wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/277

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Som en konsekvens härav tror hon inledningsvis inte, enligt hennes vittnesmål, att gärningsmannen befinner som i omedelbar närhet. Hon tittar sig omkring för att få hjälp i den situation hon befinner sig med Olof skadad. ... När hon sedan tittade tillbaka såg hon den person som stått och stirrat på henne röra sig med några steg... (LP14 s 28).

- Hon uppger sig ha haft ordentlig ögonkontakt med gärningsmannen några sekunder efter skotten och därmed sett hans ansikte ordentligt, framförallt ögon- och munpartiet. Detta styrks även av andra vittnesmål. (LP14 s 28 ft)

- Det första utvecklade signalementet (1986-03-01, kl 15.35-, LP3 s 2) anger gärningsmannen som "en man i 40-årsåldern, ca 180 cm lång och med "kompakt" kropp med kort hals. Han var mörk men inte på ett direkt sydländskt sätt utan håret var mer brunaktigt. Han var iklädd en blå, något litet 'bullig täckjacka som gick en bit nedanför midjan. Han hade vidare mörka, troligen grå byxor. I övrigt lade fru Palme inte märke till några detaljer vare sig i utseende eller klädsel."

- I det andra mer ordnade förhöret (1986-04-29, 1986-05-05--06, LP6 s 4) anger Lisbeth Palme: "Då hon tittade upp från maken, som fallit ihop på trottoaren, såg hon en man med stirrande blick, ha smala, tunna läppar och ljus, platt överläpp, ha en rak panna med raka ögonbryn samt ha ett rektangulärt och stelt stirrande ansikte med kraftigt, något framskjutet hakparti och markerade kindsidor. Han var iklädd mörkblå/marinblå jacka som gick nedanför midjan, dock ej till knäna, och han hade mörka byxor. Mannen var bred över axlarna men gjorde inget stort intryck. Han verkade dra upp axlarna och hade ett kort halsparti

. Då hon senare såg mannen röra sig, gjorde han ett 'spänstigt', vältränat intryck på henne. Hon kunde inte se om mannen höll något i händerna. På en fråga om hon sett om mannen bar glasögon eller ej, var hon ej säker. Hon uppgav sig ha svårt att komma ihåg just den detaljen hos människor som hon träffat. Beträffande eventuell huvudbonad var hon inte heller säker. Hans huvud gav dock ett cendré-brunt intryck. Han var varken blond eller svartmuskig."

- Ytterligare information om vad som förevarit vid detta förhör har lämnats till oss vid en informell diskussion (1996-06-19 bandupptagning) med Tommy Lindström, som uppger sig ha närvarit vid totalt 12 timmars förhör med Lisbeth Palme. Lindström anför idag att Lisbeth under tiden efter mordet dels känt stor oro för sin och sin familjs säkerhet, dels ha haft svårt att tänka sig att en socialt utslagen person skulle vara gärningsmannen. Hon sökte snarare en gärningsman relaterad till Olofs politiska gärning. Vidare hade hon, informellt utanför protokollet, som en samlingsbeteckning för sitt intryck av gärningsmannen använt uttrycket en 'borderliner' (dvs en person som rör sig i gränslandet mellan själslig hälsa och ohälsa. En psykologisk term som torde ha varit naturlig för Lisbeth Palme att använda och som sannolikt har en rätt specifik innebörd för henne. Det motsvarar sannolikt det som i vittnesmålet sägs om 'stirrande blick' - men termen har onekligen högre informationsvärde och är mer talande - vår anm). Både Victor Gunnarsson och Christer Pettersson anses av Lindström i vissa lägen kunna uppfattas som 'borderliners'. Lisbeth som konfronterats med bägge pekar ut Pettersson.