Möjligheter och begränsningar i uppsökande verksamhet, del I och II (Marianne Borgelin)
5. Stockholms mörka sida - olämpliga ungdomsmiljöer genom fältarbetarnas ögon (Lisen Jones, Jerzy Sarnecki)
6. Fostran till vuxen (Ann-Mari och Per Sennerfeldt)
7. Arbetslöshet efter grundskolan (Margareta Ljungstedt, Ina Zimmerman) 8. Svar med betygsavskrifter och meritförteckning (Irma Jensing) 9. Sociala dikter (Alexander Weiss)
10. Stockholmsungdomarna inför 80-talet (Eva Göransson, Bo Nyman) 11. (0)ordning i tunnelbanan (Lillemor Karlsson, Ryszard Szulkin) 12. Stockholms ungdomarnas fritidsvanor (Eva Göransson)
13. Ungdomsprostitutionen i Stockholm - en intervjuundersökning (Eva Agaeus, Arne Järtelius)
14. Några punkare i närbild (Lillemor Karlsson, Eva Oliverstedt, Eva Schiller, Jonas Wall)
15. Förslag till åtgärdsprogram för att motverka olämpliga, passiverande och destruktiva ungdomsmiljöer (Kjell E Johanson)
B. DEBATTSKRIFTER (utges av LiberFörlag i samarbete med utredningen) 1. Kolla kulturen (Margareta Borgelin)
2. "Sex är inte någon känsla längre" (Lena Johansson, Lisa Sand) 3. Marknadsgyckel - om ungdomen på arbetsmarknaden (Roland Larsson) 4. Idrottsrörelsens sociala ansvar (Ake Strömbäck)
5. I nattens ljus - dans i Sverige (Lotta Silverhjelm och Per Strandberg) i samarbete med statens ungdomsråd
6. Alkohol bland ungdom i Stockholm (Kalle Gustafson)
C. STUDIEMATERIAL (utges av Larsons bokförlag i samarbete med utredningen)
1. Bra och dåliga ungdomsmiljöer (Kjell E Johanson, red)
FÖRFATTARENS FÖRORD
Ursprunget till den här rapporten ligger mer än sex år tillbaka i tiden. Det har heller inget direkt samband med det som studien handlar om, prostitutionen i Stockholm.
Under början av 70-talet arbetade jag med att utveckla olika metoder som kunde användas för att samla in data om dold brottslighet, eller andra - mer eller mindre dolda - s k avvikande beteenden. Våren och hösten 1974 gjorde jag de första försöken att studera den "sy.liga" prostitutionen, dvs den prostitution som försigick på gatan och s k massageinstitut och poseringsateljéer, med hjälp av olika observationsansatser. Att jag i fortsättningen kom att ägna så pass stor del av min tid åt forskning om prostitutionen berodde dock huvudsakligen på andra skäl än de "strikt" vetenskapligt/metodologiska.
I mars 1976 presenterade Sexualbrottsutredningen sitt förslag till ny lagstiftning för sedlighetsbrotten (6 kap i Brottsbalken). Förslaget om att utsättas för stark kritik såväl i den offentliga debatten som vid remissbehandlingen. Själv deltog jag i den kritiken, bl a vad gällde den föreslagna utformningen av bestämmelserna om koppleri. Allmänt kan man säga att utredningen förespråkade en långtgående uppmjukning av straffstadgandena för koppleri (och f ö även för andra brott i 6 kap), som jag personligen tyckte rimmade illa med de faktiska förhållandena.
Ungefär samtidigt som debatten om Sexualbrottsutredningens betänkande pågick var jag sysselsatt med en utredning om organiserad och ekonomisk brottslighet, den s k AMOB-utredningen, som genomfördes i rikspolisstyrelsens regi. De uppgifter som vi i detta sammanhang samlade in om prostitutionen styrkte mig ytterligare i min uppfattning om att utvecklingen måste anses som oroande ur kriminalpolitiska och sociala aspekter.
Våren 1977 utnämndes jag till sakkunnig i den då tillsatta Prostitutionsutredningen, oci senare samma år accepterade jag ett erbjudande från Stockholms kommun om att biträda kommunen vid en kartläggning av den organiserade och ekonomiska brottsligheten i Stockholmsområdet.