Iakttagit tre springande personer på Holländargatan vid 23-tiden 1986-02-28.
Anna-Brita André uppger att hon på kvällen 1986-02-28 var på den ryska restauranten
. De lämnade restauranten vid 23-tiden.
Anna-Brita André uppger att hon inte minns exakt vad klockan var när de lämnade restauranten men hon hade för avsikt att åka t-banetåget från Rådmansgatan vilket skulle gå 23:10-23:15.
går dessutom ganska sakta så de får beräkna gångtiden efter hennes gångförmåga.
De promenerade Drottninggatan norrut fram till Kammakargatan där de tog till vänster och fortsatte till Holländargatan och fortsatte sedan Holländargatan norrut ungefär till mitten av kvarteret mellan Kammakargatan och Tegnérgatan.
Där stannade de till lite för att skulle få vila. De stod en stund och talade om att blivit frånryckt sin väska vid Adolf Fredriks kyrka för ett par år sedan.
står snett vänd ned mot kyrkan medan står snett vänd norrut.
De får då höra springande fotsteg norrifrån och när ser upp ser hon tre män komma springande mot henne och .
När först ser dem befinner de sig på Holländargatan mellan Rådmansgatan och Tegnérgatan.
De springer mitt i gatan och springer mycket fort med en lång blond man i mitten och en liten mörk på var sida om den blonde.
Den ene lille mörke springer så nära att han nuddar henne. Den lille mörke håller in lite till höger som om han skulle springa in till höger på Kammakargatan men osäker på om han verkligen gjorde det.
Två eller tre fortsatte sedan Holländargatan söderut men kan inte säga vart de tog
Iakttagit tre springande personer på Holländargatan vid 23-tiden 1986-02-28.
Anna-Brita André uppger att hon på kvällen 1986-02-28 var på den ryska restauranten
. De lämnade restauranten vid 23-tiden.
Anna-Brita André uppger att hon inte minns exakt vad klockan var när de lämnade restauranten men hon hade för avsikt att åka t-banetåget från Rådmansgatan vilket skulle gå 23:10-23:15.
går dessutom ganska sakta så de får beräkna gångtiden efter hennes gångförmåga.
De promenerade Drottninggatan norrut fram till Kammakargatan där de tog till vänster och fortsatte till Holländargatan och fortsatte sedan Holländargatan norrut ungefär till mitten av kvarteret mellan Kammakargatan och Tegnérgatan.
Där stannade de till lite för att skulle få vila. De stod en stund och talade om att blivit frånryckt sin väska vid Adolf Fredriks kyrka för ett par år sedan.
står snett vänd ned mot kyrkan medan står snett vänd norrut.
De får då höra springande fotsteg norrifrån och när ser upp ser hon tre män komma springande mot henne och .
När först ser dem befinner de sig på Holländargatan mellan Rådmansgatan och Tegnérgatan.
De springer mitt i gatan och springer mycket fort med en lång blond man i mitten och en liten mörk på var sida om den blonde.
Den ene lille mörke springer så nära att han nuddar henne. Den lille mörke håller in lite till höger som om han skulle springa in till höger på Kammakargatan men osäker på om han verkligen gjorde det.
Två eller tre fortsatte sedan Holländargatan söderut men kan inte säga vart de tog
vägen, om de svängde av eller om de fortsatte Holländargatan rakt fram.
Anna-Brita André beskriver männen enligt följande:
1. Den man som sprang i mitten var cirka 25 år, 185-190 cm lång, slank kroppsbyggnad.
- Han hade blont, halvlångt lockigt hår och ovalt ungdomligt ansikte (mjuka pojkaktiga drag).
- Han var klädd i en mörkblå eller svart rock av något ylletyg. Rocken som flaxade när han sprang var åtminstone delvis öppen och räckte ned på vaden.
- Han verkade ha en mörk kostym (gav intryck av att vara välklädd). Förmodligen en vit skjorta eller något annat ljust innanför rocken. Han var barhuvad. Fotbeklädnad lade Anna-Brita André inte märke till.
