wpu.nu

Sida:Pol-1993-03-10 DGB15299-04 Lasse-Lundbergs-Bokmanuskript.pdf/86

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


lan sitt r hans 81

trik. m är. st, ce låta med r Ja. Det är jag säker på. För polier ser du Patrik. Det är dumma djävlar det. - Ja, jag har märkt det.

Nu får du 30 sekunder. Inte mer. Är du inte klar då, så släpar jag ut dig naken till bilen. Är det uppfattat. - Ja chefen. - Sno dig på då.

Lan vi göra så här Jack, så är du hygglig. Du går ut och hämtar bilen som du ju gömt så väl här ute någonstans bland gamla vagnslider. För fram den till porten och värm upp den. Så ska jag vara nere om ett par minuter.

CK. Jag går, svarar Jack och ger sig iväg med hast. Patrik slänger snabbt på sig kläderna, och singer ner sina grejor i väskan, och med nyckeln till rummet i handen springer han bort till limousinen, som står och väntar med motorn igång.

Jack. Jag ska bara in till receptionen och ordna notan och lämna nyckeln. Jack sliter tag i Patriks arm. - In med dig i bilen. Det är bråttom har jag sagt. Han sliter rumsnyckeln ur Patriks hand och slänger igäg den ut i gräsplanteringen. - In med dig i bilen nu Patrik. Jag kör nu. Cch Jack lägger i en växel, och den stora limousinen börjar rulla. Patrik kastar sig in i framsätet bredvid Jack, och slår igen bildörren efter sig. - Men notan då Jack!

Den skiter vi i. Nu drar vi. - OK. Det är du som vet hur man gör. Du är ju Intendent vid Stockholmskriminalen.

Nu lugnar vi ner oss Patrik. Hör du det. Men Patrik hör inte. Han sover. Sover och drömmer. Drömmer om att få dra sig tillbaka från mänskligt larm till sin lugna oas. Under många år har Patrik sökt denna oas i sitt inre. En insiktens och erfarenhetens gröna svalkande oas. En grön oas mitt i den förtorkade mänskliga öknen. En förtorkad öken av mänsklig grymhet och enfald. Patriks vandring mot sanningen har just börjat. I drömmen går Patrik och strosar i sanden. Vågor ute från det öppna havet sveper in mot land. Bryts sönder till virvlande nirvana av skum. I sina drömmar är Patrik förvandlad till Sokrates lärjunge Faidros. Han följer sin mästare barfota. Tillsammans går de barfota och svalkar sina fötter i Ilissos klara rena vatten. Sokrates är på väg med sin lärjunge mot den höga platanen uppe vid Hera. Vinden däruppe är så ljuvlig. En helgedom där vinden susar sommarmilt till syrsornas sång. 400 år före kristus, tänker Patrik i sina sköna drömmar.