wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/45

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


terroraktioner bör urskiljas från det vidare begreppet politiska mord ("assassination”). Med det senare begreppet avser Rystad mordet på en bestämd invidid av politiska motiv, med ett bestämt mål, och på grund av offrets politiska maktställning eller symboliska position, Drivkraften bakom terroraktioner har som regel fanatism, politisk, religiös eller en kombination av båda. Den karakteriseras ofta av ett urskiljningslöst dödande med en strävan att avpersonalisera dödandet,

- antalet politiska attentat runt om i världen under 1900-talet ökade drastiskt och uppgick fram till 1980 till 682. Mer än hälften av dessa inträffade efter 1950 - en brant eskalering,

- när det gäller politiska mord, assassinationer, förhåller det sig så, att ju betydelsefullare offret är, desto mer obenägen har man varit att acceptera triviala förklaringar. I det övervägande antalet fall är det fråga om en ensam gärningsman, eller en mycket liten, avgränsad grupp, kanske två eller tre. Framförallt har de politiska mord som lyckats vanligen varit enmansföretag eller genomförda av en mycket liten grupp,

- omfattande konspirationer är ovanliga, och framförallt, när en konspiration förekommit, har detta praktiskt taget alltid stått klart omedelbart. Det är synnerligen ovanligt att konspirationer avslöjas i efterhand. Ju längre tid som har förflutit, desto osannolikare är det att så sker, eller annorlunda uttryckt, har en konspiration inte upptäckts i nära anslutning till dådet, har det med stor sannolikhet ingen förekommit - även om det naturligtvis inte är helt uteslutet,

- motiven för politiska mord är vanligen ytterst en vilja att påverka, att förändra rådande maktförhållanden.

Våra reflektioner kring denna PM och dess slutsatser blir följande:

- det är en mycket bred sammanställning som gjorts. Den avser en lång period och från stora delar av världen,

- några fördjupningar görs främst avseende mordet på president-Kennedy, - den redovisning som görs i övrigt på politiska mord i USA (s 12-22) förefaller hämtade från Clarke's arbeten. Någon redovisning av Clarke's mer grundläggande slutsatser och teoribyggnad sker inte. En av Rystads mer generellt giltiga slutsatser, nämligen att motiven för politiska mord skulle vara viljan att påverka rådande maktförhållanden gäller inte enligt Clarke för modern tid i USA,

- det finns inte redovisat några mer övergripande frågeställningar eller infallsvinklar som visar vad. PM-an avsåg att täcka. Det är vidare en bred sammanställning. Det begränsar dess värde för en fortsatt analys av mordet på Olof Palme. Vi menar att det hade varit intressantare att få en mer avgränsad redovisning i tid och rum utifrån ett antal angivna frågeställningar. Relevansen för PM-ans huvudslutsatser för mordet på Olof Palme blir därmed osäkra.