wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/63

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


skälet den statsrättsliga aspekten. De beskrivna iakttagelserna har gjorts

i samband med kartläggningsarbete för en statlig utrednings räkning. Denna utredning tillsattes 1977 av regeringen. Det avgörande ställningstagandet till utredningens betänkande kommer med största sannolikhet att göras av riksdagen, och dess enskilda iedamöter. Med tanke på detta måste inblandning av den berörda typen anses som rättsligt helt otillfredställande. Detta helt bortsett från sociala och mänskliga aspekter.

Jag har diskuterat hur jag skulle göra med bl a medlemmar av prostitutionsutredningen. De råd jag har fått har gått i båda riktningarna. Någon anser att jag inte bör offentliggöra iakttagelserna beroende på risken för en "ovidkommande detaljdiskussion" som kan skymma den övergripande diskussionen av prostitutionen och dess orsaker. Vidare den risk för en demokrati son ligger i ett ökat mis-troende mot politiker. Slutligen skäl som gällt min person, bl a min tidigare inblandning i en liknande affär. Jag har noga övervägt dessa argument men finner inte att de väger tyngre än de som talar för offentliggörande.

Den redovisning som jag gjort nedan är grundad på anteckningar som förts i omedelbar eller nära anknytning till de händelser som beskrivs. Bl a därför är Deskrivningarna språkligt, stilistiskt mindre tillfredställande. För - det gäiler såväl de att inte enskilda personer skall kunna identifieras prostituerade, de aktuella riksdagsmännen/kunderna, samt vissa av observatörerna har jag punktvis varit tvungen att utelämna uppgifter.

Händelse 1: Onsdagen den 31 januari 1979 mellan klockan 0100 och 0120.

Under kvällen och natten befinner jag mig själv tillsammans med en av mina medhjälpare samt två polismän från Stockholmspolisen i prostitutionsdistriktet kring Malmskillnadsgatan. Vi har utfört observationer såväl från vår bil som till fots, samtalat med flera prostituerade samt kontrollerat ett par kunder.

Strax före klockan 01 befinner jag mig själv till fots utanför riksbanken vid Brunkebergstorg. De övriga tre befinner sig i bilen någonstans i näreten. Jag ser hur en man och en kvinna försvinner in genom riksdagshusets hotellentré. Jag noterar särskilt kvinnans klädsel (en mycket karakteristisk brun- och vitspräcklig kaninpäls). Jag kan inte iaktta deras utseende. Jag uppfattar det hela som fullt i sin ordning, d v s någon tjänsteman, be2

sökare eller edamot med maka (make). Strax efteråt plockas jag upp i vår bil. Vi sitter i bilen och pratar, parkerade framför riksbanken entre. Ca 20 meter från riksdagshotellets entré. Plötsligt kommer en yngre kvinna i brun- och vitspräcklig päls ensam ut genom entrén. Vi observerar henne samtidigt. Jag noterar tiden (0120). Ingen känner igen henne, men hennes allmänna utseende och beteende talar starkt för att hon är prostituerad. Jag är också helt säker på (p g a klädseln) att det är samma kvinna som jag sett passera in en stund tidigare. När hon går förbi vår bil kliver jag ur. Talar om vem jag är och ber henne sätta sig i bilen, vilket hon också gör.

Därefter talar vi med henne i drygt tjugo minuter. Hon berättar vem hon är, och om den aktuella händelsen. Hennes berättelse är frivillig, hon gör ett trovärdigt intryck. Samtalet avslutas med att vi bestämmer tid för ett sammanträffande i hennes bostad klockan 1500 samma dag.

Om sig själv uppger hon följande (dessa uppgifter är så långt möjligt kontrollerade och bekräftade): Att hon är 19 år, att hon sedan några månader till och från prostituerat sig på gatan, att hon är från Jyväskylä Finland och att hon anlänt till Stockholm hösten 1978. Hon legitimerar sig och talar om sin adress.

Om den aktuella händelsen berättar hon bl a att hon strax innan plockats upp på Malmskillnadsgatan av den aktuelle manier som föreslagit att de skall gå till hans hotellrum i närheten och ha samlag. Hon känner inte igen honom tidigare men accepterar och följer med. Något pris för samlaget kommer man inte överens om. Mannen verkar påtagligt nervös (bl a säger hon att han försöker dölja sitt utseende), andedräkten luktar sprit, men han gör i övrigt ett hyggligt intryck. Hon ger en ganska god beskrivning av hans klädsel och utseende. Kvinnan talar f ö mycket dålig svenska men samtalet underlättas dock avsevärt av att min medhjälpare talar finska. Hon och kunden har tillsammans gått in genom hotellentrén. Däremot minns hon inte säkert om han öppnat med nyckel ("hon tror det"). Därefter har de tagit hissen upp till X:te våningen. Gått ut och promenerat i en korridor fram till det aktuella rummet. Mannen har öppnat med egen nyckel. Tänt en sänglumpa och släppt in henne på rummet. Hon har däremot inte observerat namnet vid dörren.

Kvinnans beskrivning är så långt mycket utförlig. Hon har en mycket bra beskrivning av hur de passerat från entrén till rummet. Själv känner jag riksdagshuset relativt väl, och jag blir spontan övertygad om att hon talar

3