wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/83

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Yxsmedsgränd, som är den första tvärgatan de viker in på. Det innebär således att gärningsmannen genom någon typ av övervakning eller annat tips visste om att de skulle gå på Grand samma kväll. Det som skiljer kvadrant 1 och 3 är egentligen den att i kvadrant 3 blir själva 'upptagandet centralt, dvs hur det kunde komma sig att gärningsmannen av en slump stötte på Olof Palme ute på stan. Om vi rent allmänt undersöker scenarier med en ensamagerande gärningsman, EGM, så vore det utifrån andra mord av detta slag naturligare att vänta sig en ensamagerande gärningsman som planerat att mörda Olof Palme, dvs kvadrant 1 EGM/P. Jämför man med i stort sett alla andra fall, som de redovisats i avsnitt 6 Tidigare attentat, finner man att gärningsmannen i förväg vetat var offret skulle befinna sig och sökt sig dit. I det generella fallet vid en ensamagerande gärningsman (EGM) är det således frågan om det skett någon övervakning efterföljande eller inte. Det är rimligt att anta att det också påverkar hur gärningsmannen kan tänkas 'se ut' och hans motiv.

Vi väljer därför att som ett specialfall i anslutning till kvadrant 3 EGM/OP även behandla det fall, vilket i och för sig vore det naturligaste, där gärningsmannen visste med sig att han skulle kunna komma att mörda Olof Palme denna kväll, dvs kvadrant 1 EGM/P. Det innebär som tidigare framgått i första hand att gärningsmannen följt efter Olof Palme från bostaden.

Låt oss därefter fundera litet på kvadrant 4 FGM/OP. Hur skulle det kunna tänkas se ut egentligen? Det är således flera gärningsmän som utan föregående planering (i alla fall detaljplanering) beslutar sig för att mörda Olof Palme samma kväll som de stöter på honom. Det finns i och för sig scenarier i denna kvadrant som inte är fullständigt osannolika. Gemensamt för dem i denna kvadrant är dock att själva upptagandet' även här är centralt. En av deltagarna t ex får syn på Olof Palme i anslutning till biobesöket. Han kontaktar därefter sin (-a) medsvurne (-a). Attentatet utförs sedan av gärningsmannen och troligen väntar den andre/de andra med en flyktbil. För att det skall bli någon rim och reson måste de rimligen ha planerat/pratat om att mörda Olof Palme tidigare men att det inte materialiserat sig något lämpligt tillfälle tidigare. Klart är dock att ett sådant huvudscenario är mindre sannolikt. Det vilar för mycket 'vargflock' över ett sådant scenario. Vi har därför inte prioriterat att satsa resurser på detta. Det finns inte heller vad vi vet några meningsfulla uppslag i denna riktning.

Hotbilder

Hotbilder brukar delas in i allmänna respektive specifika element. I gärningsmannaprofilen (GMP s 43) redovisas hur dessa såg ut vid tidpunkten för mordet. Den allmänna hotbilden gällde främst Olof Palme i egenskap av statsminister som kunde råka ut för attacker från psykiskt sjuka människor. Olof Palme hade därför normalt livvakter till sitt beskydd när han rörde sig utanför den s k triangeln (bostaden - Riksdagshuset - Rosenbad).

Beslutet om att statsministern rutinmässigt skulle ha livvaktsskydd var relativt nytt (19xx) och fattades efter hot från Ustasja, den kroatiska terroristor