wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/255

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Några viktigare bärande element i GMP:s analys, som vi vill kommentera, är - tidigare attentat - Clarke's typologi av GM i tidigare attentat i USA - typ av brott (organiserat eller kaotiskt) enligt FBI:s indelning

I det följande redovisas endast de punkter där vi finner anledning att ställa frågor till resonemang och slutsatser. Det innebär i de flesta fall att vi snarare lyfter fram osäkerhet och tveksamheter i bedömningen snarare än att påstå att de är direkt felaktiga. Även om det i varje beslutssteg kan ha valts det mest sannolika alternativet kan slutresultatet i en indiciekedja bli helt felaktigt vid ett sådant förfarande. Vi anser att det är av intresse för PK att bli medveten om ev osäkerheter i de olika stegen inför dess slutliga bedömning av GMP.

Avsnitt Översikt av attentatsmän (s 27 - 27 samt bilaga Politiska attentat)

- Den amerikanske samtidshistorikern James W Clarke's två uppmärksammade arbeten om amerikanska attentatsmän har stor betydelse för GMP genom den typologi med åtföljande analys av kända GM, totalt 17 stycken fördelade på 16 attentat, som görs. Vi har därför valt att själva ta del av dessa två standardverk för att få en fördjupad förståelse för hur dessa utnyttjas i såväl GMP som i Palmeutredningens uppföljning av GMP. Vi har lagt tyngdpunkten på de åtta attentat som gjorts under senare tid, dvs sedan 1963, med samma argument som Clarke gör nämligen den nya tidsåldern med TV.

En del i Clarke's sammanfattande analys som dock inte medtagits utgörs av "situational indicators of dangerousness” (OBMOMA, Clarke, 1990, s 112) som, uppdelat på tre grupper av totalt 12 variabler, torde vara möjliga att iaktta före attentatet. Vi för själva in denna struktur i ett resonemang i avsnitt 7.2 GMP:s uppföljning. Vi tycker att den ger en ökad förståelse för kv 3.

- Den redovisning av konspirationers olika faser leder lätt, ehuru teoretiskt riktigt genomfört, till intrycket att konspirationer måste engagera mycket folk, minst 3-4 personer och ett knappt dussintal torde vara optimalt enligt GMP:s framställning (s 34).

Vi tycker att detta getts för stora proportioner och delvis grundar sig på utgångspunkter som inte är för handen i Sverige, främst att Olof Palme så ofta gick utan livvakter och dåligt personligt skydd överhuvudtaget. Därför bör man inte dra för stora växlar på planeringsbehoven från attentat i andra länder där förhållandena i dessa avseenden kräver noggrann planering.

- Det görs i slutet av avsnittet en intressant jämförelse med attentatet mot Olof Palme jämfört med andra attentat. Vi har dock något avvikande uppfattning på några punkter i denna jämförelse. (Detta bör läsas parallellt med GMP S 36 för

att bli förståelig. Som tidigare påpekats avstår vi från att upprepa hela ursprungtexten eftersom det blir för utrymmeskrävande.)

- GMP:s slutsats att det skulle vara ”ovanligt att det inte finns ett lätt identifierbart motiv till mordet" sannolikt grundar sig på det tankefelet att vi i näs