Uppslag i samma avsnitt:
Protokoll fört vid förhör med, ARTECA-HERNANDEZ, José Juan, -
. Löparstigen B, c/o Lundkvist, 933 00 Arvids juar, 0960-115 04, adress i Spanien Apartado 10592, 380 BO Santa Cruz, Teneriff, tfn 01934-22 22 36 83. Förhöret hållet onsdagen den 11 januari 1989 med början klockan 12.00. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark och krinsp Gunnar Johansson. Förhörsplats Lokalanstalten Ersboda i Umeå.
Artega underrättad om att han skall häras upplysningsvis, om sin bekantskap med Christer Pettersson.
Tillfrågad om sina personalia, uppger Artega att han född på Teneriffa. Han har huvuddelen av sin släkt i Venezuela, det vill säga mor, morfar, morbror, moster och kusiner. Han har däremot ingen kontakt med sin far. Under uppväxttiden pendlade han mellan Venezuela och Spanien tillsammans med sin familj. Han har undergått utbildning i England under 21 år och kom efter Englandsutbildningen år 1971 till Sverige. Efter 1971 har han pendlat mellan Venezuela, Spanien och Sverige. Efter 1976 har Artega vistats på olika orter i Sverige, som är Hässleholm, Arvidsjaur och piteå. Han har uppehållit sig illegalt i landet. Beträffande antällningar uppger Artega att han inte haft någon anställning av betydelse.
1975 eller 1976 gifte han sig med Monica Willén, som då bodde i Linköping och fortfarande bor på denna ort. Giftemålet varade ett år och Willén är numera omgift.
Tillfrågad om hur många gånger Artega suttit i fängelse i Sverige, uppger han
Idylls en om blanketten används som fod sttningabled.
Ex 1: Till
Protokoll fört vid förhör med, ARTECA-HERNANDEZ, José Juan, -
. Löparstigen B, c/o Lundkvist, 933 00 Arvids juar, 0960-115 04, adress i Spanien Apartado 10592, 380 BO Santa Cruz, Teneriff, tfn 01934-22 22 36 83. Förhöret hållet onsdagen den 11 januari 1989 med början klockan 12.00. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark och krinsp Gunnar Johansson. Förhörsplats Lokalanstalten Ersboda i Umeå.
Artega underrättad om att han skall häras upplysningsvis, om sin bekantskap med Christer Pettersson.
Tillfrågad om sina personalia, uppger Artega att han född på Teneriffa. Han har huvuddelen av sin släkt i Venezuela, det vill säga mor, morfar, morbror, moster och kusiner. Han har däremot ingen kontakt med sin far. Under uppväxttiden pendlade han mellan Venezuela och Spanien tillsammans med sin familj. Han har undergått utbildning i England under 21 år och kom efter Englandsutbildningen år 1971 till Sverige. Efter 1971 har han pendlat mellan Venezuela, Spanien och Sverige. Efter 1976 har Artega vistats på olika orter i Sverige, som är Hässleholm, Arvidsjaur och piteå. Han har uppehållit sig illegalt i landet. Beträffande antällningar uppger Artega att han inte haft någon anställning av betydelse.
1975 eller 1976 gifte han sig med Monica Willén, som då bodde i Linköping och fortfarande bor på denna ort. Giftemålet varade ett år och Willén är numera omgift.
Tillfrågad om hur många gånger Artega suttit i fängelse i Sverige, uppger han
Idylls en om blanketten används som fod sttningabled.
Ex 1: Till
namn Inga Vernard, KRUM-engagerad, ordnades att det kan röra sig om ett 10-tal gånger, inräknat korta straff för olovlig vistelse, häleri med mera. Han uppger på fråga att han under sin svenska karriär suttit i olika fängelser och vad han kan erinra sig för närvarande, är det fängelset i Malmö, Roxtuna, Norrköping, Kumla, Skogome, Växjö, Luleå, Umeå, Norrtälje och Hall. På fråga uppger Artega att han aldrig dömts för något brott utomlands. Artega har en son med Lundkvist i Arvidsjaur och sonen är för närvarande på tillfälligt besök i Sydamerika.
