wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/13

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Antag ex att vi bestämmer oss för att en kvinna som har samlag med en man

not kontant betalning som överlämnas i omedelbar anslutning till samlaget är att beteckna som prostituerad. Att hon är det under hela den tidsperiod - ex ect år - som vi avgränsat på förhand. Och oavsett om hon gjort det en gång eller tusen.

Om vi nu bestämmer oss för att räkna prostituerado, enligt denna definition, i Stockholms kommun under 1979, så kan man dela upp dessa kvinnor i två kategorier: (a) sådana vinnor som var prostituerade redan före perioden och fortsätter att vara det under perioden, och (b) de kvinnor som debuterar under perioden. De rent statististiska problemen är således överkomliga.

Konfrontationen mellan statistiken och den verklighet som den skall tillämpas på är däremot åtskilligt mer frustrerande. För det första gäller det att hitta en rimlig definition av själva begreppet prostituerad. Och redan här uppstår ett flertal problem. Måste hon ha samlag med kunden eller räcker det med att hon "runkar åt honom", för att nu använda ett vardagligt ord för en ofta förekommande variant av"sexuell service". Hur ofta måste hon bedriva denna verksamhet? Och hur skall man ställa sig till de kvinnor som tagit hetalt i form av "middag och presenter" men inte kontanter?

Jag har försökt vara så praktisk som möjligt. Konkret betyder det att jag i vissa fall har anpassat mig till redan befintliga data om det fenomen som jag studerat. Även kvinnor som prostituerat sig vid enstaka tillfällen (och kanske tom ett enda) har fått gå in under definitionen. Om de sedan kommit med i undersökningen är en helt annan sak. Alla former av sexuell service har tagits med. På massageinstituten finns det ex kvinnor som aldrig har samlag med sina kunder utan endast ger sk "toppmassage". Trots det har jag tagit med dem i den undersökta gruppen. De renodlade fallen av denna typ av prostitution är f ö relativt få. Däremot har jag haft en strikt affärsmässig inställning; sexuell service mot kontant betalning.

Nästa problem, som jag f ö redan varit inne på: Prostitutionen (och de prostituerade) är olika svåra att upptäcka bl a beroende på hur de utövar sin prostitution, hur ofta de gör det, och inte minst vilka de är. Det är enkelt nog åtminstone kräver det en rimlig ansträngning - att kartlägga patuprostituerade som kanske tillbringar halvparten av sin tid under flera månader med att "ragga" kunder på Malmskillnadsgatan. Atskilligt svårare

8

är det att "få slag" på den kvinna som tar emot en kund i månaden i sin egen bostad efter tidsbeställning på telefon. Och vars totala kundkrets kanske inskränker sig till ett dussin män.

Sammanfattningsvis kan man bl a hävda följande om det praktiskt betingare problemet med Gatas tillförlitlighet:

(1) Ju"finare"prostitution desto mindre tillförlitliga data. Om prostitutionen på gatan och de sk massageinstituten kan man samla in relativt tillförlitliga data. Däremot är det mycket svårt när det gäller hotell- och restaurangprostitution eller s k call-girlverksamhet. Detsamma gäller självfallet för de personer prostituerade, kunder och kopplare som förekommer inom de prostitutionstyperna

(2) Ju mindre frekvent själva beteendet är, desto mindre tillförlitliga är data. Data om "yrkesprostituerade" är mer tillförlitliga än data om "tillfällesprostituerade", och detsamma gäller givetvis för kunderna

(3) Data om kunderna är i sig mindre tillförlitliga än data om de prostituerade och kopplarna. Detta beror på flera faktorer. Kunderna är genomsnittligt mer angelägna

om att dölja sitt beteende. Kundernas beteende är också genomsnittligt mindre frekvent än de prostituerades. Slutligen är möjligheterna för olika myrdigheter, ex polisen, att samla in uppgifter om kunderna åtskilligt mer beskurna än när det gäller kopplarna och de prostituerade.

För att ytterligare komplicera tillförlitlighetsproblematiken, bl a med annat än sådana faktorer som är förknippade med själva fenomenet, är det också på det viset att de olika datamaterialen (och metoderna) dels har en varierande räckvidd (och tillförlitlighet) i sig, dels är behäftade med olika rent statistiska komplikationer, dels är mer eller mindre känsliga för de praktiskt betingade problemen som jag redovisat ovan.

En väsentlig del av de resultat som jag redovisat i denna rapport baseras på data som hämtats ur olika register. Om dessa data kan man bl a hävda två saker. De är långt ifrån fullständiga utan helyser bara en del av det problem som de handlar om. Det är fråga om ett urval av informationer.

9