wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/154

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Motivbilder

Mera analytiskt genomarbetade motivbilder vad avser såväl inrikes- som utrikespolitiska motiv finns inte dokumenterade. Däremot finns kartläggningar av olika svenska extremrörelser gjorda. Den promemoria på 3-4 sidor avseende utrikespolitiskt motiverade motiv som tänkbara orsaker till mordet, som f.d. ambassadören Sverker Åström lämnade till Hans Holmér 1986, är alltför allmänt hållen och ger föga vägledning för utredningen. Belysande är t ex att man i denna promemoria inte kan finna stöd för att Sverker Åström, som det uppgivits, skulle luta åt en koppling till Sydafrika,

Relativt enkla sammanställningar av ställningstaganden och politiska beslut kompletterade med tidsaxlar borde ha kunnat vara värdefulla. Kopplas dessa sedan till de olika kvadranterna i vår modell borde man kunna dra vissa tentativa slutsatser. Viktigt är här dock att skilja på sådana analysers användning som spaningsinstrument respektive som instrument för att diskriminera mellan olika tänkbara gärningsmän längre fram i utredningen (jämför avsnitt 12.4 Matchningar).

Låt oss illustrera detta resonemang med ytterligare ett enkelt exempel. Dagen före mordet klubbades i riksdagen förslaget om en omsättningsskatt på aktiehandeln vid börsen. Detta väckte starka känslor i vissa kretsar. En sådan händelse kan få olika betydelse i de fyra kvadranterna. I kvadrant 2 FGM/P har den sannolikt inte haft någon betydelse. Gärningsmännen kan inte hinna reagera på en dag. I kvadrant 3 EGM/OP kan det däremot vara "the triggering cue", den utlösande impulsen, för en gärningsman som stöter på Olof Palme dagen därpå. Även om en sådan gärningsman hyst ett allmänt palmehat så har intensiteten i känslorna sannolikt varierat. Det kan behövas en förstärkt disponibilitet för våldshandlingen orsakad av något. I gärningsmannaprofilens och Clarke's arbeten pekas på tämligen akuta relationsproblem mellan gärningsman och hans närmaste som utlösande faktorer. Men man kan självfallet även tänka sig att det är en yttre händelse som förstärker benägenheten. I just detta fall har en sådan händelse föga värde som spaningskriterium. Polisen kan självfallet inte söka tänkbara gärningsmän utifrån ett sådant kriterium. Det är alldeles för vagt och ger för många tänkbara personer. Däremot kan det få betydelse när det gäller att hitta tänkbara faktorer som diskriminerar mellan olika redan misstänkta gärningsmän. Vid en jämförelse mellan Christer Pettersson och XX kan man nog dra slutsatsen att Christer Pettersson inte kan ha haft detta som utlösande impuls. XX däremot hade en viss mindre personlig förmögenhet som delvis placerats i aktier. För en gärningsman i gärningsmannaprofilens anda kan en sådan här händelse ge en tillfälligt förstärkt benägenhet att begå mordet. Inom Palmeutredningen uppger den ansvarige utredaren att han undersökt ett sådant eventuellt samband med förluster på aktieinnehavet för XX. Några förluster på aktieinnehavet hade dock inte kunnat förmärkas snarare tvärtom. Men det är inte riktigt den aspekten vi åsyftar här. För det första behöver en sådan tänkt reaktion inte alls behöva kopplas till förluster på innehavet, kanske snarare minskade vinster vid omsättning av innehavet. För det andra är det en mer vag utlösande impuls och därmed svagare indicium. Men det kan ha värde ändå. Den kan