wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/119

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Christer P. Till detta kommer att Lennart G har lämnat olika och delvis motstridiga uppgifter i de förhör som hållits med honom. Han är hårt kriminellt belastad och har bedömts vara i behov av sluten psykiatrisk vård. I den mån avseende skall fästas vid Lennart G:s egna uppgifter var han enligt dessa drogpåverkad under sin svarttaxikörning på mordkvällen. – Den tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömning detta leder till torde vara densamma som gjordes av PU, då Lennart G först inkom med sina uppgifter och hördes sent på hösten 1989. Det hade varit fullt möjligt för Riksåklagaren att, om Lennart G:s uppgifter hade bedömts som tillförlitliga, överklaga hovrättsdomen och inför en rättegång i HD slutföra utredningen avseende Lennart G. Att så inte skedde bär syn för sägen.

Beträffande Lennart G kan slutligen noteras att även Rå uttryckte tvekan. Det är ovanligt att man från åklagarsidan redovisar en hypotetisk inställning till sanningshalten i de uppgifter som åberopas. I sin sammanfattning av resningsansökan uttalade RÅ emellertid följande om Lennart G:s uppgifter att denne sett Christer P utanför Dekorima och sedan hört två skott: ”Om dessa uppgifter är riktiga och vinner tilltro, utgör de enligt min mening ensamma en avgörande pusselbit. ..." (kursivering här). Detta kan tolkas så att Rå, utan att göra en slutlig prövning för egen del, överlät avgörandet till Högsta domstolen.

Sakinnehållet i de uppgifter som har redovisats av Benny P, Christer K och Bertil B har likaledes ett mycket högt utredningsvärde. En säker identifikation av Christer P ovanför trapporna just efter mordet skulle innebära att tillförlitligheten i Lisbeth Palmes utpekande ökade markant. Även detta skulle i praktiken göra annan vittnesbevisning mer eller mindre överflödig.

Det första problemet med dessa observationer är att alla inte kan vara riktiga. De skall dessutom kunna förenas med vad som tidigare utretts rörande vittnena Lars J:s och Yvonne N:s iakttagelser. HD har i sitt resningsbeslut konstaterat att Christer K:s och Bertil B:s berättelser i några avseenden stämde mindre väl överens (Benny P åberopades inte av Riksåklagaren):

Christer K har inte sett någon som kunde vara Bertil B på David Bagares gata. Bertil B å sin sida borde ha lagt märke till bilen som stannat alldeles framför Christer P och till att denne i sin tur hejdat sig mitt på gatan. Också deras uppgifter om beklädnad på huvud och händer skiljer sig åt liksom beträffande frågan om mannen hade något i händerna.

HD konstaterade även att inte heller uppgifterna från Yvonne N och Lars J gick ihop med åtminstone Bertil B:s berättelse. (Riksåklagaren synes för sin del ha varit av den uppfattningen att de nya och gamla uppgifterna gick ihop, se resningsansökan s. 28 och 33.)