Fråga: När träffade Artega Christer Pettersson för första gången. Svar: Han avtjänade ett 3-årigt fängelsestraff och hade förflyttats
till Hall från Kumlafängelset i slutet av 1979 och det var vid denna tidpunkt, som han första gången träffade Christer Pettersson. Fråga: Vilken uppfattning fick Artega om Christer Pettersson efter detta första sammanträffande. Svar: Christer Pettersson verkade vara en relativt "snäll" person,
men Artega visste att denne samtidigt kunde vara mycket aggressiv. Artega framhöll att han kom bra överens med Christer Pettersson. Denne hjälpte för övrigt till med ett rymningsförsök, på det sättet att han skickade deltaljer från möbler från andra till första våningen. Under samma tid framkom att Christer Pettersson var känd för att råna folk.
mi
D 1231 Fråga: Hur lärde Artega känna Matsy Eklöv. Svar: Genom en person
en brevkontakt mellan Motsy Eklöv, som då satt på Hinseberg och Artega. Brevkontakten uppehölls en period och efter det att Eklöv hade frigivits från sitt fängelsestraff, så kom hon på besök till Artega varje vecka, ända fram till Artega muckade från Hall i slutet av 1979. Efter att ha avslutat fängelsestraffet, reste Artega till Venezuela och återkom därifrån sannolikt under våren eller vintern 1981, tillbaka till Sverige. Vid denna tidsperiod, träffade Artega Eklöv ytterligare en gång, vid detta
• Iflis ej om blankellen används som lansattningsblad
Ex1: TIII
namn Inga Vernard, KRUM-engagerad, ordnades att det kan röra sig om ett 10-tal gånger, inräknat korta straff för olovlig vistelse, häleri med mera. Han uppger på fråga att han under sin svenska karriär suttit i olika fängelser och vad han kan erinra sig för närvarande, är det fängelset i Malmö, Roxtuna, Norrköping, Kumla, Skogome, Växjö, Luleå, Umeå, Norrtälje och Hall. På fråga uppger Artega att han aldrig dömts för något brott utomlands. Artega har en son med Lundkvist i Arvidsjaur och sonen är för närvarande på tillfälligt besök i Sydamerika.
Fråga: När träffade Artega Christer Pettersson för första gången. Svar: Han avtjänade ett 3-årigt fängelsestraff och hade förflyttats
till Hall från Kumlafängelset i slutet av 1979 och det var vid denna tidpunkt, som han första gången träffade Christer Pettersson. Fråga: Vilken uppfattning fick Artega om Christer Pettersson efter detta första sammanträffande. Svar: Christer Pettersson verkade vara en relativt "snäll" person,
men Artega visste att denne samtidigt kunde vara mycket aggressiv. Artega framhöll att han kom bra överens med Christer Pettersson. Denne hjälpte för övrigt till med ett rymningsförsök, på det sättet att han skickade deltaljer från möbler från andra till första våningen. Under samma tid framkom att Christer Pettersson var känd för att råna folk.
mi
D 1231 Fråga: Hur lärde Artega känna Matsy Eklöv. Svar: Genom en person
en brevkontakt mellan Motsy Eklöv, som då satt på Hinseberg och Artega. Brevkontakten uppehölls en period och efter det att Eklöv hade frigivits från sitt fängelsestraff, så kom hon på besök till Artega varje vecka, ända fram till Artega muckade från Hall i slutet av 1979. Efter att ha avslutat fängelsestraffet, reste Artega till Venezuela och återkom därifrån sannolikt under våren eller vintern 1981, tillbaka till Sverige. Vid denna tidsperiod, träffade Artega Eklöv ytterligare en gång, vid detta
• Iflis ej om blankellen används som lansattningsblad
Ex1: TIII
tillfälle i en lägenhet i Rågsved. Lägenheten tillhörde en flicka vid namn Monica Blomstrand.
Artega vill göra en tillrättavisning och menar att den tidpunkt han återkom till Sverige från Venezuela, skall vara under våren 1980.
