wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/12

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


har valet av en viss typ av data (och en viss metod) betingats av speciella omständigheter; det var enda sättet att få svar på en viss fråga.

De daid som används är huvudsakligen av två slag. Dels observationsdata som samlats in speciellt för denna undersökning. Dels s k registerdata som i regel hämtats ur olika polisiära register. De senare data är f ö också ofta resultat av observationer. Dessa observationer har sedan sammanställts och registrerats inom den myndighet som gjort observationerna.

Tyvärr skulle det föra alltför långt att i detta sammanhang ge någon mer ingående beskrivning av för- och nackdelar med de olika metoder och data som jag använt. Främst av utrymmesskäl har jag därför inriktat mig på att behandla enbart sådana metod- och dataproblem som har direkt relevans för den här undersökningen. Den som är intresserad av en mer allmän diskussion hänvisas istället tili framställningen i min studie "Hidden Criminality - Theoretical and Methodological Problems, Empirical Results (Stockholm 1980).

Det material som använts kan sammanfattas enligt följande:

(1) uppgifter hämtade ur kriminalstatistiken avseende (a) anmälda, uppklarade och dömda brott vid brottsrubriceringarna koppleri/ främjande av otukt och förförelse av ungdom, samt (b) de gärningsmän som dömts för sådana brott

(2) registerdata avseende personer som bl a hämtats ur det s k person- och belastningsregistret ("polisregistret"), polisens spaningsregister, det s k socialregistret, mantalsregistret, Stockholms kommuns invånardatabas och "bilregistret"

(3) dokumentära data avseende händelser (brott etc) hämtade ur polisiära spanings- och utredningsmaterial, förundersökningar m m

(4) domar och beslut avseende kopplerimål, vissa förvisningsärenden etc

(5) tidningsannonser avseende sk massageinstitut, poseringsateljéer och sexklubbar

(6) direktobservationsdata or prostitutionen på gatan, massageinstitut (poseringsateljéer), sexklubbar, hotell- och restauranger, samt om de prostituerade och deras kunder vid dessa verksamheter

(7) intervjuer med olika personer (prostituerade, kunder, kopplare, polise, åklagare etc)

6

1

Att i ett sammanhang försöka göra någon bedömning av detta materials tillförlitlighet är föga meningsfullt av främst två skäl: (a) vet är fråga om flera material med varierande allmänna egenskaper och tillförlitlighet. (b) Dessa material har inte använts "rakt över" utan på olika ställen i denna undersökning. Jag har försökt lösa detta problem på två sätt. Nedan i detta avsnitt har jag gett vissa allmänna synpunkter på datas tillförlitlighet, hur de olika data samlats in, vilka delar av det undersökta området de. täcker och i vilka sammanhang det gått att använda dem. Dessutom har jag diskuterat de olika dataproblemen i direkt anknytning till de avsnitt i resultatredovisningen där de varit aktuella.

Några kortfattade synpunkter.

Som jag påpekat ovan är prostitutionen ett fenomen som till stora delar är dolt. Detta gäller själva "beteendet" lika väl som de inblandade parterna; de prostituerade, deras kunder och kopplare. Att "beteendet" är dolt är i sin tur en enkel följd av det faktum att sexuellt beteende i allmänhet har en "privat" karaktär, och att den speciella yttring av sexualiteter som prostitutionen i sin tur utgör, dessutom är förknippad med skamkänslor hos de direkt inblandade, avståndstaganden från omgivningens sida och samhälleliga tabun.

De prostituerade, deras kunder och kopplare försöker aktivt dölja både sitt beteende och sig själva som personer. Sett ur forskarens speciella synvinkel kan man säga att de lyckas med detta i varierande grad, och främst beroende på egenskaper hos dem själva, samt arten och frekvensen av de prostitutionskontakter som de tar del i.

En bra illustration till detta problem ges av det som är själva den metodologiska kärnfrågan i den här undersökningen, nämligen hur man skall räkna prostituerade.

Svårigheterna att räkna prostituerade följer av två orsaker, den första är av statistisk och den andra av praktisk natur.

Det statistiska problemet är enkelt nog att lösa. I vart fail på papperet. För att man skall kunna räkna prostituerade krävs det två saker; en definition av vad son menas med en prostituerad och en avgränsad tidsperiod under vilken man så räknar de (på visst sätt definierade) prostituerade.

7