wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/125

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


första att det har skett en markant förändring av den svenska såväl inrikessom utrikespolitiken efter Olof Palmes död jämfört med tiden före. Att det förhåller sig på detta sätt framgick med all önskvärd tydlighet i samband med medias kommentarer i samband med tioårsdagen av mordet. För det andra att om mordet på Olof Palme skulle hämtat sin näring ur ett allmänt palmehat så behöver man inte isolera ett enskilt motiv som grund, utan det rör sig sannolikt om flera olika motivbilder som successivt lagrats upp. Det blir därmed svårt att urskilja någon "effekt". Exempel på sådana motivbilder kan vara (utan att vi för egen del tar ställning till dessa värderingar): en vänsterorienterad utrikespolitik kombinerat med en viss USA-fientlighet; ubåtsincidenter; gränsdragningsfrågan i Östersjön; löntagarfonder och beskattning av aktiehandeln. En jämförelse kan här även göras med mordet på Martin Luther King - vad blev "effekten" av mordet på honom?

I gärningsmannaprofilen utgör "en uppdelning på organiserat respektive kaotiskt brott" en viktig hörnpelare för analysen. Den har framkommit i den forskning kring brottsplatser och brottslingar, som utförts vid FBI. "Denna klassifikation har sitt ursprung i sexualmord men har kunnat användas även vid annan brottslighet där eventuella sexuella moment, i varje fall inte varit helt uppenbara. Självfallna modifikationer måste göras men i allt väsentligt visar sig dessa typer av brott begås av två olika typer av gärningsmän. Mordet på Olof Palme, sett i sin helhet, synes väsentligen kaotiskt.” Tecken på detta är bl a (endast en av flera invändningar som vi gör anges här): "Det förekommer ingen konversation före beskjutningen." Vi ställer oss litet frågande inför denna analogidragning mellan ett statsministermord och ett sexualbrott framförallt med tanke på hur fakta i målet sedan tolkas. Vad avser att det inte förekom någon konversation mellan gärningsmannen och Lisbeth och Olof Palme före beskjutningen och att detta skulle tolkas som ett tecken på ett kaotiskt brott så visar det vanskligheten i denna analogi. Skulle gärningsmannen istället ha tilltalat Olof Palme före avlossandet av kulan så skulle väl ändå detta vara ett tydligare tecken på ett kaotiskt brott. Det fyller ingen som helst vettig funktion i sammanhanget att "tala ut" först. Det kan väl rimligen inte jämställas med en sexualbrottsling som ger sig på sitt offer utan närmare presentation? Vi ser tvärtom detta som ett tecken på ett organiserat och rationellt brott. Och i detta sammanhang är det av viss betydelse hur man tolkar detta förhållande...

Vår huvudslutsats vad gäller gärningsmannaprofilen är dock den att rör det sig om en gärningsman i kvadrant 3 och av den typ som antyds i gärningsmannaprofilen är det en rätt bra produkt. Man har gjort korrekta bedömningar i flera svåra avvägningsfrågor. Skulle det däremot i efterhand visa sig att kvadrant 2 framförallt, men även i viss mån kvadrant 1, är den riktiga så kan det öppna för en rätt hård kritik i den riktning vi pekat på.

11.3 Uppföljning av gärningsmannaprofilen Gärningsmannaprofilen blev slutgiltigt klar 6 maj 1994. En preliminär utgåva togs fram 11 februari 1994 som sedermera överarbetades och stämdes av med Palmeutredningen i olika steg. Därefter extraherades ett antal sökkriteri