Fråga: Talade Eklöv och Artega någonsin om politiska spörsmål. Svar: Eklöv talade ofta om politik med Artega. Han fick veta att hon
hade många brevkontakter i Tyskland med folk som var terroristanknutna och han tror sig veta att hon även försökte brevväxla med kräscher. Hon var en politisk fanatiker och av den anledningen att Artega för henne påstod att så var fallet, så blev de asams. Han har den uppfattningen att han ville förändra sa lit hället och i enlighet med de samtal, han har haft med Eklöv, är han av den uppfattningen att hon inte skulle dra sig för att godkänna våldsanvändning, om detta våld skulle ge avsett resultat. Som exempel nämner Artega mord på någon person ur kungahuset, om ett sånt mord skulle ge önskat politiskt resultat.
Artega är vidare av uppfattningen att Eklöv, var ganska bitter på att ha blivit indragen i kidnappningshistorien emat Anna-Greta Lejon, eftersom hon tillhörde socialdemokratin. Eklöv ansåg att detta brott riktade sig mot fel politiskt parti.
Fråga: När upphörde kontakten med Eklöv. Svar: Sista gången han hade kontakt med Eklöv var vid tillfället i
Rågsved under våren 1980. Fråga: Hur framförde Christer Pettersson sitt intresse för Krüscheraffären. Svar: Pettersson fick reda på att Artega hade fått besök av Eklöv och
hade också fått reda på att Eklöv hade anknytning till kröscheraffären. Enligt Artega verkade det som om Pettersson tyckte att saken var mycket spännande. På ett för Artega barnsligt sätt, sa Christer Pettersson att han visste minsann var vissa politiska
Bylis ei om blanketlen anvende sam far19::thingsblad
Ex 1: Till
tillfälle i en lägenhet i Rågsved. Lägenheten tillhörde en flicka vid namn Monica Blomstrand.
Artega vill göra en tillrättavisning och menar att den tidpunkt han återkom till Sverige från Venezuela, skall vara under våren 1980.
Fråga: Talade Eklöv och Artega någonsin om politiska spörsmål. Svar: Eklöv talade ofta om politik med Artega. Han fick veta att hon
hade många brevkontakter i Tyskland med folk som var terroristanknutna och han tror sig veta att hon även försökte brevväxla med kräscher. Hon var en politisk fanatiker och av den anledningen att Artega för henne påstod att så var fallet, så blev de asams. Han har den uppfattningen att han ville förändra sa lit hället och i enlighet med de samtal, han har haft med Eklöv, är han av den uppfattningen att hon inte skulle dra sig för att godkänna våldsanvändning, om detta våld skulle ge avsett resultat. Som exempel nämner Artega mord på någon person ur kungahuset, om ett sånt mord skulle ge önskat politiskt resultat.
Artega är vidare av uppfattningen att Eklöv, var ganska bitter på att ha blivit indragen i kidnappningshistorien emat Anna-Greta Lejon, eftersom hon tillhörde socialdemokratin. Eklöv ansåg att detta brott riktade sig mot fel politiskt parti.
Fråga: När upphörde kontakten med Eklöv. Svar: Sista gången han hade kontakt med Eklöv var vid tillfället i
Rågsved under våren 1980. Fråga: Hur framförde Christer Pettersson sitt intresse för Krüscheraffären. Svar: Pettersson fick reda på att Artega hade fått besök av Eklöv och
hade också fått reda på att Eklöv hade anknytning till kröscheraffären. Enligt Artega verkade det som om Pettersson tyckte att saken var mycket spännande. På ett för Artega barnsligt sätt, sa Christer Pettersson att han visste minsann var vissa politiska
Bylis ei om blanketlen anvende sam far19::thingsblad
Ex 1: Till
ledare bodde i Stockholm och hade i sammanhanget nämnt Olof Palme och Gunnar Sträng. Någon precisering på detta yttrande kom aldrig Artega till del eftersom han inte frågade Pettersson vidare om saken. Under denna tidsperiod förekom för övrigt en hel del politiska diskussioner på Hall. En förklaring till detta var att den person som hade dömts för bomb dådet utanför Iberiakontoret i Stockholm avtjänade straff på Hallfängelset.
