Utredningen sommaren och hösten 1986. Faktainsamlingen
Under senare delen av juli 1986 intog spaningsledningen i PU – den
s.k. ledningsgruppen – ståndpunkten att PKK troligen låg bakom
mordet på Olof Palme och att det fanns ett samband mellan detta mord
och de två mord på avhoppare från PKK som ägt rum i Uppsala 1984
respektive Stockholm 1985. PKK blev det s.k. huvudspåret. Motivet
skulle vara att PKK höll Olof Palme ansvarig för den behandling som
organisationen och dess medlemmar rönt i Sverige (terroriststämpel,
kommunarrest etc.).
När planeringen för ett kommande stort tillslag mot kurder med
PKK-anknytning började är okänt men redan så tidigt som den 5
augusti 1986 informerades en större krets polismän och åklagare om
planerna. Vid ett utökat ledningsmöte denna dag med 29 personer när-
varande redogjorde Hans Holmér för sin inställning i PKK-spåret. Han
informerade övriga deltaganden om organisationen PKK, mordet i
Uppsala 1994, kommunförbuden, Hussein Y:s roll etc. Han utvecklade
också sin syn på hotbilden, innebörden av uttrycken ”bröllop” och
”skalder”, vissa förhörsutsagor och anskaffning av vapen m.m. För att
säkra bevisning mot PKK skulle en stort tillslag kallat ”operation Alfa”
genomföras. Målet var att slå mot organisationen med sådan kraft att
PKK rasade samman så att brott kunde beivras och utvisningar äga
rum. Genom en samordnad aktion skulle ett stort antal företrädare för
PKK gripas och förhöras. Genom en sådan styrkedemonstration skulle
det göras klart för den kurdiska gruppen att PKK-männen inte var
osårbara. Härigenom räknade Hans Holmér med att människor med
intressanta uppgifter skulle våga träda fram och berätta för polisen vad
de visste om mordet på Olof Palme. Inför tillslaget, som vid denna tid
planerades äga rum i oktober 1986, skulle utredningen koncentrera sig
på att samla in fakta om PKK.
Regeringen underrättades om planeringen den 7 augusti 1986.
Under slutet av sommaren och under hösten 1986 avdelade
spaningsledningen stora personalresurser på utredningen av PKK-
spåret. Främst var det personal från rikskriminalpolisen och säkerhets-
polisen som fick i uppdrag att insamla och sammanställa all tänkbar in-
formation och kunskap om PKK från såväl Sverige som utlandet,
främst Europa. Allt som var känt om PKK och dess aktivitet skulle till-
föras utredningen i syfte att öka kunskaperna om PKK inför det
planerade tillslaget.
Inför insamlandet av faktamaterialet beslöt spaningsledningen att
detta material inte skulle registreras på sedvanligt sätt utan det skulle
samlas och systematiseras i en särskild pärmserie. Pärmserien kom att
indelas i 17 avsnitt, där varje avsnitt avsåg visst material såsom ”Mord