wpu.nu

Sida:Pol-2020-05-29 K23037-86 Kulorna-SKL-NFC-komplettering.pdf/10

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Elektroniskt Polismyndigheten

underskriven av Nationellt forensiskt centrumPatrik Hertzman

2020-05-29 14:04

2020-05-29

2020013393

slagg, blyrester och annat kan ha en kraftig negativ inverkan på de avsatta spårens reproducerbarhet. Om de egenskaper som avsätter spåren i sig är föränderliga, t ex genom att smuts gradvis avlägsnas vid varje skott, finns risk att spårbilden hos blykulor speglar detta snarare än egenskaperna hos piploppet i sig. Samma risk föreligger även för mantlade kulor men i mindre omfattning.

Blykulor som skjuts ut i höga hastigheter har även en tendens att ”slira” i räfflingen (vilket även är skälet till uppkomsten av mantlade kulor). Dessutom kan man ofta iaktta smältskador hos sådana kulor, dels i kulans bakre del orsakade av heta krutgaser med högt tryck, och dels i de ytor som varit i kontakt med pipans räffling, sannolikt orsakade av friktionsvärme. Sådana kulor lämpar sig därför dåligt eller inte alls för mikroskopjämförelser syftande till att identifiera det vapen/den pipa de utskjutits ur. Erfarenheterna av spårbilden i den bakre delen av kulor av typen Winchester Metal Piercing i kaliber .357 Magnum speglar detta.

Kan vapnet som dödade Olof Palme ha passerat SKL/NFC utan att upptäckas? Jämförelser mellan kulor och patronhylsor från provskjutna vapen och motsvarande från begångna brott som inte är uppklarade är en process med många steg. Utfört på fel sätt har vart och ett av dessa steg potentialen att leda till att en kula eller patronhylsa inte binds till det vapen de utskjutits ur resp. avfyrats i.

Under perioden 1986 till 2001 var processen i princip helt manuell (vilket dock ändrats i positiv riktning i och med införandet av IBIS -systemet hösten 2001). Sökutfallet, d.v.s. det antal regiserposter innehållande kulor och patronhylsor som fysiskt måste jämföras i mikroskop, kunde före 2001 i värsta fall uppgå till över 150 poster för ett enda undersökt vapen. Sådana jämförelser är koncentrationskrävande och därmed sårbara för ”den mänskliga faktorn” i form av uttröttning, bristande koncentration etc. Lägg till det att kulor från brottsliga sammanhang ofta är deformerade, repade och sönderdelade. Att orientera sådana objekt så att de spår som skall jämföras framträder i mikroskopet kan vara både utmanande och tidskrävande. Slutligen kan den spårbild som ett vapen avsätter på kulor och patronhylsor över tiden förändras av olika faktorer såsom förslitning, korrosion, vanvård etc.

Med hänsyn till detta skulle det vara helt orimligt att hävda, eller ens förvänta sig, att varje kula och patronhylsa med ett brottsligt sammanhang kan bindas till det vapen de härrör från genom denna process. Kulorna från Sveavägen har dessutom sannolikt aldrig haft potential att kunna bindas till, och därigenom identifiera, det vapen de utskjutits ur. Därmed är det fullt möjligt att det vapen som dödade Olof Palme kan ha passerat SKL/NFC utan att ha kunnat identifieras som mordvapnet.

6

IBIS - Integrated Ballstics Identification System