Enligt Artegas minnesbild talade Pettersson om detta ämne under en veckas tid.
Spontant uppger Artega att Pettersson för honon berättat att han (pettersson) brukade vandra omkring i Stockholms city och det var därför som han visste var Olof Palme och Gunnar Sträng bodde. Enl Artega är det ju allmänt känt att narkomaner som använder amfetamin ej kan sova om nätterna och detta
kan vara en rimlig förklaring till dessa promenader.
I detta sammanhang uppger Artega att han anser att Pettersson är en psykopat och framhåller att när Pettersson använder amfetamin så blev denne konstig, så konstig att andra interner ej ville ha med honom att göra vid dessa till. fällen. Pettersson kunde i sitt påverkade tillstånd stå på tröskeln till sin cell under långa perioder och stirra underligt på folk. Det var om han levde i en annan värld.
som
Fråga: Var det något särskilt förhållande i Kröscher-affären som
Pettersson hade ett speciellt intresse för. Svar: Han var inte speciellt intresserad av någon viss detalj
utan det verkade som om han allmänt sett tyckte att det var "en häftig grej" att ge sig på en av landets högsta politiker.
Ifylls ej om blanketten anvěnds som forsānininoshlad.
ledare bodde i Stockholm och hade i sammanhanget nämnt Olof Palme och Gunnar Sträng. Någon precisering på detta yttrande kom aldrig Artega till del eftersom han inte frågade Pettersson vidare om saken. Under denna tidsperiod förekom för övrigt en hel del politiska diskussioner på Hall. En förklaring till detta var att den person som hade dömts för bomb dådet utanför Iberiakontoret i Stockholm avtjänade straff på Hallfängelset.
Enligt Artegas minnesbild talade Pettersson om detta ämne under en veckas tid.
Spontant uppger Artega att Pettersson för honon berättat att han (pettersson) brukade vandra omkring i Stockholms city och det var därför som han visste var Olof Palme och Gunnar Sträng bodde. Enl Artega är det ju allmänt känt att narkomaner som använder amfetamin ej kan sova om nätterna och detta
kan vara en rimlig förklaring till dessa promenader.
I detta sammanhang uppger Artega att han anser att Pettersson är en psykopat och framhåller att när Pettersson använder amfetamin så blev denne konstig, så konstig att andra interner ej ville ha med honom att göra vid dessa till. fällen. Pettersson kunde i sitt påverkade tillstånd stå på tröskeln till sin cell under långa perioder och stirra underligt på folk. Det var om han levde i en annan värld.
som
Fråga: Var det något särskilt förhållande i Kröscher-affären som
Pettersson hade ett speciellt intresse för. Svar: Han var inte speciellt intresserad av någon viss detalj
utan det verkade som om han allmänt sett tyckte att det var "en häftig grej" att ge sig på en av landets högsta politiker.
Ifylls ej om blanketten anvěnds som forsānininoshlad.
Fråga: Talade Christer Pettersson även om andra politiker, än Gunnar
Sträng och Olof Palme. Svar: Det hände vid skilda tillfällen att Pettersson talade om politiker i allmänna termer. Det verkade enligt Artega som om Pettersson var relativt intresserad av politikerns person, var de bodde och så vidare. Däremot förekom aldrig vid något tillfälle, tal om att Christer Pettersson hade tänkt sig att bruka våld mot
någon politiker. Fråga: Vad ansåg Christer Pettersson om Olof Palme som person. Svar: Christer Pettersson var hatisk emot Olof Palme och talade vid
flera tillfällen illa om honom. Palme var en "jävla gris" eller något liknande. Pettersson skyllde sitt eget misslyckade liv på de styrande i samhället. Artega uppfattade Petterssons tal om Palme, som "en dåres prat". Pettersson hade ingen rak politisk uppfattning och detta berodde, enligt Artega på Petterssons dåliga kunskaper. Petterssons egen politiska uppfattning, var inte relaterad till någon viss person.
