wpu.nu

Sida:Pol-2019-11-26 E63-05-F Mejl skickat från Thomas Pettersson till Palmegruppen.pdf/4

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Om Engström ser honom omedelbart efter skotten, så ser han onekligen liten ut, med benen uppdragna under sig i en onaturlig ställning. För vidare läsning, se svaret till Sanningskommissionen nedan.

Med hälsning

Thomas Pettersson{Längd=15}{Längd=15}{Längd=3}Svar till Sanningskommissionen:

Skandiamannen - de första utsagorna

På Sanningskommissionens sajt publicerades i höstas ett inlägg där författaren närmare granskat vad Skandiamannen yttrat när han kom tillbaka försäkringsbolaget Skandias reception vid 23.40-tiden, kvällen för mordet på Olof Palme. Författaren kom fram till att Skandiamannen lämnat fem uppgifter som tydde på att Skandiamannen, om han var gärningsmannen, sedan återvänt till brottsplatsen. Uppgifterna pekar enligt författaren också mot att Skandiamannen befann sig på brottsplatsen fram tills Olof Palme hämtats med ambulans. Vad Skandiamannen säger om sina göranden och låtanden på Sveavägen till väktarna AnnaLisa G och Henry O omedelbart efter att mordet begåtts är intressant. Här håller jag med författaren till blogginlägget - det finnas mer att hämta ur materialet. Samtidigt delar jag inte slutsatsen att uppgifterna talar för att Skandiamannen befunnit sig på brottsplatsen efter skotten.

Källkritiska problem Det är givetvis en brist att de båda väktarna förhördes först 3,5 månader efter mordet, då det inte kan ha varit alldeles enkelt att komma ihåg hur orden föll. Det var därför svårt för de båda väktarna att vara exakta i sina vittnesmål i polisförhören. Henry O vittnade exempelvis om att Skandiamannen INTE sade sig känna igen Lisbet Palme på brottsplatsen, medan Anna-Lisa G var mindre tydlig: ”Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med (sic!) det var så likt Lisbet Palme.”