wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/104

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


det tillslag, operation Alpha, som genomfördes i januari 1987 och det analysarbete som följde på detta tillslag. Däremot är det kanske på sin plats att understryka att Palmeutredningen under Hans Holmérs tid som spaningsledare faktiskt bedrev en rätt bred och förutsättningslös spaning under det första halvåret. Parallellt med det första uppslaget med PKK-anknytning (vapen vid Täbyanstalten), dvs i maj 1986 pågick t ex arbetet med 170 uppslag (mant.p14 s 1). Under hösten 1986 växte dock såväl dåvarande Palmeutredningens intresse för som insatta resurser på detta spår. Som mest sysslade mer än femtio poliser med det som huvuduppgift

. Vid själva tillslaget den 20 januari 1987 ingick 240 poliser. (Det här anförda, som därmed blir viktigt vid en värdering av Palmeutredningens arbete, ger ytterligare ett argument för en något djupare analys.) Utredningsarbetet avseende PKK bedrevs dels inom den öppna delen av Palmeutredningen, dels inom Palmeutredningens SAPO-del. När Hans Ölvebro blev chef för Palmegruppen 1 mars 1988 överfördes allt material som avsåg Palmemordet, utom PKK-materialet, till Palmegruppen.

I mitten av februari 1987 påbörjade den s.k. Analysgruppen vid SÄPO sitt arbete, dvs efter operation Alpha avslutats. Gruppens uppgift var att undersöka om det fanns personer, organisationer eller företeelser i materialet som kunde visa att PKK hade del i mordet på Olof Palme. Analysgruppens rapport presenterades i juni 1987. (Inom parentes kan här också noteras ytterligare ett argument för vår infallsvinkel. SÄPO var den enhet som hade ansvaret för Palmes säkerhet och bedömning av hotbilder. Om det i efterhand skulle ha visat sig att PKK låg bakom attentatet, skulle en stor skugga falla över SÄPO eftersom man i så fall felbedömt hotbilden från PKK totalt

. Man låg vidare vid tiden för mordet efter med översättning och analys av den telefonkontroll som just motiverades av terroriststämpeln - våra synp.) Efter hovrättsdomen i målet mot Christer Pettersson, som avgavs i november 1989, återupptogs visst arbete med bl a PKK-uppslaget. Slutligen gjorde kammaråklagare Per-Erik Larsson, på riksåklagare Axel Moraths uppdrag våren 1992, en total genomgång av PKK-materialet. Per-Erik Larssons rapport lämnades 1993-09-03.

I Palmekommissionens PM 7:3 (1996-03-01) har innehållet i Per-Erik Larssons rapport redovisats tämligen fullödigt. Vidare görs, förutom en historisk och organisatorisk överblick, en redovisning av landshövding Gunnarssons granskning av hotbilden mot Olof Palme (SOU 1989:1), det sk Täbyanstaltsuppslaget samt Ebbe Carlsson-affären. Promemorian avslutas med en sammanfattning av läget:

”Det har inte fattats något formellt beslut i PKK-delen med anledning av den nu vidtagna analysen (Per-Erik Larssons och Ola Boijas analys per september 1993 - vår anm). Biträdande riksåklagaren Solveig Riberdahl har emellertid inför Palmekommissionen som sin mening anfört att hon inte kan se att man kan komma längre. Hon anser att man egentligen har lagt ner alltför mycket arbete på detta, att det har tagit alltför stor del i utredningen.