Pettersson tyckte illa om Olof Palme, men han utvecklade inte
eller förklarde denna sin uppfattning. Fråga: Vad tyckte Christer Pettersson om polisen i allmänhet. Svar: Pettersson hatade polisen och hatade alla som hjälpte polisen.
Artega uppger vidare att under anstaltsvistelser träffar man alltid personer, som hatar polis och samhälle i övrigt och Artega uppger att han är synnerligen blasé på att höra samma sak jämt.
Spontant uppger Artega att han är av den uppfattning att Pettersson, $*XXX är en "tuff person", som har hårdnat betydligt sista tiden och som aldrig skulle fortsättningsvis erkänna vid polisförhör.
Fråga: Vilka andra interner brukade Pettersson umgås med under Hallperioden. Svar: Den han umgicks med, förutom Artega själv, var Sisis Kalifatidis.
hyls el omblenkelten anyonds sam forts 211ningsblad
Ex 1: Till originalpärm li nr-följd)
Fråga: Talade Christer Pettersson även om andra politiker, än Gunnar
Sträng och Olof Palme. Svar: Det hände vid skilda tillfällen att Pettersson talade om politiker i allmänna termer. Det verkade enligt Artega som om Pettersson var relativt intresserad av politikerns person, var de bodde och så vidare. Däremot förekom aldrig vid något tillfälle, tal om att Christer Pettersson hade tänkt sig att bruka våld mot
någon politiker. Fråga: Vad ansåg Christer Pettersson om Olof Palme som person. Svar: Christer Pettersson var hatisk emot Olof Palme och talade vid
flera tillfällen illa om honom. Palme var en "jävla gris" eller något liknande. Pettersson skyllde sitt eget misslyckade liv på de styrande i samhället. Artega uppfattade Petterssons tal om Palme, som "en dåres prat". Pettersson hade ingen rak politisk uppfattning och detta berodde, enligt Artega på Petterssons dåliga kunskaper. Petterssons egen politiska uppfattning, var inte relaterad till någon viss person.
Pettersson tyckte illa om Olof Palme, men han utvecklade inte
eller förklarde denna sin uppfattning. Fråga: Vad tyckte Christer Pettersson om polisen i allmänhet. Svar: Pettersson hatade polisen och hatade alla som hjälpte polisen.
Artega uppger vidare att under anstaltsvistelser träffar man alltid personer, som hatar polis och samhälle i övrigt och Artega uppger att han är synnerligen blasé på att höra samma sak jämt.
Spontant uppger Artega att han är av den uppfattning att Pettersson, $*XXX är en "tuff person", som har hårdnat betydligt sista tiden och som aldrig skulle fortsättningsvis erkänna vid polisförhör.
Fråga: Vilka andra interner brukade Pettersson umgås med under Hallperioden. Svar: Den han umgicks med, förutom Artega själv, var Sisis Kalifatidis.
hyls el omblenkelten anyonds sam forts 211ningsblad
Ex 1: Till originalpärm li nr-följd)
Fråga: Artega har i förhör uppgivit att Pettersson var bra på att skugga
folk, i vilket sammanhang nämnde han detta. Svar: Artega träffade en person på samma avdelning, som för honom berättade att Christer Pettersson, brukade skugga människor med narkotika eller pengar och därefter råna dessa. Artega kan inte erinra sig vad hans uppgiftslämnare heter, men beskriver honom som cirka 20 år, cirka 175 cm lång, långt ljust hår, normal kroppsbyggnad. Artega uppger vidare att det var känt att Pettersson gjort sig skyldig till många allvarliga rån på detta sätt, som inte har kommit till polisens kännedom.
Artega framhåller att det var inte endast den ovannämnda uppgiftslämnare, som sagt honom detta om Pettersson, utan det var allmänt "snack", som gick på fängelset.
Fråga: Har Artega vid något tillfälle brevväxlat med Christer Pettersson. Svar: Ej vid något tillfälle.
