wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/68

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


komma från en blysmälta (göt eller "batch") från november 1979. Denna batch uppgick enligt uppgift från tillverkaren (GMP s) till flera hundratusen patroner och har sannolikt sålts i många länder. Ett frågetecken kvarstår dock enligt uppgift (1996-09-27) till oss från de utredare som sysslat med ammunitionsuppföljningen, huruvida hela götet användes till .357 Metal Piercing. Det är möjligt att man ur samma göt också tillverkat någon annan kultyp. Det beräknas att 118 askar (á 50 patroner), dvs 5900 patroner under tiden oktober 1979 till och med december 1980 levererades via generalagenten till 19 vapenhandlare i Sverige. I dessa leveranser antas patroner från blysmältan från november 1979 ingå. Det finns to m vissa argument för att antalet patroner skulle kunna tänkas reduceras till 1650 (se bilaga 7). En speciell fråga är huruvida ammunitionen var skadad på något sätt eller underladdad. I det senare fallet skulle man i så fall ha tagit ur kulan, 'störtat kulan för att sedan hälla ut en del av krutladdningen och slutligen sätta tillbaka den.

Det finns inga tecken på kulorna att så skulle ha skett. Störtning ger alltid vissa märken på kulan när de slås ut och likaså ett "nyp-märke när de sätts tillbaka. Några sådana tecken har inte säkrats av vare sig SKL, BKA eller FBI.

Vapnet

Det vapen som använts anses av Palmeutredningen mest sannolikt vara en revolver, Smith&Wesson med en piplängd på minst 4 tum (10,2 cm). Möjliga är också Ruger, Taurus, Kassnar, Llama, Escodin och Ruby. Vapnets (S&W) vikt ligger i intervallet 1-1,5 kg, ett rätt tungt och stort vapen. Det används i Sverige företrädesvis för målskytte. Vid tidpunkten för mordet 1986 ansågs detta vapen även förekomma i kriminella kretsar i Sverige pga att det ger status och är skräckinjagande, dvs det kan sägas vara "ett typiskt rånarvapen". (PK-PM6)

Enligt vår bedömning kan vi vara tämligen säkra på att det rör sig om en S&W. Skälen för denna vår bedömning är

• att den expert som gjorde undersökningen vid BKA 1986, FHK Franzke,

vid en informell redogörelse för den svenske polisen Ingemar Krusell refererade till spår på kulorna som med 95% sannolikhet, enligt denne, endast ges av en S&W (Reserapport från Tyskland, 1986-04-29, Ingemar Krusell s 2, PU A 7498),

Ovanstående slutsatser skall nog närmast ses som mementon, men för praktiskt spaningstekniskt bruk kan man nog bortse från dem. Här är det dock risken för typ B som är problemet. Som bevis i en framtida rättegång är det dock en annan sak. Här är det dock risken för typ A som är problemet.