wpu.nu

Sida:Pol-1993-12-07-10-07-T8418-E Ulf Dahlsten.pdf/3

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


nämnda har etsat sig fast iminne och är de som han klart och tydligt kommer ihåg att Lisbeth Palme nämnde.

I samband med promenaden i april eller maj månad 1986 pratade Lisbeth Palme medom det förhör som Hans Holmér hållit med henne.uppfattning är att Lisbeth Palme för honom ville berätta vad hon sagt till Hans Holmer för att försäkra sig om att någon annan också visste vad hon egentligenH2

Lisbeth Palme berättade föratt hon i egenskap av psykolog gjort två bedömningar rörande gärningsmannen. Det första avsåg gärningsmannens rörelser, det vill säga dennes sätt att gå. Hon uppfattade mannens sätt att gå som att del visade på att denne var alkoholiserad. Den andra bedömningen Lisbeth Palme gjorde var att gärningsmannen måste ha dödat förut. Hon uppgav att "mannens reaktion efter att ha skjutit var sådan att denne måste ha dödat förut".

H3

Angående händelsen efter konfrontationen rörande Christer Pettersson berättaratt Lisbeth Palme, direkt efter konfrontationen, ringde upp honom och var fullständigt förtvivlad. Hon uppgav att hon "sabbat alltihop" och detta på grund av att hon tidigare sagt att gärningsmannen inte var svensk. Eftersom det för henne var känt via massmedia att hon skulle konfronteras med en som det beskrevs -"42-årig svensk"-, så var hon säker på, redan innan konfrontationen, att det inte var rätt person hon skulle se. Hon hade vidare sagt, att det för henne kom som en fullkomlig chock att se Christer Pettersson i gruppen. Hon hade ju tidigare sagt att mannen skulle vara alkoholiserad. Hon berättade föratt det inte fanns någon annan i gruppen som var alkoholiserad. Hon nämnde också i sammanhanget att dom, det vill säga poliserna, "kunde åtminstone ha tagit några fler som var alkoholiserade så att hon hade haft några att välja mellan".säger att Lisbeth Palme efter konfrontationen var.

Tillfrågad berättar, att det alltid varit Lisbeth Palme själv som pratat och som dragit upp beskrivningen av gärningsmannen. Det är inte vid något tillfälle så att han tillfrågat henne om någon beskrivning. Han uppfattar inga som helst förändringar i Lisbeth Palmes beskrivning eller berättelse rörande gärningsmannen.berättar spontant vidare att exakt den berättelse han nu lämnat har han tidigare lämnat till en polisman som han vill minnas hette kommissarie Eriksson. "Detta var före rättegången", somuttrycker det. Han hade vid detta