Spontant uppger Artega att han efter tiden på Hall, tyckte relativt bra om Pettersson, men när han åter träffade Pettersson på Kumla, under 1981, var Pettersson helt ändrad till personlighet. Han var fylld av hat och aggressioner. och detta berodde, vad Artega förstod, av att Pettersson kände sig misshandlad av samhället. Pettersson och Artega satt på Hall, men ej på samma avdelning, men de träffades då och då under promenader på fritiden.
Fråga: Riktade sig Petterssons hat och aggressioner mot någon särskild
person. Svar: Aggressionerna riktades ej mot någon särskild, utan Artegas uppfattning är att Pettersson stängde in aggressionerna rätt mycket i
hanom själv. Fråga: Har Pettersson vid något tillfälle pratat om eller förevisat något
vapen. Svar: Artega kan inte med säkerhet uttala sig om Christer Pettersson
talat om vapen, det vill säga knivar eller skjutvapen, men han
itylle ej om blankelten använde som larigállningsblad
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
Fråga: Artega har i förhör uppgivit att Pettersson var bra på att skugga
folk, i vilket sammanhang nämnde han detta. Svar: Artega träffade en person på samma avdelning, som för honom berättade att Christer Pettersson, brukade skugga människor med narkotika eller pengar och därefter råna dessa. Artega kan inte erinra sig vad hans uppgiftslämnare heter, men beskriver honom som cirka 20 år, cirka 175 cm lång, långt ljust hår, normal kroppsbyggnad. Artega uppger vidare att det var känt att Pettersson gjort sig skyldig till många allvarliga rån på detta sätt, som inte har kommit till polisens kännedom.
Artega framhåller att det var inte endast den ovannämnda uppgiftslämnare, som sagt honom detta om Pettersson, utan det var allmänt "snack", som gick på fängelset.
Fråga: Har Artega vid något tillfälle brevväxlat med Christer Pettersson. Svar: Ej vid något tillfälle.
Spontant uppger Artega att han efter tiden på Hall, tyckte relativt bra om Pettersson, men när han åter träffade Pettersson på Kumla, under 1981, var Pettersson helt ändrad till personlighet. Han var fylld av hat och aggressioner. och detta berodde, vad Artega förstod, av att Pettersson kände sig misshandlad av samhället. Pettersson och Artega satt på Hall, men ej på samma avdelning, men de träffades då och då under promenader på fritiden.
Fråga: Riktade sig Petterssons hat och aggressioner mot någon särskild
person. Svar: Aggressionerna riktades ej mot någon särskild, utan Artegas uppfattning är att Pettersson stängde in aggressionerna rätt mycket i
hanom själv. Fråga: Har Pettersson vid något tillfälle pratat om eller förevisat något
vapen. Svar: Artega kan inte med säkerhet uttala sig om Christer Pettersson
talat om vapen, det vill säga knivar eller skjutvapen, men han
itylle ej om blankelten använde som larigállningsblad
Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)
har en svag minnesbild av att Pettersson vid något tillfälle nämnt något om ett sådant intresse och han har även, enligt Artegas uppfattning, vid ett tillfälle kanske lånat en bok från biblioteket på Hall, som handlade om vapen. Artega framhåller att han är osäker på uppgiften, men han tror sig ha sett någon eller några böcker om vapen, hos Pettersson under Hallperioden. Fråga: Har Pettersson vid något tillfälle talat om religion. Svar: Pettersson sammanträffade ibland med personer från religiösa
grupper, som brukade besöka fängelset, men skälet till detta var enligt Artega för att dricka kaffe och äta bullar och inte för att visa någon form av religiositet. Artega tror inte att Pettersson var religös. Artega har ej sett något religiöst intresse från Petterssons sida, under sina fängelsevistelser tillsammans med honom och skulle någon påstå att Pettersson var religiös, så är detta enligt Artegas uppfattning, en ren lögn. Fråga: Hode Pettersson under den tid Artega kände honom, mustasch, skägg
