wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/225

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Vissa från granskningssynpunkt illustrativa uppslag

Samma tips registrerat i två olika uppslag. Den 7 mars 1986 lämnade

en anonym advokat ett tips om en irakisk medborgare, Baher I, som

sades kunna vara inblandad i mordet. Denne skulle ha kommit till

Sverige i januari samma år och då sökt politisk asyl. Efter ett miss-

lyckat avvisningsförsök hade han återkommit till Sverige. Han hade

därvid uppgett en annan nationalitet. – Ärendet utreddes av säkerhets-

polisen som bl.a. konstaterade att Baher I under tiden för mordet vistats

på en flyktingförläggning i Skåne. I juni 1986 beslöt säkerhetspolisen

ad acta-lägga ärendet.

Bland uppslagen i detta avsnitt finns ett annat uppslag som med all

sannolikhet bygger på samma ingångstips som det just nämnda. Enligt

detta uppslag lämnade en anonym advokat samma dag, dvs. den 7 mars

1986, ett tips om en Baher I. Denne sades ha sökt politisk asyl i Sverige

och därvid uppgivit olika nationaliteter, såsom pakistanier och iranier.

– Säkerhetspolisen konstaterade i en promemoria, daterad i december

1988, att man inte kände till ifrågavarande person. Samma månad har

det gjorts en registerslagning just på Baher I.

Det synes alltså röra sig om en ingångsuppgift, som utretts i två

uppslag, vilket kanske kan ha sin naturliga förklaring i ett stort

material. Det är emellertid förvånande att säkerhetspolisen i det ena

fallet kommit till ett utredningsresultat men i det andra inte.

Mustafa V. I början av december 1987 föreslog en uppgiftslämnare per

brev att PU skulle undersöka Mustafa V, anställd på iranska ambassa-

den i Stockholm.

I februari 1988 inkom ett nytt brev från samma uppgiftslämnare som

meddelade att han i tidigare brev felaktigt angivit att Mustafa V arbe-

tade på Irans ambassad. Det skulle rätteligen vara turkiska ambassaden.

I en promemoria upprättad av säkerhetspolisen i mars 1988 kon-

stateras att någon Mustafa V eller person med näraliggande namn inte

under 1980-talet varit anställd vid Irans ambassad i Stockholm. – Där-

efter finns ingen ytterligare åtgärd registrerad.

Dokumentationen tyder på ett internt kommunikationsproblem.

Ghazi Z. I mitten av juni 1988 kontaktade Ghazi Z Norrköpingspolisen

och erkände mordet på Olof Palme. Han berättade att han fått upp-

draget av iranska ambassaden i Stockholm. Den aktuella kvällen hade

han blivit skjutsad till centrum. Man hade pekat ut statsministern för

honom och gett honom ett vapen. Därefter hade han skjutit stats-

ministern. För uppdraget hade han fått en resa till England och en

mindre summa pengar. Vid tiden för mordet bodde han bl.a. hos en

kamrat i Tensta, här kallad A. Under tipset finns följande notering: