wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/302

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Detta innebär, för tydlighetens skull, inte att vi anser att mordet nödvändigtvis måste ha begåtts av en ensamagerande gärningsman. Vad som kan konstateras är att PU inte haft anledning att prioritera brottshypoteser som innefattar konspirationer av skilda slag före dem med ensam gärningsman, men inte heller att utesluta möjligheten av en konspiration.

En synpunkt som framkommit under vår granskning är att PU:S arbete måste bedömas olika beroende på om huvudspåret efter 1988, dvs. misstankarna mot Christer P, är det rätta eller inte. Det kan emellertid inte vara rimligt att göra bedömningen av ett professionellt utredningsarbete beroende av sådana hypoteser. Det skulle i praktiken betyda att frågan om utredningsarbetets kvalitet finge stå öppen så länge brottet är ouppklarat. Precis som när det gäller frågan om ensam gärningsman i förhållande till konspiration måste det relevanta för bedömningen vara det faktaunderlag som framkommit samt hur detta tolkats och använts för att styra arbetet.

Däremot är det så att PU:s vägval när det gäller såväl huvudinriktningen på ensam gärningsman, som den tidvisa inriktningen på Christer P, stöds av de utredningsresultat som framkommit och de analyser som kan göras av dessa. Detta har indirekt också betydelse för bedömningen av den relativa nedprioritering som PU gjort av brottshypoteser som innefattar konspirationer liksom, i mindre mån, för bedömningen av den eventuella nedprioriteringen av andra ensamma gärningsmän. Detta betyder att de brister som vi påtalat beträffande dessa delar av utredningsarbetet måste ses i förhållande till vad som objektivt framkommit.

Förutom dessa relativiserande perspektiv måste det emellertid även, från mer absolut synpunkt, konstateras att åtskilliga av de missförhållanden och brister som vi påtalat är av fundamentalt slag. Det förhåller sig tveklöst så, att det förutom huvudinriktning och huvudspår, också funnits utrymme att göra mycket annat, som inte gjorts.

8.5

Brottsutredningens organisation efter Högsta domstolens avslag på Riksåklagarens resningsansökan

Synpunkter liknande dem som vi redovisat beträffande den polisiära organisationen efter den friande domen mot Christer P kan anläggas på brottsutredningens organisation efter den 28 maj 1998. Det hade enligt vår mening varit naturligt att ompröva brottsutredningens organisation efter den för utredningens del genomgripande händelse som avslaget på