wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/35

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Thord Petterson ansåg att uppdraget hade varit svårt att genomföra,

eftersom det hade saknats en formell grund för ”utredningen”. Därvid

uttryckte han förståelse för de utredningsmän som inte velat utföra

uppdraget, eftersom poliser är vana vid att det man företar sig skall ske

i formell ordning och med lagstöd. Detta gäller enligt Thord Petterson

inte minst internutredningar, där de som är föremål för åtgärder är noga

med att bli korrekt behandlade. – Sammanfattningsvis var de åtgärder

som vidtogs inte att betrakta som utredning i gängse mening, utan mer

som ett sätt att låta de polismän, som var beredda därtill, förklara sig.

Några kontrollåtgärder i form av uppföljande förhör, slagningar etc.

förekom inte.

I säkerhetspolisens material fanns ytterligare upplysningar om några

av de inblandade poliserna och deras sydafrikakontakter.

Om polisman R fanns en del uppgifter antecknade i den akt om

honom som fanns hos säkerhetspolisen. 1984 ansågs det befogat att

”registrera den form av verksamhet han enligt uppgift bedriver”.

Verksamheten ansågs ha klar anknytning till högerextremism. Polisman

R synes ha betraktats som nazist och visat detta tämligen öppet. Det

uppgavs att han i mitten av 80-talet uppvisade klara sympatier med

apartheid-politiken, att han hade kontakter med Sydafrika som gick via

Tyskland och att han under sin resa till Sydafrika medföljt den

sydafrikanska polisen på uppdrag i kåkstäder. – Om polisman R var

vidare antecknat att han är dömd för vållande till kroppsskada i tjänsten

och att han 1991 antogs till polisens speciella anti-terroriststyrka

(nationella insatsstyrkan).

Polisman R förekommer även i Palmeutredningens, PU:s, avsnitt

om ”Sydafrikaspåret”. Under hösten 1996 inkom ett tips till PU om en

polisman som påstods ha varit i Sydafrika. Tipset kom från en annan

polis som gått assistentkursen vid polishögskolan och där samman-

träffat med polisman R, som var placerad vid nationella insatsstyrkan i

Stockholm. Polisman R hade skilt sig från övriga deltagare och visat

klart högerextrema tendenser. Han hade bl.a. kommenterat mordet på

Olof Palme med att han tyckte det var ”ganska bra”. Han hade brukat

sjunga nazistiska sånger ”på krogen”. Polisman R hade dessutom

berättat att han varit på bröllopsresa i Sydafrika, där han gjort studie-

besök vid polisen. Han sade sig ha bott hemma hos polischefen i

Pretoria och hade uppvisat foton från polisens träningsläger. Polisman

R hade också en gummikula som skulle höra till de vapen som den

sydafrikanska polisen förfogade över.

Tipset till PU följdes upp genom ett telefonsamtal med polisman R.

Denne underrättades om att PU ville hålla ett kompletterande förhör

med honom angående vilka platser och personer han besökt respektive

träffat i samband med sin bröllopsresa i Sydafrika våren och sommaren