F: Jaa.
G: Äähh, det tror jag inte.
F: Ja, Lisa Zimmerman hon var då i Europa, i huvudsak i Tyskland, och
åkte till USA den 1 februari, sade du till henne vid avresan "we
don't make peace, we make war?"
G: Jasså, (skrattar) Har du ringt henne och frågat henne?
F: Njaa, vi gör inga förhastade grejer i ett sådant här ärende.
G: Nej, nej, det vet jag, men jag har svårt för och komma ihåg att jag har sagt nåt sånt där till henne.
F: Nehej.
G: Vad har du fått det ifrån?
F: Men uppgifterna jag har fått här alltså det kan vara viktigt.
G: Det är det enda du har på Lisa Zimmerman eller-? Ja, jag frågar polisen.
F: Du ska inte bry dig om vad jag har och inte har!
G: Nää, jag frågar.
F: Det får du reda på i en förundersöknin
G: G. Ja, ja.
F: Ja.
G: Men det kan jag inte minnas att jag har pratat om nåt sånt (ohörbart). Det sista-, var skulle jag ha skilts från henne (ohörbart). Vi tog avsked-, vänta får jag se. Jag måste-.
F: Jaha.
G: Kan jag få erinra mig det eller-, var vi tog avsked nånstans. Hon åkte väl på i alla fall flygbussen.
F: Var Katinka med då?
G. Ja, det är inte omöjligt att hon var med den da'n. Det är inte omöjligt, nej. F: Hur kunde hon då komma med ett sådant här påstående, då kan det ju inte vara taget ur luften ju?
G: Att Katinka skulle ha sagt detta?
F:
Ja.
G: Ja, det kan hända att hon har hört fel. Hon har hört fel? G. Tjaa.
F: Så du har inte uttalat detta, utan det är hon som har hört fel?
G. Katinka.är väl inte så snabb på engelska så hon uppfattar alltid.