Uppslag i samma avsnitt:
Protokoll fört vid konfrontation med, ÅHLENIUS, INGA Maria, -
Boende , tfn
Tillfällig adress Västerås, tfn
Anställd vid Västmanlands Länsteater, Västerås, tfn 021
Konfrontationen är hållen torsdagen 1989-02-16 11:35
.
Konfrontationsplats är RK-A2:s lokaler, Kungsholmsgatan 37.
Konfrontationsledare: krinsp Håkan Ström och krinsp Lars Hamrén.
Konfrontationsvittne är advokat Arne Liljeros. (Christer Petterssons försvarsadvokat)
Inga Ålenius skall i konfrontationsgrupp, söka igenkänna den man som hon iakttog i foajén till biografen Grand, 1986-02-28
vid 21
-tiden.
Konfrontationsgruppen är filmad på ett videoband och uppspelas för Inga Ålenius.
F = Förhörsledare Håkan Ström
Н = Hamrén, Lars / krinsp
L = Liljeros, Arne advokat
Å = Ålenius, Inga
F: Innan vi sätter på det här bandet, så vill jag fråga dig om du har sett något fotografi på den person (Christer Pettersson) , som för närvarande sitter häktad, misstänkt för det här brottet?
Inga Ålenius: Näe, jag vet inte vem det är.
F: Har du sett något fotografi?
Inga Ålenius: Nej.
Protokoll fört vid konfrontation med, ÅHLENIUS, INGA Maria, -
Boende , tfn
Tillfällig adress Västerås, tfn
Anställd vid Västmanlands Länsteater, Västerås, tfn 021
Konfrontationen är hållen torsdagen 1989-02-16 11:35
.
Konfrontationsplats är RK-A2:s lokaler, Kungsholmsgatan 37.
Konfrontationsledare: krinsp Håkan Ström och krinsp Lars Hamrén.
Konfrontationsvittne är advokat Arne Liljeros. (Christer Petterssons försvarsadvokat)
Inga Ålenius skall i konfrontationsgrupp, söka igenkänna den man som hon iakttog i foajén till biografen Grand, 1986-02-28
vid 21
-tiden.
Konfrontationsgruppen är filmad på ett videoband och uppspelas för Inga Ålenius.
F = Förhörsledare Håkan Ström
Н = Hamrén, Lars / krinsp
L = Liljeros, Arne advokat
Å = Ålenius, Inga
F: Innan vi sätter på det här bandet, så vill jag fråga dig om du har sett något fotografi på den person (Christer Pettersson) , som för närvarande sitter häktad, misstänkt för det här brottet?
Inga Ålenius: Näe, jag vet inte vem det är.
F: Har du sett något fotografi?
Inga Ålenius: Nej.
F: Då gör vi ett kort avbrott i konfrontationsförhöret, klockan 12:09
.
Och under detta avbrott upplästes rättegångsbalkens 23 kapitel 10 §, sista stycket för Inga Ålenius och hon fick även dess innebörd förklarad för sig.
Konfrontationsförhöret i dess helhet är avslutat klockan 12:10
.
Stockholm dag som ovan
Håkan Ström / krinsp.
F: Då gör vi ett kort avbrott i konfrontationsförhöret, klockan 12:09
.
Och under detta avbrott upplästes rättegångsbalkens 23 kapitel 10 §, sista stycket för Inga Ålenius och hon fick även dess innebörd förklarad för sig.
Konfrontationsförhöret i dess helhet är avslutat klockan 12:10
.
Stockholm dag som ovan
Håkan Ström / krinsp.
F: I någon tidning eller något annat?
Inga Ålenius: Nej.
F: Det har ju i flera tidningar förekommit fotografier där ansiktet har maskats av på en person, har du iakttagit något sådant fotografi?
Inga Ålenius: Ja, det har jag. Det har jag.
F. Och då vill vi erinra dig om vikten av att du söker bortse från detta och i stället jämför din minnesbild till den iakttagelse du gjorde 1986-02-28
istället.
Inga Ålenius: Ja.
F: Då startas bandet.
(Mellanrum i texten)
F. Den här konfrontationsgruppen är filmad 1988-12-14
och konfrontationsgruppen består av 12 personer, vilka visas i helfigur samlade.
Kameran zoomar nu in konfrontationsgruppen och visar deltagarna i halvfigur.
Och vi vill då att du kommenterar personerna, i förhållande till den nummerbricka de bär.
Och vi kan även göra så att sedan du tittat igenom hela filmen en gång, så får du se det här avsnittet och begära om det är någon eller några personer, som du speciellt vill granska ånyo.
