wpu.nu

Sida:Pol-1986-06-05 EA9982-00-B ea-9982-b-per-haggström-pm.pdf/10

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


SKANDIA (10)

Engström skulle då ha stannat kvar i området till klockan 23:45 då han återvände till Sveavägen 44 där han blev insläppt.

I receptionen ringde han ett telefonsamtal och lämnade därefter Skandia vid midnatt. Han gick då Sveavägen mot Odengatan.

Huvudfrågan mot denna hypotes är kan Engström ändå ha befunnit sig på mordplatsen efter mordet trots att ingen kommer ihåg detta?

Sannolikt kan det vara så.

Men detta kräver att Engström endast är en i mängden som passivt åser vad som sker på platsen. Han bör icke ha som i hans egen utsaga, tagit del i skeendet på ett aktivt och kraftfullt sätt.

Vad i Engströms berättelse talar för att han varit på mordplatsen mellan 23:19-23:45 ?

A. närvaron är styrkt genom väktarna och tiduret. Dvs periodens yttre tidpunkter.
B. hans iakttagelser om hur Lisbeth rusat i gatan för att stoppa bilar", hans iakttagelser beträffande Jeppsson dvs allt han har berättat om händelsen.
Viktigt är att dela upp händelserna i vad som hände före skotten och efter dessa.
Han känner ju till vad som hände före både som gärningsman och vittne.


Om Engström inte varit på mordplatsen mellan 23:20-23:45 , var kan han då varit?

Kan man visa att han har befunnit sig någon annanstans skulle misstanken öka beträffande hans sätt att handskas med sanningen - i viss mån även försämra hans position i utredningen.

Finns det någon skillnad i detaljåtergivandet beträffande momenten före skotten och det som sedan hände?

Är Engström otydligare, medveten eller omedveten beträffande momenten före skotten?


Som gärningsman bör han inte vara intresserad av att bidraga till utredningen med positioner, tidpunkter osv. Förloppet bör göras så diffust som möjligt.

Om Engström är gärningsman och han flytt uppför trapporna kan han inte ge "närvaroiakttagelser" som vittne efter mordet.

Finns det något i Engströms berättelse som talar för eller emot närvaro efter mordet?