wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/178

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


ka undersökningen. Att kulan tumlar och slår i marken efter att ha gått igenom mockakappan leder troligen till att kulans rörelseenergi snabbt kommer att avta. Det skulle förklara varför kulan ligger så nära trots att den endast gått igenom en kappa. Den andra kulan hittades dagen därpå, 1986-03-02 kl 12.30, ca 10 m från mordplatsen.

Vapnet

Det vapen som använts anses av Palmeutredningen mest sannolikt vara en revolver, Smith&Wesson med en piplängd på minst 4 tum (10,2 cm). Möjliga är också Ruger, Taurus, Kassnar, Llama, Escodin och Ruby. Vapnets (S&W) vikt ligger i intervallet 1-1,5 kg, ett rätt tungt och stort vapen. Det används i Sverige företrädesvis för målskytte. Vid tidpunkten för mordet 1986 ansågs detta vapen även förekomma i kriminella kretsar i Sverige pga att det ger status och är skräckinjagande, dvs det kan sägas vara "ett typiskt rånarvapen" (PK-PM6). Detta vapen var också mycket spritt i Finland.

3

Skytten och offren

Enligt gjorda rekonstruktioner av BKA tyder blyfragmenten på offrens kläder tyder på att skotten avlossades bakifrån mot Olof Palme på 20 cm, +/- 10 cm, håll respektive Lisbeth Palme på 70-100 cm.

Ett vittne uppger sig ha sett en mynningsflamma och en nedslagsplats på trottoaren ca 8 m från mordplatsen. Pipans längd, i intervallet 4-6 tum, bedöms inte påverka möjligheten att se en mynningsflamma i mörker.

Från SKLs sida har sopning anförts som en tänkbar förklaringtill att bägge kulorna har vissa repor som inte torde vara hänförliga till passagen genom pipan

En förklaring till att inte nedslagsmärket från L-kulan inte säkrats har senare uppgivits vara att det under natten passerat så många bilar att det ändå inte skulle ge något. En förklaring som är litet udda med tanke på att rekonstruktioner och annat talar om en plats på trottoaren ca 8 m från mordplatsen. För att försöka bedöma vilka kunskaps- och färdighetskrav som händelseförloppet rimligen ställt på en gärningsman behöver bl a en närmare analys göras av vilka svårigheter som möter en gärningsman i denna situation. Det blir då naturligt att polarisera dels en ovan mot en van skytt, dels en som har ingående kunskaper eller färdigheter av dödande skott mot människor mot en som saknar dessa. Begreppet "jägare" anges i fortsättningen som en samlingsbeteckning för sådana personer som yrkes- eller utbildningsmässigt kan antas ha förtrogenhet med dödandets konst - yrkesmördare, hit men, terrorister, militär och polis av mer kvalificerat slag. I begreppet läggs också som en ”restpost" en person som på eget initiativ förvärvat motsvarande kunskaper och färdigheter, dvs en vapen- och våldsfixerad person men utan koppling till de ovan nämnda grupperna, t ex brottslingar med gedigna vapenkunskaper och skjutfärdigheter.