2. De andra männen var cirka 160 cm långa och mörka.
- Den som sprang närmast Anna-Brita André var kortklippt och förmodligen barhuvad och hade en korpulent kroppsbyggnad.
- Båda männen var iklädda jackor eller rockar i blått eller svart.
- Den bortre hade förmodligen en toppluva med en tofs som hängde bakåt.
- Beträffande deras nationalitet bedömde Anna-Brita André dem att vara från syditalien, nordgrekland eller Turkiet. De var äldre än den blonde svenske mannen.
Efter att männen sprungit förbi i rasande fart och utan att säga något till varandra fortsatte Anna-Brita André och Holländargatan framåt till Tegnérgatan där de skiljdes och fortsatte fram till sin bostad på Rådmansgatan.
De kände sig lite befriade att männen inte något sätt hade angripit dem och tänkte inte mera på männen.
Anna-Brita André gick Tegnérgatan i snabb takt och gick först på Tegnérgatans södra sida och sprang sedan över Tegnérgatan någonstans före övergångsstället.
Eftersom Anna-Brita André hade bråttom till tunnelbanan tittade hon aldrig söderut på Sveavägen och har ingen aning om hur mycket som fanns utanför Grandbiografen.
På trottoaren där hon skyndade fram fanns det folk men det var ingen trängsel utan hon kunde lätt skynda fram.
När hon kom ned på perrongen fick hon vänta en stund innan hennes tåg kom men hon kan inte erinra sig vad klockan var när hon kom ned på perrongen.
Hon lade inte märke till något anmärkningsvärt på t-banestationen eller på vägen dit.
vägen, om de svängde av eller om de fortsatte Holländargatan rakt fram.
Anna-Brita André beskriver männen enligt följande:
1. Den man som sprang i mitten var cirka 25 år, 185-190 cm lång, slank kroppsbyggnad.
- Han hade blont, halvlångt lockigt hår och ovalt ungdomligt ansikte (mjuka pojkaktiga drag).
- Han var klädd i en mörkblå eller svart rock av något ylletyg. Rocken som flaxade när han sprang var åtminstone delvis öppen och räckte ned på vaden.
- Han verkade ha en mörk kostym (gav intryck av att vara välklädd). Förmodligen en vit skjorta eller något annat ljust innanför rocken. Han var barhuvad. Fotbeklädnad lade Anna-Brita André inte märke till.
2. De andra männen var cirka 160 cm långa och mörka.
- Den som sprang närmast Anna-Brita André var kortklippt och förmodligen barhuvad och hade en korpulent kroppsbyggnad.
- Båda männen var iklädda jackor eller rockar i blått eller svart.
- Den bortre hade förmodligen en toppluva med en tofs som hängde bakåt.
- Beträffande deras nationalitet bedömde Anna-Brita André dem att vara från syditalien, nordgrekland eller Turkiet. De var äldre än den blonde svenske mannen.
Efter att männen sprungit förbi i rasande fart och utan att säga något till varandra fortsatte Anna-Brita André och Holländargatan framåt till Tegnérgatan där de skiljdes och fortsatte fram till sin bostad på Rådmansgatan.
De kände sig lite befriade att männen inte något sätt hade angripit dem och tänkte inte mera på männen.
Anna-Brita André gick Tegnérgatan i snabb takt och gick först på Tegnérgatans södra sida och sprang sedan över Tegnérgatan någonstans före övergångsstället.
Eftersom Anna-Brita André hade bråttom till tunnelbanan tittade hon aldrig söderut på Sveavägen och har ingen aning om hur mycket som fanns utanför Grandbiografen.
På trottoaren där hon skyndade fram fanns det folk men det var ingen trängsel utan hon kunde lätt skynda fram.
När hon kom ned på perrongen fick hon vänta en stund innan hennes tåg kom men hon kan inte erinra sig vad klockan var när hon kom ned på perrongen.
Hon lade inte märke till något anmärkningsvärt på t-banestationen eller på vägen dit.
