till Sveavägen”. Det är dock inte ett gångbart argument i samman-
hanget och mordutredningen har på goda grunder beträtt flera känsliga
områden. Vi kan inte se det som annat än en brist att ytterlighets-
formerna av ”palmehatet”, liksom dess mest kraftfulla polemiska
former, inte gjorts till föremål för en basanalys av PU.53
Några uppslag i denna del ter sig otillräckligt utredda. Det gäller ”J”
och ”K” i EAP-avsnittet. Stor energi lades ned på att utreda vilka per-
soner som hade stått vid Schiller-institutets bokbord i Hallunda
centrum den 28 februari 1986, dock utan resultat. Flera av personerna i
det som framstår som kärnan i svenska EAP förhördes de närmaste
månaderna efter mordet. Clifford G och hans maka ansågs vara så
intressanta att PU med assistans av FBI i mitten av maj 1987
genomförde ett ”förhör” med dem i USA. I ljuset av dessa åtgärder
framstår det som inkonsekvent att utredningsåtgärderna angående K –
vilken synes vara den enda person i EAP-avsnittet som tidigare hade
misstänkts för hot om våld riktat mot det socialdemokratiska partiet –
inte varit mera ingående. Efter vissa resultatlösa adresskontroller i mars
1986 skedde ingenting under drygt åtta år. I samband med slagningen
den 19 december 1994 antecknades att K ”enligt uppgift” befann sig
utomlands. Det synes som det hade varit befogat att vidta snabbare och
intensivare utredningsåtgärder beträffande honom.
Ett i viss mån likartat mönster föreligger beträffande J, om vilken
det kom ett tips in till PU redan den 1 mars 1986. Senare tipsades PU
även om att J hade velat låna pengar för att kunna köpa en pistol och
sedan mörda Olof Palme. Som redovisats har försöken att utreda
uppgifterna kring J emellertid varit sporadiska och resultatlösa.
53 I gärningsmannaprofilen beskrivs det på flera ställen som en brist att det inte
finns en närmare analys av palmehatet (GMP s. 25 och 44). – En kort passage
om ”Ubåtsfrågan” avslutas på följande sätt (GMP s. 41): ”När några marin-
officerare enskilt och i grupp gick till attack mot Palme under senhösten 1985
gavs intryck att Palme var mjuk i sitt förhållningssätt mot Sovjet och man
protesterade mot ett planerat besök i Moskva av Palme under våren året därpå.
Det massmediala intrycket torde ha varit att Palme av vissa betraktades närmast
som en landsförrädare, åtminstone en potentiell sådan. Detta bedöms dock inte
ha något förklaringsvärde för mordet, särskilt inte som en enklare analys torde
ha visat att den förväntade effekten av ett eventuellt attentat skulle utebli.” – Vi
delar inte den sistnämnda delen av bedömningen; analysen är inte enkel och
svaret inte självklart.