wpu.nu

Uppslag:DC10068-00

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
Registrerat
1988-07-21
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:





Brev
Kort sammanfattning
Öv.åkl. Ola Nilsson vidarebefordrar tips om CG Östling och Stellan Åkebring
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1988-07-21 00:00
Avslutat


Översänt brev från  Överåklagare , Ola Nilsson. Regionåklagarmyndigheten i Malmö.



Till RK-A-2 har 1988-07-20 inkommit ett brev från ovan nämnda överåklagare.

I brevet redogör överåklagaren Ola Nilsson för ett telefonsamtal han fått 1988-07-06.

Samtalet är ifrån en polisman vid namn  Namn maskerat  vilken tjänstgör i Norrmalms vaktdistrikt.

Polismannen omtalar att han känner Per-Ola Karlsson och  Carl-Gustav  Östling m fl i pikétgruppen.

Polismannen omtalar vidare att han cirka 6 månader efter Palmemordet har fått i uppdrag i tjänsten att utföra en transport mellan polishuset och Amerikanska ambassaden.

De som transporterades var  Stellan Åkebring  och Carl-Gustav Östling.

Enligt polismannen hade  Stellan Åkebring  och Carl-Gustav Östling sagt att de visste vem som mördade Palme. Samt sagt att det aldrig att finna mördaren.

 Namn maskerat  vill vara anonym.

Se vidare i bifogade brev.

Vid kontroll i Matrikel för Stockholmspolisen 1987 finns  Namn maskerat  med såsom polisman i VD 1.

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

Översänt brev från  Överåklagare , Ola Nilsson. Regionåklagarmyndigheten i Malmö.



Till RK-A-2 har 1988-07-20 inkommit ett brev från ovan nämnda överåklagare.

I brevet redogör överåklagaren Ola Nilsson för ett telefonsamtal han fått 1988-07-06.

Samtalet är ifrån en polisman vid namn  Namn maskerat  vilken tjänstgör i Norrmalms vaktdistrikt.

Polismannen omtalar att han känner Per-Ola Karlsson och  Carl-Gustav  Östling m fl i pikétgruppen.

Polismannen omtalar vidare att han cirka 6 månader efter Palmemordet har fått i uppdrag i tjänsten att utföra en transport mellan polishuset och Amerikanska ambassaden.

De som transporterades var  Stellan Åkebring  och Carl-Gustav Östling.

Enligt polismannen hade  Stellan Åkebring  och Carl-Gustav Östling sagt att de visste vem som mördade Palme. Samt sagt att det aldrig att finna mördaren.

 Namn maskerat  vill vara anonym.

Se vidare i bifogade brev.

Vid kontroll i Matrikel för Stockholmspolisen 1987 finns  Namn maskerat  med såsom polisman i VD 1.

REGIONÅKLAGARMYNDIGHETEN
i Malmö

R 189-88


1988-07-08 Ola Nilsson söker  Namn maskerat 

PROMEMORIA

1988-07-11 telefonsamtal med  Namn maskerat .

 Namn maskerat  arbetar på Norrmalms polisstation, bor i . Han känner Per-Ola Karlsson och Carl Gustav Östling m fl i piketgruppen.

 Stellan  Åkerbring och Carl Gustav Östling är polare.

Carl Gustav Östling omplacerad från Norrmalmspolisen och hade hand om pikétutbildning.

Cirka 1/2 år efter Palmemordet var  Namn maskerat  befäl på en radiobil. Han skulle ta en transport från polishuset till Amerikanska ambassaden.

De som skulle transporteras visade sig vara  Stellan Åkerbring  och Carl Gustav Östling.

Båda var civilklädda upprymda och nyktra. De sade att de visste vem Palmemördaren var och att det aldrig går att få reda på mördaren.

Detta sades på ett rått sätt. Båda är kända för att hata Olof Palme:

"Det kan ligga något i detta".

 Namn maskerat  är orolig för att hans namn kommer ut. Han har tidigare inte tordats berätta.

Alla i piketen har haft "hysch" (våldshistorier) på fritiden.

De är utbildade till jägare i det militära. Man tystar den som ställer upp och berättar. Det har hänt förr. De har goda kontakter i polisledningen.

På fråga av Ola Nilsson säger  Namn maskerat : kärnan i piketen är "bruna till mörkblå".

Östling och  Stellan Åkebring  var värst. De talade öppet om sin inställning, de andra var mera tystlåtna.

Alla ingick i Hans Holmérs livvakt. De hade herrklubbsmöten Gamla stan.

 Namn maskerat  var inbjuden. Mötena verkade vara ganska oskyldiga.

 Namn maskerat  känner dessa herrars inställning väl, eftersom han tjänstgjort i en parallellpikét.