Vi har då även möjlighet att frysa bilden, så att du i lugn och ro kan få fälla eventuella kommentarer.
Och det är viktigt att du talar högt och tydligt, så att det du säger kommer in på bandet ordentligt.
Inga Ålenius: Jaa, det är jättesvårt, för den minnesbilden jag har ifrån Grand, bion, det är en späd man, för att det var ju ytterkläder.
Så att det jag har sett nu, så 5-, nummer 5 och nummer 7, men det är bara för att alla andra är så stora, det måste jag säga också. Så det kan man ju bli lurad av.
F: Nu kommer nummer 1 in och kommer att gå en sväng.
Inga Ålenius: Mm.
F: Har du någon kommentar till nummer 1, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe, jag kan inte säga nånting.
F. Ingen kommentar?
Inga Ålenius: Näe.
F: Därefter kommer nummer 2. Har du någon kommentar till nummer 2?
Inga Ålenius: Näe, jag har inte det. Jag försöker hela tiden tänka mig en mössa på. För att det-, den jag såg hade det och det är lite svårt, det är möjligt-
F: I någon tidning eller något annat?
Inga Ålenius: Nej.
F: Det har ju i flera tidningar förekommit fotografier där ansiktet har maskats av på en person, har du iakttagit något sådant fotografi?
Inga Ålenius: Ja, det har jag. Det har jag.
F. Och då vill vi erinra dig om vikten av att du söker bortse från detta och i stället jämför din minnesbild till den iakttagelse du gjorde 1986-02-28
istället.
Inga Ålenius: Ja.
F: Då startas bandet.
(Mellanrum i texten)
F. Den här konfrontationsgruppen är filmad 1988-12-14
och konfrontationsgruppen består av 12 personer, vilka visas i helfigur samlade.
Kameran zoomar nu in konfrontationsgruppen och visar deltagarna i halvfigur.
Och vi vill då att du kommenterar personerna, i förhållande till den nummerbricka de bär.
Och vi kan även göra så att sedan du tittat igenom hela filmen en gång, så får du se det här avsnittet och begära om det är någon eller några personer, som du speciellt vill granska ånyo.
Vi har då även möjlighet att frysa bilden, så att du i lugn och ro kan få fälla eventuella kommentarer.
Och det är viktigt att du talar högt och tydligt, så att det du säger kommer in på bandet ordentligt.
Inga Ålenius: Jaa, det är jättesvårt, för den minnesbilden jag har ifrån Grand, bion, det är en späd man, för att det var ju ytterkläder.
Så att det jag har sett nu, så 5-, nummer 5 och nummer 7, men det är bara för att alla andra är så stora, det måste jag säga också. Så det kan man ju bli lurad av.
F: Nu kommer nummer 1 in och kommer att gå en sväng.
Inga Ålenius: Mm.
F: Har du någon kommentar till nummer 1, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe, jag kan inte säga nånting.
F. Ingen kommentar?
Inga Ålenius: Näe.
F: Därefter kommer nummer 2. Har du någon kommentar till nummer 2?
Inga Ålenius: Näe, jag har inte det. Jag försöker hela tiden tänka mig en mössa på. För att det-, den jag såg hade det och det är lite svårt, det är möjligt-
Inga Ålenius: för så som nummer 2:s skägg är, så uppfattade jag den mannen som jag såg, alltså det var inte så mörk skäggväxt, som dom andra har.
F: Nummer 3 har gjort entré. Har du någon kommentar till nummer 3?
Inga Ålenius: Näe.
F: Nu kommer nummer 4. Har du någon kommentar till nummer 4?
Inga Ålenius: (Lång paus) Ja, det är nåt-, näe, näe, jag har inte det.
F: Nu kommer nummer 5. Har du någon kommentar till nummer 5, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Jaa.
F: Vad?
Inga Ålenius: Det är en sorts likhet, tycker jag.
F: Vad är det-, ....?
Inga Ålenius: Det är ögonen.
F: Och?
Inga Ålenius: Och så det blonda intrycket eller vad ska vi kalla det för.(?)
F: Någon olikhet?
Inga Ålenius: Ja, det är mustaschen, den var inte så-, mörk.
F: Nu kommer nummer 6. Har du någon kommentar till nummer 6, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe, jag har ingen kommentar.
F: Ingen kommentar alls?
Inga Ålenius: Näe.
F: Nu kommer nummer 7. Har du någon kommentar till nummer 7?
