wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/207

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Från telefonavlyssningarna lär kvarstå ett stort material som ännu inte översatts. Det har redovisats i Per-Erik Larssons rapport och det är oss inte bekant om allt verkligen översatts idag (1996-08-12).

4

Beståndsdelar i PKK-scenariot

Hela redovisningen i detta avsnitt avser Hans Holmérs redogörelse och tolkning. Våra kommentarer finns i slutet av avsnittet. I den mån våra kommentarer ligger direkt i texten så har detta markerats särskilt. Motivbilden, enligt Hans Holmers scenario, grundar sig framförallt på den terroriststämpel som den svenska regeringen åsatte organisationen efter mordet i Uppsala (juni 1984). Eftersom kurderna inte kunde utvisas till Turkiet pga den risk de där löpte ålades de 'kommunarrest' med stöd av utlänningslagen 'kommunarrest'. Från PKKs sida såg man detta som en fientlig handling mot deras sak. Att bli stämplad som en terroristgrupp av den svenska regeringen, som av dem upplevdes ha stött i stort sett alla andra frihetsrörelser runt världen och i åtnjutande av stort internationellt anseende, skulle kunna leda till liknande kedjeeffekter runt om i världen. När uttalade hot om vedergällning inte ledde till en annan bedömning skulle PKKs ledning i Damaskus ha beslutat i mitten av 1985 att låta mörda Olof Palme. En bidragande faktor skulle möjligen även kunnat ha varit att PKKs generalsekreterare Abdullah, 'Apo', Öcalan i januari 1984 fick avslag på sin ansökan om asyl i Sverige (ett förhållande som dock ej åberopats av Hans Holmer i våra samtal - vår anm). Enligt vissa uppgifter skulle, enligt Hans Holmér, beslutet att låta mörda Olof Palme även ha stöd av Syrien och Iran. Syrien kan också ha stött PKK med Sovjetunionens goda minne bl a beroende på att PKK var en kommunistisk organisation.

Det fanns även uttalade hot mot den svenska regeringen och Olof Palme. (Större delen av detta stycke har i och för sig inte direkt anförts av Hans Holmér men ligger i linje med vad han uppgivit.) Vad det gäller Olof Palme i ett brev (1985-10-11) från en person som uppgav sig vara från Kurdistan och uttalade att Palme i sin egenskap av statsminister begick brott då det gällde behandlingen av kurderna, att han gav sitt stöd åt juntan i Turkiet som 'dränker sina händer i det kurdiska folkets blod', att detta ställningstagande måste stoppas 'annars kommer ni att drunkna i vårt folks hatiska hämnd' (PK-PM 7:3 s 6-7; SOU 1989:1). I artiklar i PKK-tidningen Serwebun fanns under hösten 1985 och i början av 1986 kritiska uttalanden mot Sverige. I septembernumret år 1985 beskrevs bl a hur Sverige motarbetade PKK:s kamp och samarbetade med Turkiet och i det uttalades: 'Som en ofrånkomlig princip för vår oavhängighets- och självständighetskamp gäller att inget brott begånget mot vårt folk kommer att förbli utan vedergällning' (SOU 1989:1; PK-PM 7:3 s 7).

Detta senare, att först gå ut i en av sina två tidningar - Serxwbun och Berxwdan ungefärligen Självständighet respektive Kamp - var ett vanligt