eller liknande och bar Pettersson glasögon. Svar: Artega uppger att han kommer ihåg att Pettersson hade mustasch
från och till, men kan inte säga under vilka tidsperioder detta rörde sig om. Artega uppger att vad han minns, hade Pettersson
inte glasögon. Fråga: När var sista gången Artega hade kontakt med Christer Pettersson. Svar: Sista kontakten var under fängelseperioden på Kumla och han har
ej sett eller haft kontakt med Pettersson sedan 1981. Fråga: För att återgå till frågeställningen om Eklöv, tillfrågas Artega
om Christer Pettersson vid något tillfälle träffat denna person. Svar: Vad Artega vet, har Christer aldrig träffat Eklöv. Fråga: Var befann sig Artega själv, vid tidpunkten för Palmemordet: Svar: Han uppger att han vid denna tidpunkt, befann sig ensam på Teneriffa och återkom till Sverige först under sommaren 1986, då han träffade den flicka som han nu har barn tillsammans med. Artega vill tillägga att hans marmor dog 27 november 1985. Artega hade under slutet av sommaren -85, blivit utvisad till Madrid. Med dödsfallet som hänvisning, uppger Artega att han är helt säker på att han befann sig i Spanien vid tidpunkten för Palmemordet.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-lálja)
har en svag minnesbild av att Pettersson vid något tillfälle nämnt något om ett sådant intresse och han har även, enligt Artegas uppfattning, vid ett tillfälle kanske lånat en bok från biblioteket på Hall, som handlade om vapen. Artega framhåller att han är osäker på uppgiften, men han tror sig ha sett någon eller några böcker om vapen, hos Pettersson under Hallperioden. Fråga: Har Pettersson vid något tillfälle talat om religion. Svar: Pettersson sammanträffade ibland med personer från religiösa
grupper, som brukade besöka fängelset, men skälet till detta var enligt Artega för att dricka kaffe och äta bullar och inte för att visa någon form av religiositet. Artega tror inte att Pettersson var religös. Artega har ej sett något religiöst intresse från Petterssons sida, under sina fängelsevistelser tillsammans med honom och skulle någon påstå att Pettersson var religiös, så är detta enligt Artegas uppfattning, en ren lögn. Fråga: Hode Pettersson under den tid Artega kände honom, mustasch, skägg
eller liknande och bar Pettersson glasögon. Svar: Artega uppger att han kommer ihåg att Pettersson hade mustasch
från och till, men kan inte säga under vilka tidsperioder detta rörde sig om. Artega uppger att vad han minns, hade Pettersson
inte glasögon. Fråga: När var sista gången Artega hade kontakt med Christer Pettersson. Svar: Sista kontakten var under fängelseperioden på Kumla och han har
ej sett eller haft kontakt med Pettersson sedan 1981. Fråga: För att återgå till frågeställningen om Eklöv, tillfrågas Artega
om Christer Pettersson vid något tillfälle träffat denna person. Svar: Vad Artega vet, har Christer aldrig träffat Eklöv. Fråga: Var befann sig Artega själv, vid tidpunkten för Palmemordet: Svar: Han uppger att han vid denna tidpunkt, befann sig ensam på Teneriffa och återkom till Sverige först under sommaren 1986, då han träffade den flicka som han nu har barn tillsammans med. Artega vill tillägga att hans marmor dog 27 november 1985. Artega hade under slutet av sommaren -85, blivit utvisad till Madrid. Med dödsfallet som hänvisning, uppger Artega att han är helt säker på att han befann sig i Spanien vid tidpunkten för Palmemordet.
Ex 1: Till originalpärm (i nr-lálja)
Förhöret slut klockan 14.00.
Intalat i Artegas närvaro och godkänt efter hand.
Umeå som oven
Bengt Ödmark/lerinsp
Gunnar Johansson/kerinsp
- lfylls cj om blanketten används som fortsetningsblad
Ex 1: Till originalparm (i nr-
fel)
Förhöret slut klockan 14.00.
Intalat i Artegas närvaro och godkänt efter hand.
Umeå som oven
Bengt Ödmark/lerinsp
Gunnar Johansson/kerinsp
- lfylls cj om blanketten används som fortsetningsblad
Ex 1: Till originalparm (i nr-
fel)
