Werner L i Tyskland. I förfrågan, som ställdes till Interpol i
Wiesbaden, uppgavs att Werner L förekom i utredningen av mordet på
Olof Palme, att det antecknats att han var medlem/sympatisör i RAF
och att det upplysts att han 1978 efterlysts av Västtyska myndigheter
såsom tillhörande en terroristisk sammanslutning. PU begärde svar på
frågorna om Werner L var frihetsberövad den 28 februari 1986 eller –
för det fall han inte var det – om det var bekant var han uppehöll sig
eller bedrev sin verksamhet. PU bad dessutom om signalementsbe-
skrivning och fotografi. Ett svar från tyska myndigheter, daterat i
november 1993, finns registrerat. I svaret anges att frågorna besvarats
redan i oktober 1992. Vidtagen utredning uteslöt att Werner L skulle
kunna ha befunnit sig i Stockholm vid tiden för mordet. Skrivelsen
avslutades med att tyska myndigheter ville veta vilka upplysningar/tips
som fanns om att Werner L skulle vara inblandad i mordet på Olof
Palme.
Mordet på Rohwedder. I avsnittets senaste uppslag finns en pro-
memoria, daterad i november1993. Av promemorian framgår att det i
samband med modus operandi-diskussioner inom PU rörande mord
med terroristisk anknytning i Europa befunnits att mordet på Karsten
Rohwedder i Düsseldorf hade vissa marginella likheter med mordet på
Olof Palme vad gällde genomförandet och rättsmedicinska fynd. Efter
samråd med Hans Ölvebro hade det beslutats att det tyska utrednings-
materialet skulle rekvireras.
I en odaterad promemoria upprättad av biträdande spaningschefen
Ingemar Krusell beskrivs därefter vem Rohwedder var, hur mordet gått
till och de gemensamma fakta med mordet på Olof Palme som finns.
Rohwedder, som var medlem i tyska socialdemokratiska partiet, hade
innan han mördades i april 1991 under en kort tid varit chef för den
förvaltningsorganisation, som i den östtyska statsförvaltningens ställe
blev huvudman för de statsägda företagen efter Östtysklands fall.
Mordet ägde rum hemma i Rohwedders villa. Då han visade sig i
fönstret sköt någon honom med gevär från ca 60 meters håll. Skottet
träffade mellan skulderbladen och genomborrade ryggraden, aorta,
mat- och luftstruparna. Ytterligare två skott avlossades, varav ett
träffade Rohwedders hustru. På den plats varifrån skottet avlossades
återfanns ett brev, där RAF tog ansvar för mordet. Ett par dagar senare
följde ett brev där ”Kommando Ulrich Wessel” sades ha utfört dådet.
(Ulrich Wessel var en av gärningsmännen vid attentatet mot tyska
ambassaden i Stockholm 1975. Han avled på Södersjukhuset efter att
ha skadats av sin egen handgranat.) Enligt BKA i Wiesbaden fanns
ingen grundad misstanke mot någon särskild gärningsman. Mordet är
fortfarande ouppklarat.