wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/256

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


tan samtliga av de redovisade fallen i efterhand vet vem och varför attentatet genomfördes. På samma sätt kommer det sannolikt bli med attentatet på Olof Palme om det klaras upp. -- Den viktigaste skillnaden mellan attentatet på Olof Palme och övriga attentat är, givet att GMP:s analys är riktig, att GM stötte på Olof Palme av en slump och inte visste att han skulle göra ett försök att mörda statsministern 3 timmar före skotten föll. Denna mycket uppseendeväckande skillnad tas inte upp i detta sammanhang (s 37). Det kan finnas ett pedagogiskt argument för att inte göra det här, men det är samtidigt så oerhört centralt så det borde enligt vår mening ha kommit med även här. I alla andra fall hade GM vetat om var och när han skulle försöka med attentatet, dvs han valde tillfället och visste var han skulle söka offret. Det är faktiskt, enligt vår uppfattning, det mest uppseendeväckande i attentatet mot Olof Palme givet att kv 3 skulle vara det rätta huvudscenariot. Vi har inte heller sett det behandlat på annat ställe i GMP på ett tillräckligt transparent sätt. Avsnitt Offerkunskap (s 39-45) - Vad gäller den översiktliga genomgång av tänkbara motivbilder som görs kan vi konstatera -- att Privatpersonen inte är fullständig, även om vi anar skälen för att inte utveckla detta här. -- att av de övriga motivbilderna är --- Bofors-Indienaffären ofullständigt belyst. Slutsatsen, att det troligen inte finns någon påvisbar koppling, delar vi dock. --- Ubåtsfrågans betydelse inte tillräckligt klarlagd. Här kan vi mycket väl tänka oss en tänkbar motivbild, jfr med von Hofstens artikel i SvD/DN?. Men något mer substantiellt som stöder detta finner vi inte så lätt. - Vad gäller den aktuella hotbilden bedömer vi de hot som framförts från PKK som så allvarliga att de skulle kunna utgöra grund. Vi delar således inte GMP:s bedömning (s 43 4e st). - Vad gäller en ev koppling till den s k Harvardaffären anser vi inte att den utretts fullt ut till skillnad från den värdering som görs i GMP. Detta behandlas i avsnitt 7.

Sammanvägt blir vår slutsats att detta avsnitt i GMP liksom i hela Palmeutredningen är den svagaste delen i hela Palmeutredningen. Vi delar inte den uppfattningen att rimliga motiv skulle saknas utan snarare att dess motsats skulle gälla - det finns flera tänkbara motivbilder. Resonemanget om synliga effekter av mordet uteblivit (s 76) är vi också frågande inför. Det räcker med att ta del av de retrospektiva analyser som gjordes i massmedia i samband med 10-årsdagen av mordet så ser man att det skett en markant svängning i den svenska politiken på en rad områden. På kort sikt och saknas dock några mer dramatiska förändringar men det behöver ju inte ha legat i motivbilden att några sådana avsågs utan just den mer allmänna gradvisa förändring som faktiskt inträffat.

Avsnitt Rekonstruktion (s 46-64)