wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/103

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


PKK

9.1

Inledning

Huvudspåret PKK i kvadrant 2 FGM/P som det redovisas här bygger inledningsvis på ett scenario som det presenterats för oss av f.d. polismästaren Hans Holmér vid tre tillfällen under sammanlagt 10 timmars tid. Hans Holmér har själv fått avgöra hur scenariot skall redovisas". Hans Holmér vill understryka att hans presentation är en översikt men inkluderande scenariots viktigaste delar.

Därefter gör vi en prövning av denna redovisning mot det övriga material vi haft till vårt förfogande och de uppgifter som låtit sig verifieras av övriga inblandade. Givetvis dock med de begränsningar som gäller för vårt och Palmekommissionens uppdrag.

Skälet till att vi väljer denna uppläggning är att PKK-spåret redan har följts upp och utvärderats inom Palmeutredningen. Vidare har Palmekommissionen i en särskild PM (PK-PM 7:3 1996-03-01) gjort en sammanställning med åtföljande analys av PKK-spåret samt med forslag till Palmekommissionens värdering. Vi tycker därmed att den största marginella nyttan med vår insats borde vara att låta den som starkast intresserat sig för detta huvudspår men som inte hade möjlighet att själv avsluta det, nämligen Hans Holmér, få redovisa hur han idag ser på PKK-spåret. Hans Holmér har nämligen i bl a ett TV-program (TVI 1996-02-XX, Norra Magasinet) hävdat att han fortfarande tror på spåret och inte anser att det följts upp ordentligt. Liknande synpunkter har även framförts av honom i en hörning med Palmekommissionen (m-ant. p14 1995-04-25). Hans Holmér uppger sig ha följt detta spårs utveckling även efter sin avgång.

Det fanns enligt vår inledande bedömning även en risk att PKK-spåret avskrivs av Palmeutredningen pga att det är ett komplicerat och svårtillgängligt material och att man inte tror sig kunna komma längre i utredningshänseende snarare än en värdering av att det på saklig grund bör avföras. Vidare var det väl känt att det rådde delade meningar mellan dåvarande Palmegruppen och Palmeåklagarna om värderingen av detta huvudspår. I en situation där den som har drivit en fråga försvinner är det risk att frågan går samma väg utan alltför seriös prövning.

Därmed är det vår förhoppning att denna infallsvinkel kan leda till att Palmekommissionens möjligheter att bilda sig en uppfattning breddas. Den förutsätter dock att läsaren tagit del av PK-PM 7:3 som ger en bra översikt.

PKK-uppslaget har haft en central plats i utredningen kring mordet på Olof Palme. Stora resurser har lagts ned på detta uppslag från sommaren 1986 till

13

Vi har även senare erbjudit Hans Holmér att själv lämna en skriftlig redovisning på ca 10 sidor. Han har dock efter viss tvekan avböjt med motiveringen att han tror att det i så fall skulle uppfattas som sista ordet från hans sida i detta ärende. Han uppger vidare att det är mycket svårt att på 10 sidor ge full rättvisa åt detta mycket svårtolkade och omfattande material