mordkvällen. Med ett mindre noggrant språkbruk är det därmed möjligt
att hävda såväl att polisspåret aldrig utretts som att det utretts utförligt.
Det finns därför anledning att skilja mellan polisspåret, definierat på
det nyss angivna sättet, och polisärenden.
• Polisspåret: Misstanken att polisen som sådan eller en grupp inom
polisen är inblandad i mordet.
• Polisärenden: Utredningsuppslag som gäller personer som är
poliser eller uppslag som annars kan ha ett samband med personer
som är poliser.
Ett stort antal polisärenden har således utretts, medan något polisspår i
princip inte existerar i utredningsmaterialet.
Begreppen överlappar uppenbart varandra. Distinktionens betydelse
ligger i hur uppslagen uppfattas från utredningssynpunkt. ”Polisspår” är
brottsmisstankar där det från utredningssynpunkt är sakligt relevant att
poliser förekommer. ”Polisärenden” är uppslag som i största allmänhet
motiverar utredning och där den utredde råkar vara polisman, vilket i
och för sig leder till vissa från polisens synpunkt formella krav på hur
utredningen skall genomföras. Något sakligt skäl att göra distinktionen
skulle knappast föreligga om det inte vore för diskussionen kring
polisspåret och utredningsmaterialets uppläggning.
Polisspårets innebörd
Någon etablerad definition av polisspåret finns inte. Begreppet har sitt
ursprung i den allmänna debatten, där det använts av journalister och
andra från polisen fristående granskare för att peka på polisiära åtgärder
eller enskilda polismäns handlingar som eventuellt skulle kunna sättas i
samband med mordet.
Själva termen – bestämd form singularis – styr tanken till en, mer
eller mindre sammanhängande, teori om hur och varför mordet begicks.
Ett antal omständigheter skulle alltså kunna bindas samman till just ett
spår. Det faktiska språkbruket är emellertid ett annat: polisspåret är en
samlande beteckning för ett antal tips, uppslag och teorier om mordet
och dess bakgrund. Det betyder att skilda element i polisspåret inte
behöver vara förenliga med varandra, än mindre kunna sättas samman
till ett mönster där varje bit har sin plats. Detta utesluter inte att det kan
finnas ett mönster; tanken synes snarast vara att spåret är så pass outrett
att vad vi kan se är fragment av ett mönster, som skulle kunna
framträda och tydliggöras om vi bara visste mer.