wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/5

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Mot slutet av sommaren 1977 beslöt vi inom Prostitutionsutredningen att jag skulle svara för en vetenskaplig unde: sökning om prostitutionen i Stockholm som kunde användas som underlag för utredningens arbete. När man några månader senare från kommunens sida visade incresse för en liknande kartläggning fann vi det naturligt att inleda ett samarbete. Detta för att undvika onödigt och kostsamt dubbelarbete och för att få större gemensamma

resurser.

Den studie som jag genomfört, och presenterat i denna rapport, har alltså bekostats från två olika håll; dels genom Prostitutionsutredningen, dels av Stockholms kommun. Det huvudsakliga arbetet inleddes hösten 1977. Samtidigt är det dock på det viset, vilket jag antytt inledningsvis, att jag och mina medarbetare vid Stockholms Universitet redan tidigare gjort vissa förberedande metodundersökningar.

Vid min kartläggning av prostitutionen i Stockholm har jag fått hjälp från ett flertal myndigheter och personer. Dels från Prostitutionsutredningen och de inom utredningen verksamma personerna, dels från socialförvaltningen inom kommunen och Stockholmspolisen.

De som jeg vill tacka särskilt är dock de personer som hjälpt mig med det - som arbetat som utredningsman i rena kartläggningsarbetet. Rolf Åström kommunens utredning har således bl a samlat in och sammanställt olika polisiära och andra registerdata som jag redovisat i denna undersökning. Marie Torstensson och Gunnar Arrhed - båda vid Sociologiska institutionen vid Stockholms Universitet - har biträtt mig med insamlingen av olika observationsdata, uppgifter ur tidningarna som gällt annonsering av massageinstitut, poseringsateljéer och sexklubbar, samt statistiska data om koppleribrott.

Men det mesta arbetet har jag gjort själv, och skälet till att jag vill understryka detta är inte för att förringa mina medarbetares insatser - tvärtom utan för att göra helt klart att ansvaret för denna undersökning är mitt eget och ingen annans. Det är jag som i detalj har planerat undersökningen, valt metoder och bestämt vilka data som skall samlas in. Jag har eckså svarat för en god del av själva data insamlingen. Slutligen har jag tolkat och analyserat data, samt skrivit rapporten.

Varför är nu detta så viktigt att betona?

Vissa av de data insamlingsmetoder som vi använt kan med visst fog betraktas som tveksamma ur etisk synpunkt. Tyvärr var det enda sättet att samla in något så när tilirörlitliga uppgifter. Jag anser också att samhället har ett légitimt intresse av att få kunskap om prostitutionen som ett individuellt och socialt fenomen. Och eftersom jag inte lämnat ut några enskilda individer har "ändamålet fått helga medlen".

Till sist en personlig reflektion.

I sina cket kända studier om "den auktoritära personligheten" nämner den tyske sociologen Thomas Adorno "ett överdrivet intresse för andra personers sexualliv" som ett viktigt kriterium på att man har en auktoritär inställning. Självfallet har jag funderat en del på detta, och liknande påståenden, under de år som jag arbetat med denna kartläggning. Inte minst beroende på den speciella slags nyfikenhet som många människor i min omgivning visat för just denna del av min forskning. Finns det några särskilda egenskaper i min karaktär som kan ha påverkat min objektivitet i detta sammanhang?

Den slutsats jag kommit fram till är följande och jag är självfallet medveten om det principiellt tveksamma att vara sin egen domare. Nämligen; att förståelse av ett socialt fenomen inte behöver vara automatiskt länkat till förlåtelse eller fördömande av själva fenomenet. I samband med mitt arbete ser jag på mig själv som forskare, och jag har en mycket gammaldags och rigid inställning till det omtvistade begreppet "objektivitet". Jag envisas således med att hävda att "verkligheten" ex prostitutionens verklighet är full av en massa "objektiva fakta". Förståelsen av dessa objektiva fakta har tagit så gott som all min tid medan jag arbetat med denna undersökning. Mina fördömanden och ursäkter har jag fått lägga åt sidan, och samla på hög. Eventuellt kommer jag att använda dem i den offentliga debatten.

Stockholm i juni 1980

Leif G. W. Persson