wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/188

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


framgår av att det skjuts i en situation där Olof Palme redan torde ha legat på marken när det avfyras och Lisbeth Palme böjt sig ned. Det skulle i så fall röra sig om en rätt okontrollerad skjutning. Vi har då även vägt in att en 'double action' skjutning ger en viss dragning åt höger för en högerskytt. Men det kan inte rimligen uppgå till de här aktuella 20 graderna. Den av Palmeutredningen gjorda rekonstruktionen håller inte heller detta för sannolikt.

Det bör nog snarare uttryckas så att även en erfaren skytt torde behöva ha stöd av en viss slumpvariation för att hamna så exakt att bägge kulorna i de nu aktuella träffområdena skulle bli omedelbart dödande. Det torde ha varit svårt att räkna med att träffa så exakt två gånger i rad givet omständigheterna.

Vad kan då en gärningsman tänkas vilja uppnå med ett skott mot Lisbeth Palme?

Ja, det naturligaste svaret torde väl vara att gärningsmannen för gott vill tysta det närmaste vittnet. Den enda som egentligen varit tillräckligt nära för att kunna tänkas känna igen honom. Att det, som någon framfört, skulle vara ett försök från gärningsmannen att "skrämma” Lisbeth Palme till framtida tystnad genom ett icke dödande skott kan nog avfärdas.

Efter skottlossningen Gärningsmannen tar omedelbart efter att Lisbeth och Olof Palme beskjutits ett steg bakåt och sedan ett steg till vänster in mot Tunnelgatan. Han stannar sedan och tittar på offren. Sedan börjar han avlägsna sig halvspringande. Att gärningsmannen tar ett steg bakåt görs sannolikt för att inte gå på den liggande Olof Palme. Den hypotesen framförs i Langes slutdokument. Det verkar rimligt och att så inte skedde framgår bl a av vittnesuppgifter och rättsteknisk undersökning. Skulle gärningsmannen vara en erfaren skytt ingår det naturligt i mönstret att "markera" offer och brottsplats för att undersöka om syftet uppnåtts. En oerfaren gärningsman skulle i och för sig kunna ha samma bevekelsegrunder men det är inte ett inlärt handlingsmönster. En vittnesuppgift använder (i senare vittnesförhör) uttrycket "liksom tvekande”. Vi vill dock fästa uppmärksamheten på den första förklaringsgrunden mot bakgrund av övriga omständigheter i denna sekvens.

Varför sköt inte gärningsmannen fler skott mot Lisbeth Palme?

Inledningsvis gäller nog att gärningsmannen som står nära Lisbeth Palme (mindre än en meter) to m.kan tänkas ha sett att kulan träffar Lisbeth Palme i ryggen på den avsedda platsen. Inte därför att man skulle ha möjlighet att se kulan i sig men däremot att mockapälsen slits upp. Att han i hastigheten, med den stress och de ljusförhållanden som rådde inte kan tro att kulan skulle ha gått igenom kläderna men bara snuddat ryggen bedömer vi vara helt naturligt. Vår bedömning är att gärningsmannen trodde sig ha träffat Lisbeth Pal