wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/279

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


konfirmerat och snarast upplevt ännu starkare vid mötena med Christer Pettersson inför domstolarna. UM3, LP12, LP14

5.2

Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkter som anförts i Palmeutredningen och vid domstolsprövningarna hänför sig till två skilda skolor. Den ena företräddes av åklagarens expertvittne professor Lars-Göran Nilsson som redovisade forskningsrön som visade att "minnet av central information i en traumatisk händelse är bättre än minnet av central information i en neutral, vardaglig händelse. Med central information avses den information som en person fokuserat sin uppmärksamhet på. Perifer information minns man däremot sämre, dvs sådan information som vid inkodningstillfället, legat utanför uppmärksamhetsfokus. Minnet för perifera detaljer i den traumatiska händelsen är sämre än minnet för perifera detaljer i en neutral händelse." (LP14 s 34)

Den andra skolan som företräddes av fil dr Astrid Holgersson, Vittnespsykologiska forskningslaboratoriet, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, och som åberopades av försvaret, hänvisade till den s.k. Devlinkommissionens rapport som med en mer vetenskaplig analys belyser ett känt rättsfall år 1969 i England. I detta fall blev en oskyldig fälld för ett brott som denne inte hade begått pga ett stort antal (sex, varav tre polismän, av totalt tolv) var för sig mycket trovärdiga vittnen pekade ut honom som gärningsman utan minsta tvekan (exempelvis "His face is imprinted on my brain"). Sedermera erkände en annan dådet och befanns skyldig.

5.3

Övriga vittnens uppfattning om Lisbeth Palmes sinnestillstånd

- Engström (Skandiamannen, 1986-03-10 kl 09.52; PU E 63, FU Tpr B s 42 f) som kommer fram till mordplatsen 5-6 sekunder efter skotten uppfattar Lisbeth Palme som rätt redig under de pressade förhållandena. ”Hon var upphetsad, men stundtals sansad. Hon ropade efter ambulans ett par gånger i minuten

På frågan 'åt vilket håll sprang mannen?'.... pekade Lisbeth Palme i riktning mot tunneln i Tunnelgatan. Engström frågade vidare: Hur var han klädd?

- Mörkblå täckjacka', svarade Lisbeth Palme."

- I hovrättens dom (LP14 s 30) refereras "Engström uppgivit följande. Lisbeth Palme var orolig och rörde sig fram och tillbaka. Hon var virrig och flaxig men inte hysterisk eller skrikande. Hon sysselsatte sig med att söka hjälp och verkade efter omständigheterna behärskad. På fråga av Engström pekade hon ut att mannen sprungit in i gränden och att han var klädd i en blå täckjacka."