wpu.nu

Sida:Pol-1993-03-10 DGB15299-04 Lasse-Lundbergs-Bokmanuskript.pdf/114

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Patrik. Vi försjunker båda i djup tysnad.

det här mötet.

Vi lysnnar till fåglarnas sång den här ljuvliga morgonen ute på en liten ö. En liten ö. I en liten sjö. Och det är tidig vår. På en hel timma säger inge av oss något. Och jag förstår att Patrik vill ha det så. Plötsligt är det som om något hänt inom Patrik. Han reser sig plötsligt upp. Cmfamnar mig hårt. Ber mig att omedelbart

lämna ön, och resa tillbaka till Stockholm. Glömma bort Därefter ser jag hur Patrik sakta försvinner bort över mossan och berghällarna. Patrik släntrar iväg med sin långa kropp på sitt typiska litet nonchiga sätt. Slängigt och ryckigt. Och ganska långsamt och flanerande. Han vänder sig bara om en enda gång. Och då har han ett varmt och litet skälmskt leende på läpparna. Jag uppfattar det som att han är glad och lycklig. Patrik skrattar. Han skrattar med hela ansiktet. Och jag förstår så väl vad det är som Patrik har så roligt år. Patrik skrattar år mänsklig dumhet, egoismen. Mänsklig enfald och begär efter makt, makt och pengar. Något som Patrik alltid varit mycket misstrogen till. Yen plötsligt stennar Patrik upp. Han är vänd emot mig.

Nu går jeg. Jag ska ut på en lång resa, Jeg, Patrik ske folje Solcretes som hens lärjunge. Vi ske svalka våra fötter i det rene klara vattnet vidprêng. Ked Solcretes ska jag uppsöza skugga uppe vid Pletenen. De

som ligger uppe vid Fera.

Där uppe vid den gudomliga helged onen, ska vi Sokra söke få ordning i begreppen mänsklig durhet och enfala, Sedan vänder sig Petzik om. Och försvinner hestigt bortom några bergssluttningare efter stranden. Dette är det sieta jag hör eller ser ev Patrik. Men nu her jag äntligen infriat mitt 15fte till honom. Efter stor röda fick jag någon ordning på hans anteckningar. Skrev den här boken. Brände och förstörde allt det material som Patrik lämnade mig den där vårmorgonen ute på en ö våren 1988. Men varje ny vêr, ly vår med ljummen luft och fåglars sång. Sång av fågler i tidig gryningetimme. Innan människora vaknat. Då händer det att jag ken förnimma Patriks beslöjade sorglösa stämma, Och den röster ger mig förtröstan och hopp. Förtröstan och hopp för mänskligheten i en galen och förvirrvärldutreda och

SZC7