wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/134

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


skulle ha kunnat vara inblandade i mordet på något sätt, dvs att kvadrant 2 FGM/P skulle kunna vara aktuell redan utifrån dessa observationer. Inte heller vi har dock i materialet funnit något som direkt pekar på ett samband mellan dessa personer. Men därav följer ju inte gärningsmannaprofilens slutsats.

Väl framme på brottsplatsen ges relativt samstämmiga uppgifter från vittnena om signalement på gärningsmannen. Det överensstämmer rätt väl med det signalement som givits på mannen vid möbelaffären. Vissa variationer i uppfattningen om klädsel är naturlig i denna situation. Vi fåster vikt vid Lisbeth Palmes uppgifter om "kompakt kropp, kort hals” och tror att hon sett gärningsmannen och har en någorlunda korrekt minnesbild av honom.

Uppgiften om ett något avvikande rörelseschema vid flykten tillkommer i någon senare uppföljning av ett annat (eller två ?) vittnesmål och är litet svårtolkad. Är det en spänstig person eller någon som avviker med en lunkande eller rullande gångstil?

Brottsplatsen - identifieringen

De identifieringar som gjorts av Christer Pettersson, med varierande grad av säkerhet, måste väga tungt även med beaktande av hovrättens berättigade synpunkter. Det finns också ett antal tillkommande faktorer som inte presenterades vid rättegångarna och som stödjer slutsatsen att det är korrekta identifieringar. Exempelvis den närmare analysen av Lisbeth Palmes vittnesmål vi gjort ('borderliner', Devlinrapportens eventuella felslut som kan ha påverkat Hovrättens bedömning, mm). Likaså finns en tydlig "nyckel-i-lås”identifikation av Najic samt att Ljungkvist (Chevamannen) senare ändrat sina uppgifter till en i det närmaste säker identifikation av Christer Pettersson. Skulle det trots allt röra sig om en felaktig identifiering, vilket ju inte kan uteslutas, torde nog gärningsmannen vara rätt lik Christer Pettersson.

Brottsplatsen - valet av brottsplats

Gärningsmannens avvaktande till en lämplig brottsplats med en mycket bra flyktväg bör vägas in vid prövning av olika tänkbara gärningsmän. Ju bättre förklaring till att den prövade kände till de möjligheter platsen erbjöd jämfört med andra alternativ för attentatet omedelbart före eller efter, desto större sannolikhet för att just denne är gärningsmannen.

Huvudalternativet är här att närhetsfaktorn, dvs att gärningsmannen pga att han bor i närheten eller av annat skäl ofta är på platsen, är avgörande både för upptagande och slutligt val av brottsplats och flyktväg. Det stöder tanken på att vi rör oss i kvadrant 3 EGM/OP.

Andrahandsalternativet är att gärningsmannen, men sannolikare gärningsmännen i kvadrant 2 FGM/P, har "läst av" omgivningen och dess möjligheter under bioföreställningen och därför kunnat slå till på den optimala platsen.