Vissa från granskningssynpunkt illustrativa uppslag
Samma tips registrerat i två olika uppslag. Den 7 mars 1986 lämnade
en anonym advokat ett tips om en irakisk medborgare, Baher I, som
sades kunna vara inblandad i mordet. Denne skulle ha kommit till
Sverige i januari samma år och då sökt politisk asyl. Efter ett miss-
lyckat avvisningsförsök hade han återkommit till Sverige. Han hade
därvid uppgett en annan nationalitet. – Ärendet utreddes av säkerhets-
polisen som bl.a. konstaterade att Baher I under tiden för mordet vistats
på en flyktingförläggning i Skåne. I juni 1986 beslöt säkerhetspolisen
ad acta-lägga ärendet.
Bland uppslagen i detta avsnitt finns ett annat uppslag som med all
sannolikhet bygger på samma ingångstips som det just nämnda. Enligt
detta uppslag lämnade en anonym advokat samma dag, dvs. den 7 mars
1986, ett tips om en Baher I. Denne sades ha sökt politisk asyl i Sverige
och därvid uppgivit olika nationaliteter, såsom pakistanier och iranier.
– Säkerhetspolisen konstaterade i en promemoria, daterad i december
1988, att man inte kände till ifrågavarande person. Samma månad har
det gjorts en registerslagning just på Baher I.
Det synes alltså röra sig om en ingångsuppgift, som utretts i två
uppslag, vilket kanske kan ha sin naturliga förklaring i ett stort
material. Det är emellertid förvånande att säkerhetspolisen i det ena
fallet kommit till ett utredningsresultat men i det andra inte.
Mustafa V. I början av december 1987 föreslog en uppgiftslämnare per
brev att PU skulle undersöka Mustafa V, anställd på iranska ambassa-
den i Stockholm.
I februari 1988 inkom ett nytt brev från samma uppgiftslämnare som
meddelade att han i tidigare brev felaktigt angivit att Mustafa V arbe-
tade på Irans ambassad. Det skulle rätteligen vara turkiska ambassaden.
I en promemoria upprättad av säkerhetspolisen i mars 1988 kon-
stateras att någon Mustafa V eller person med näraliggande namn inte
under 1980-talet varit anställd vid Irans ambassad i Stockholm. – Där-
efter finns ingen ytterligare åtgärd registrerad.
Dokumentationen tyder på ett internt kommunikationsproblem.
Ghazi Z. I mitten av juni 1988 kontaktade Ghazi Z Norrköpingspolisen
och erkände mordet på Olof Palme. Han berättade att han fått upp-
draget av iranska ambassaden i Stockholm. Den aktuella kvällen hade
han blivit skjutsad till centrum. Man hade pekat ut statsministern för
honom och gett honom ett vapen. Därefter hade han skjutit stats-
ministern. För uppdraget hade han fått en resa till England och en
mindre summa pengar. Vid tiden för mordet bodde han bl.a. hos en
kamrat i Tensta, här kallad A. Under tipset finns följande notering: