wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/172

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


SOU 1999:88 Enskilda uppslag sid. 442

maste vänner, som varit direktör i ett större företag, blev efter revolutionen verkställande minister i Revolutionsrådet.

1980 kontaktades han av denne vän, som undrade om han hade möjlighet att anskaffa vapen.

William Herrmann hade svarat att han kunde göra detta under förutsättning att han erhöll tillstånd från USAs regering.

Därefter medverkade han vid flera affärer mellan Iran och Brasilien, som var ett stort land inom krigsindustrin.

Washington hade ingen invändning eftersom USA inte var direkt inblandat.

Efter en tid ville Iran ha TOW-robotar.

William Herrmann hade sagt att han kunde ombesörja detta, men att han inte ville bli inblandad eftersom han inte kände till de exakta relationerna mellan USA, Iran och Israel.

Israel var det land som alltid skeppade vapen till Iran, ibland bakom ryggen på alla.

Enligt William Herrmann gjorde Israel detta för att finansiera sin underrättelsetjänst.

Härefter kom USA att via Israel skeppa krigsmateriel till Iran. Det sades att det inte var fråga om offensiv utrustning utan bara om reservdelar. Åtskilliga Nato-lager kom på detta sätt att tömmas.

William Herrmann kom så småningom att fungera som Irans ”bagman”, dvs. den som skulle sköta betalningarna för vapenleveranserna.

Betalningarna till Israel och USA skulle ske via Geneve, Zürich eller Cayman Islands.

I iraniernas instruktioner till honom ingick att han inte fick betala något förrän han inspekterat respektive leverans.

Vid en inspektion av en leverans som skulle ske i mars 1985, omfattande 2000 TOW-robotar, visade det sig att varorna från USA var försenade. Israel ville trots det ha betalt.

I anledning härav mötte William Herrmann vid flera tillfällen premiärministern Shimon Peres särskilde rådgivare – en högt uppsatt person inom den israeliska säkerhetstjänsten.

Vid ett tillfälle hade denne sagt att USA och Israel aldrig skulle acceptera att något annat Nato-land eller Sverige skulle sälja vapen till Iran utan i så fall skulle de göra allt för att stoppa detta.

Enligt William Herrmann hade en stor vapenspion i Europa redan under 1984 tecknat ett avtal med Bofors om försäljning av 10 batterier Robot 70 till Iran.

Leveransen skulle gå via Sydkorea och William Herrmann hade själv sett avtalet.

Det fanns dessutom ett signerat kontrakt mellan Sverige och Iran om försäljning av 150 fälthaubitsar.

William Herrmann uppgav vidare att han i maj 1985 hade arresterats i London, eftersom man i hans hotellrum hittat 300 000-400 000 förfalskade sedlar (det framgår inte i vilken valuta).

Sedlarna hittades vid en husrannsakan och hela händelsen var, enligt William Herrmann, iscensatt av CIA i samarbete med MI5 och MI6 i syfte att få bort honom.

William Herrmann dömdes till 22 månaders fängelse.

Han fick kännedom om mordet på Olof Palme först efter flera månader och han tänkte direkt att detta var ett verk av CIA och den israeliska underrättelsetjänsten  (Mossad) , eftersom