wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/32

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Enligt vissa bedömningar ledde det till en enorm belastning på utredningen med tips och vittnesuppgifter, kanske 6-7000, av låg kvalitet. Juristkommissionen anger för sin del att 1500 förhör genomfördes med anledning av de två ”pusselbilderna" (SOU 1987:72, s 145). Det blev en "extra ryggsäck' som fick hela utredningen att knäa under lång tid framöver. Det ledde sannolikt också till att andra mer relevanta utredningsuppgifter åsidosattes under de inledande månaderna. Många av de tips som influtit om misstänkta polismän har också grundat sig på porträttlikhet.

Bortsett från dess störande moment i detta avseende påverkade det såväl vittnens minnesbilder som att uppgifter från andra vittnen kanske aldrig lämnades in eftersom de iakttagelser de gjort inte stämde överens med fantombildens utseende på gärningsmannen. Det lär ha funnits delade meningar i dåvarande spaningsledningen om det förnuftiga i att gå ut med denna bild så snabbt. Man hade nämligen redan innan publiceringen ett kraftigt tillflöde av vittnesuppgifter och svårt att ta hand om dem, fantombilden förutan. Motivet för att i normala fall gå ut med en fantombild är att göra eventuella vittnen uppmärksamma på att ett brott begåtts och ett troligt utseende på gärningsmannen. I detta läge visste dock varenda svensk över koltåldern om vad som skett (när, var och hur). Att gå ut med en fantombild i detta läge kan därför ifrågasättas. Risken att polisen endast skulle få de negativa konsekvenserna av publiceringen borde rimligen ha kunnat förutses.

Det fick också till konsekvens, som belyses nedan, att andra helt grundlösa och falska vittnesuppgifter inkom som försökte ”balansera" det intryck av en utländsk gärningsman som fantombilden får anses ge. Vi kan inte utesluta att man försökte presentera material som skulle tyda på en ”svensk" gärningsman (t ex 'Skelleftehamnsbrevet", se bilaga 8, och 'Skuggan'). Publiceringen av skuggan-bilden 1986-03-24 fick inte samma genomslag. Även denna bild var en rekonstruktion av signalementsmaskinen utifrån de uppgifter som en chilenare lämnat om en man som följt Olof Palme i Gallerian någon dag innan mordet. Den utlösande impulsen för polisen att gå ut med en ny bild på en tänkt inblandad var det andra s k Skelleftehamnsbrevet, som hade en teckning som dåvarande spaningsledningen tyckte hade likheter med Skuggans teckning. Senare tog han tillbaka alla sina uppgifter och uppgav som sitt motiv för att ha lämnat felaktiga uppgifter att han befarat negativa konsekvenser på ett allmänt plan för invandrare. De successivt allt högre belöningarna bedöms också ha haft både negativa och positiva konsekvenser. Redan i början av mars (1986-03-04) kom den belöning på 200 000 kr som utlovades till den eller de som bidrog med sådana uppgifter att en gärningsman kunde fällas för mordet. Det slutligen utlovade beloppet kom 1987-11-12 och var på 50 miljoner kr. Ett belopp som fortfarande gäller. Tanken bakom detta höga belopp var att det skulle bli intressant även för personer från andra länders underrättelsetjänster att lämna ut information. Någon sådan information kom dock aldrig, vilket i sig givet