wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/44

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


sarna kring dessa ledande personer, är ofta kända av polisen sedan tidigare. Många av dem är dömda för (grov) organiserad och/eller ekonomisk brcttslighet etc. Många av de kvinnor som arbetar på klubbarna är kända sedan förut som prostituerade.

F n finns det sju sexklubbar i Stockholm (mars 1980). Ett trettiotal män tycks ha en fast anknytning till dessa klubbar. Antingen som ägare eller som anställda i olika funktioner (ordningsvakter/dörrvaktmästare, biografmaskinister, scenmästare etc). Dessutom omfattar verksamheterna ett hundratal kvinnor. Många av dem har f ö en personlig relation till de män som finns på klubbarna, de är deras "pojkvänner". Dessa kvinnor gör rätt för sig på olika och i regel flera sätt. Man framträder på scenen i "strip-" eller "samlagsshower". Man har "enskild posering" för intresserade gäster. Man står i kassan, garderoben eller baren; tar emot inträde, ytterkläder, serverar kaffe, läsk eller lättöl.

"Den enskilda poseringen" kräver sannolikt en närmare beskrivning. Det är också den som är mest intressant ur prostitutionssynpunkt. I flertalet fall där man visat att prostitution förekommit på sexklubbarna har den nämligen utförts under täckmantel av "enskild posering". Foseringen äger rum i ett slags mindre tudelade bås (avskiljda med ett nät eller en glasskiva). Efter betalningen (50-100 kronor) tar parterna plats på varsin sida. Den kvinnliga posören tar därefter av sig kläderna och utför diverse kroppsrörelser som är avsedda att ha en sexuell innebörd. Kunden (som nästan alltid är en man) har till sitt förfogande en stol, askkopp, papperskorg och en rulle hushållspapper. Det sista för det fallet att han vill onanera och torka av sig efteråt. På det något cyniska branschspråket säger man ibland att de kvinnliga posörerna fungerar som "levande runknotor". En "runknota" är en porrtidning, något som man använder när man onanerar. Hela föreställningen tar 10-15 minuter.

flertal

Under 1978 och 1979 har jag själv, och en av mina medhjälpare, vid tillfällen besökt Stockholms porrklubbar. Besöken har självfallet skett anonynt (och i flertalet fall är jag också övertygad om att man inte känt igen oss). I samband med dessa visiter har vi (diskret) sett oss om i lokalerna, pratat med flickorna (och de män som arbetat där), tittat på "showen" och även bevistat ett antal "enskilda poseringar". Vi har inte fått några bevis för att prostitution skulle förekomma på klubbarna. Och detta trots att vi vid några tillfällen erbjudit oss att betala för ytterligare tjänst70

VI

er (utöver poseringen). Någon prostitution har vi alltså inte kunnat visa. Däremot andra saker. De intäkier man gör torde redovisas endast i undantagsfall. Själv har jag vid ett tillfälle (på cirka trettio besök under närmare tre år) fått kvitto på inträdesavgiften. Denna har f ö varierat mellan 40 och 115 kronor. På poseringarna har jag aldrig fått något kvitto. Inte heller på det kaffe, mazariner, läsk, porrtidningar etc som jag inhandlat. Vad kassaapparaterna - som trots allt förekommer på dessa ställen ligen används till är oklart.

egentVill man frottera sig med valda delar av "Stockholms undre värld" är det också ett gott tips att besöka porrklubbarna. Inslaget av personer som är verksamma inom den illegala spel- och spritklubbsverksamheten är så pass stort på sådana lokaler att det knappast torde kunna förklaras av slumpen. Ofta tycks de dock inte fylla någon egentlig funktion på stället. Inte ens som gäster. De bara finns där.

Sambanden, inte minst de personella sambanden, är f ö höga mellan olika porrklubbar. Av de sju klubbarna i Stockholm ägs således fyra av samma person. Atminstone på papperet.

Sammanfattningvis: I Stockholm finns rń sju porrklubbar. Dessa sysselsätter i runda tal ca trettio män och hundra kvinnor. Bevis för att det skulle förekomma prostitution på klubbarna saknas. Däremot inger verksamheten i övrigt, samt de berörda personkretsarna, starku farhågor. I övrigt vill jag hänvisa till den redogörelse som prostitutionsutredningens sakkunniga lämnat i sitt betänkande (Prostitutionen i Sverige).

VI.1

Prostitutionen på hotell- och restauranger, den s k call-girlverksamheten

Allmän beskrivning av verksamheterna

Som jag påpekat tidigare är tillgången på data om den sk lyxprostitutionen (hotell- och restaurangprostitution, callgirlverksamhet) dålig. Det är också svårt att uttala sig om allmängiltigheten och tillförlitligheten hos de data som finns.

Våren 1976 sprängde polisen i Stockholm en sk call-girlring. Det var den i massmedia uppmärksammade afrären med "Borde? Imamman". I samband med utred71