(Namteckning)
Ola Nilsson Överåklagare

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

REGIONÅKLAGARMYNDIGHETEN
i Malmö

R 189-88


1988-07-08 Ola Nilsson söker  Namn maskerat 

PROMEMORIA

1988-07-11 telefonsamtal med  Namn maskerat .

 Namn maskerat  arbetar på Norrmalms polisstation, bor i . Han känner Per-Ola Karlsson och Carl Gustav Östling m fl i piketgruppen.

 Stellan  Åkerbring och Carl Gustav Östling är polare.

Carl Gustav Östling omplacerad från Norrmalmspolisen och hade hand om pikétutbildning.

Cirka 1/2 år efter Palmemordet var  Namn maskerat  befäl på en radiobil. Han skulle ta en transport från polishuset till Amerikanska ambassaden.

De som skulle transporteras visade sig vara  Stellan Åkerbring  och Carl Gustav Östling.

Båda var civilklädda upprymda och nyktra. De sade att de visste vem Palmemördaren var och att det aldrig går att få reda på mördaren.

Detta sades på ett rått sätt. Båda är kända för att hata Olof Palme:

"Det kan ligga något i detta".

 Namn maskerat  är orolig för att hans namn kommer ut. Han har tidigare inte tordats berätta.

Alla i piketen har haft "hysch" (våldshistorier) på fritiden.

De är utbildade till jägare i det militära. Man tystar den som ställer upp och berättar. Det har hänt förr. De har goda kontakter i polisledningen.

På fråga av Ola Nilsson säger  Namn maskerat : kärnan i piketen är "bruna till mörkblå".

Östling och  Stellan Åkebring  var värst. De talade öppet om sin inställning, de andra var mera tystlåtna.

Alla ingick i Hans Holmérs livvakt. De hade herrklubbsmöten Gamla stan.

 Namn maskerat  var inbjuden. Mötena verkade vara ganska oskyldiga.

 Namn maskerat  känner dessa herrars inställning väl, eftersom han tjänstgjort i en parallellpikét.


(Namteckning)
Ola Nilsson Överåklagare

sammanträffade undertecknad medKollega

meddelades, att sammanträffandet var betingat av det telefonsamtal han hart med Överåklagaren Ola Nilsson i Malmö 1988-07-11, samt att det för utredningens skull var bra om han konkretiserade sina då lämnade uppgifter. Då särskilt Carl Östling ochyttrande under bilfärden till Amerikanska ambassaden, vad son menaces nea aeras goda kontakter med polis. ledningen, samt hans insikter om gruppbildning och politisk åskådning.uppgav, att han ringt till Överåklagare Ola Nilsson för att denne skulle ta veta vilka "herrar han hade att göra med". Han menade, att Carl Östling, {. ingår i ett gäng av kamrater, som är synnerligen lojala mot varandra ocn säkert lika lojala mot överordnade, även om dessa skulle begära deras tjänster för åligganden som inte var lagliga. Han hade velat tala om för Ola Nilsson, att deras lojalitet var så stark, att en utredning med dom blir svår. När det gällde transporten av Carl Östling ochtill Amerikanska ambassaden så reagerade han på "dis till tre ven" ae nämnde att de kände till vem mördaren var o.s.v.

På särskild fråga, om han verkligen uppfattade det som om Östling och (kände till ven nördaren var, svarade kollega (2, att det trodde han uuve. Däremot trodde han, att de genom kollegorna som var livvakter åt Hans Holmer, fått insikter om vad som var mest intressant i spaningsskedet vid den tidpunkten.fick inte reda på varför de skulle till ambassaden. Inte heller kunde han paminna sig om det var någon mottagning av något slag. Han kom inte ihåg om det var större besöksfrekvens til1 ambassaden vid avlämnandet.

Be träffande soda kontakter inom polisledningen så menade (, att Östling måste ha haft det eftersom han fått sälja säkerhetsutrustning till Palmerummet, samt att båda hade kamrater som var livvakter åt Hans Holmer.

Beträffande Östlings ochmaner under tjäns teutövning, så tyckte han inte de gått till ytterligne ter. De tjänstgjorde mycket under demonstrationer nen uppträdde korrekt men med fasthet. Han kunde inte erira sie, att maneret växlade efter ideologin hos de demonstrerande. Däremot kunde Östling och

-utom allmänhetens öron- tala om hur illa ställt det var när det gällde forsvars- flykting och kriminalpolitik m.n. Da kom ju Olof Palme in i bilden.

