wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/155

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


ha visst intresse i kombination med andra diskriminatorer vid utnyttjande av en scenarioteknik (se nedan).

Andra exempel på hur långt man åtminstone borde gå i beskrivning och analys av utländska motivbilder ger vi i avsnitt 8.3 där Irak-Iranspåret diskuteras. Vad gäller Sydafrikaspåret borde man i en sådan analys av motivbild beskriva och styrka hur mycket pengar som gick till ANC och i vilka former, hur stor andel detta stöd utgjorde av deras budget etc. Vidare borde Olof Palmes och den svenska regeringens ställningstaganden och utspel mot apartheid under åren ha beskrivits och styrkts. Vi tror att i bägge fallen borde en annan utredningskompetens än den polisiära/juridiska ha utnyttjats -kanske med koppling till UD. När man, som skedde i början av utredningen, får in en så tunn produkt som den Åströmska kan man självfallet inte nöja sig med det utan måste lägga ut uppdraget på nytt till någon annan. Det rörde sig i alla fall om en av dåtidens mest kontroversiella politiker på såväl den utrikespolitiska som inrikespolitiska arenan. Att inte ha gjort ordentliga motivbildsanalyser är svårförståeligt.

Vi misstänker snarare att man från Palmeutredningens sida kände ett visst motstånd inför denna uppgift eftersom den kan uppfattas som svår och omfattande. Risken finns också att den inte upplevs ge direkt koppling ned till skeendet på Sveavägen. Med kvadrantresonemang av vår typ kan man nog dock dra vissa tentativa slutsatser (första-, andra- och tredjehandsalternativ). Vidare måste ju detta ses som ett komplement till de mer basala polisiära metoderna

Vår bedömning är att mer genomarbetade och dokumenterade analyser av motivbilder i stort sett saknas på så väsentliga områden som inrikespolitiken och utrikespolitiken. Inte heller har utredningen låtit företaga någon djupare analys av palmehatet. De är allvarliga brister. Sannolikt skulle utredningen ha varit betjänt av mer generell utredningskompetens för denna del. Däremot har man självfallet undersökt och dokumenterat förhör från ett stort antal spår i anslutning till olika motivbilder.

Brottsplatsen

som

Stora brister kan konstateras i anslutning till undersökningen av brottsplatsen. Ofta av det mest grundläggande slag. Avspärrningarna var i början helt otillräckliga och utökades något nästa dag. Men även det var otillräckligt. Bägge mordkulorna upphittades generande nära brottsplatsen av allmänheten. Den första kulan överlämnades pikant nog av en person misstänktes vara östagent. Det skedde kl 06.30 1986-03-01 ca 40 meter från brottsplatsens centrum. Det ledde till att avspärrningarna utökades något. Möjligen kan det fenomenet - att det var pikant för den svenska polisen att få kulan av en östagent - vara förklaringen till att denne inte hördes första gången förrän sex (?)

månader senare. Den andra kulan överlämnades av en kvinna kl 12.20 1986-03-02. Den uppgavs ha legat ca 10 meter från brottsplatsens centrum. Då hade avspärrningarna ånyo minskats.