På särskild fråga om han trodde Östling och

med lamra ter ingått i en konstellation av människor, som planerat mordet på v101 Palme, så svarade, att det trodde han inte. B) neller ville han gå in på var han trodde de hade sin politiska henvist, utan svarade, att "EAP:are kan de väl knappast vara för då blir de ju registerade".

tuis ej om blanketten används som fortsanningsblad,

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

sammanträffade undertecknad medKollega

meddelades, att sammanträffandet var betingat av det telefonsamtal han hart med Överåklagaren Ola Nilsson i Malmö 1988-07-11, samt att det för utredningens skull var bra om han konkretiserade sina då lämnade uppgifter. Då särskilt Carl Östling ochyttrande under bilfärden till Amerikanska ambassaden, vad son menaces nea aeras goda kontakter med polis. ledningen, samt hans insikter om gruppbildning och politisk åskådning.uppgav, att han ringt till Överåklagare Ola Nilsson för att denne skulle ta veta vilka "herrar han hade att göra med". Han menade, att Carl Östling, {. ingår i ett gäng av kamrater, som är synnerligen lojala mot varandra ocn säkert lika lojala mot överordnade, även om dessa skulle begära deras tjänster för åligganden som inte var lagliga. Han hade velat tala om för Ola Nilsson, att deras lojalitet var så stark, att en utredning med dom blir svår. När det gällde transporten av Carl Östling ochtill Amerikanska ambassaden så reagerade han på "dis till tre ven" ae nämnde att de kände till vem mördaren var o.s.v.

På särskild fråga, om han verkligen uppfattade det som om Östling och (kände till ven nördaren var, svarade kollega (2, att det trodde han uuve. Däremot trodde han, att de genom kollegorna som var livvakter åt Hans Holmer, fått insikter om vad som var mest intressant i spaningsskedet vid den tidpunkten.fick inte reda på varför de skulle till ambassaden. Inte heller kunde han paminna sig om det var någon mottagning av något slag. Han kom inte ihåg om det var större besöksfrekvens til1 ambassaden vid avlämnandet.

Be träffande soda kontakter inom polisledningen så menade (, att Östling måste ha haft det eftersom han fått sälja säkerhetsutrustning till Palmerummet, samt att båda hade kamrater som var livvakter åt Hans Holmer.

Beträffande Östlings ochmaner under tjäns teutövning, så tyckte han inte de gått till ytterligne ter. De tjänstgjorde mycket under demonstrationer nen uppträdde korrekt men med fasthet. Han kunde inte erira sie, att maneret växlade efter ideologin hos de demonstrerande. Däremot kunde Östling och

-utom allmänhetens öron- tala om hur illa ställt det var när det gällde forsvars- flykting och kriminalpolitik m.n. Da kom ju Olof Palme in i bilden.

På särskild fråga om han trodde Östling och

med lamra ter ingått i en konstellation av människor, som planerat mordet på v101 Palme, så svarade, att det trodde han inte. B) neller ville han gå in på var han trodde de hade sin politiska henvist, utan svarade, att "EAP:are kan de väl knappast vara för då blir de ju registerade".

tuis ej om blanketten används som fortsanningsblad,

Han kände dock till, att både Carl Östling ochvid resa i Västtyskland varit och tittat på "resterna av något sommars talle som innehafts av någon högre nazist under glansdagarna. |uppgav, att han inte kunde utveckla sig mera utan menade, att samtalet med Ola Nilsson tagits för han tyckte man borde bidra med något. Han hade då närmast tänkt på den tidigare nämnda lojaliteten hos de kollegor som berörts. De ställer upp för varandra och sannolikt även för överordnade. Skulle de tas i anspråk för åligganden utom ramarna skulle de sannolikt känna sig mycket be tydelsefulla.

Bron Rosendall /Bjökn Rosendahl) Kriminalinspektör

Sammanträffandet med (ägde rum 1988-10-26 kl. 13.00 i bil utanför gamla polishuset i parken. Det varsom själv hade föreslagit detta arrangemang enär han ogärna ville iakttagen av nagon så man kunde sätta orsakssammanhang till att hans besök och Palmeutredningen.

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

Pol-1988-07-21 DC10068-00 Transport-till-amerikanska-ambassaden.pdf

Han kände dock till, att både Carl Östling ochvid resa i Västtyskland varit och tittat på "resterna av något sommars talle som innehafts av någon högre nazist under glansdagarna. |uppgav, att han inte kunde utveckla sig mera utan menade, att samtalet med Ola Nilsson tagits för han tyckte man borde bidra med något. Han hade då närmast tänkt på den tidigare nämnda lojaliteten hos de kollegor som berörts. De ställer upp för varandra och sannolikt även för överordnade. Skulle de tas i anspråk för åligganden utom ramarna skulle de sannolikt känna sig mycket be tydelsefulla.

Bron Rosendall /Bjökn Rosendahl) Kriminalinspektör

Sammanträffandet med (ägde rum 1988-10-26 kl. 13.00 i bil utanför gamla polishuset i parken. Det varsom själv hade föreslagit detta arrangemang enär han ogärna ville iakttagen av nagon så man kunde sätta orsakssammanhang till att hans besök och Palmeutredningen.





Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.