Inga Ålenius: Ja, så-, så-, så är kroppen tyckte jag mitt minne var på den här personen som jag såg.
F: Någon ytterligare likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: (Lång Paus) Näe, jag vågar inte säga nåt. För minnets skull.
F. Nu kommer nummer 8. Har du någon kommentar till nummer 8, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe, det har jag inte. Mer än att gången-, gången gjorde att jag fick någon association.
F. Gången?
Inga Ålenius: Ja, som nummer 8 hade, det där lite slängiga.
Inga Ålenius: för så som nummer 2:s skägg är, så uppfattade jag den mannen som jag såg, alltså det var inte så mörk skäggväxt, som dom andra har.
F: Nummer 3 har gjort entré. Har du någon kommentar till nummer 3?
Inga Ålenius: Näe.
F: Nu kommer nummer 4. Har du någon kommentar till nummer 4?
Inga Ålenius: (Lång paus) Ja, det är nåt-, näe, näe, jag har inte det.
F: Nu kommer nummer 5. Har du någon kommentar till nummer 5, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Jaa.
F: Vad?
Inga Ålenius: Det är en sorts likhet, tycker jag.
F: Vad är det-, ....?
Inga Ålenius: Det är ögonen.
F: Och?
Inga Ålenius: Och så det blonda intrycket eller vad ska vi kalla det för.(?)
F: Någon olikhet?
Inga Ålenius: Ja, det är mustaschen, den var inte så-, mörk.
F: Nu kommer nummer 6. Har du någon kommentar till nummer 6, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe, jag har ingen kommentar.
F: Ingen kommentar alls?
Inga Ålenius: Näe.
F: Nu kommer nummer 7. Har du någon kommentar till nummer 7?
Inga Ålenius: Ja, så-, så-, så är kroppen tyckte jag mitt minne var på den här personen som jag såg.
F: Någon ytterligare likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: (Lång Paus) Näe, jag vågar inte säga nåt. För minnets skull.
F. Nu kommer nummer 8. Har du någon kommentar till nummer 8, någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe, det har jag inte. Mer än att gången-, gången gjorde att jag fick någon association.
F. Gången?
Inga Ålenius: Ja, som nummer 8 hade, det där lite slängiga.
F: Någon annan likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe. Inte vad jag kommer ihåg.
F: Nu kommer nummer 9. Har du någon kommentar till nummer 9? Någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe.
F: Ingen kommentar?
Inga Ålenius: Näe. Det känns precis som att ju flera man ser, ju mer osäker blir man.
F: Nu kommer nummer 10. Har du någon kommertar till nummer 10?
Inga Ålenius: Näe.
F: Ingenting?
Inga Ålenius: Näe. Jag-, den man jag såg tyckte jag var yngre än 10:an, men-, men det här ljusa som 10:an är i ansiktet, det är-, så var det också alltså, inte så markerade ögonbryn och mustasch, utan ljusare.
F: Nu kommer nummer 11. Har du någon kommentar till nummer 11?
Inga Ålenius: Näe. Näe.
F: Ingenting?
Inga Ålenius: Näe, det var det inte. Nummer 11-, inte min-, minnesbild i alla fall.
F: Nu kommer nummer 12. Har du någon kommentar till nummer 12?
Inga Ålenius: ----
F: Likhet eller olikhet som slår dig?
Inga Ålenius: Jaa, det är det här inte markerade igen, som slår mig, för jag måste sätta mössor på dem allihop. Men-, näe, det är svårt att säga. Jag såg personen så här, så framifrån. Men det är ju svårt.
F: Ska vi spola tillbaka bandet och se om det är någon person i konfrontationsgruppen, som du vill så att säga specialstudera?
Inga Ålenius: Jahaha (skrattar till).
F: Vi gör ett uppehöll klockan 11:52
, då bandet återspolas.
Och bandet har återspolats och kameran zoomar in över konfrontationsdel.
Deltagarna, vilka visas i halvfigur. Om det är någon person här, som du vill titta på speciellt, så talar du om vilket nummer vederbörande bär. Är det någon i gruppen, som du-, känner dig osäker på?
Inga Ålenius: Det är 5, 7 och 8 som jag känner mig osäker på. Och 9:an tycker jag att jag känner igen, men från nåt annat sammanhang.
F: Någon annan likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe. Inte vad jag kommer ihåg.
F: Nu kommer nummer 9. Har du någon kommentar till nummer 9? Någon likhet eller olikhet?
Inga Ålenius: Näe.
F: Ingen kommentar?
Inga Ålenius: Näe. Det känns precis som att ju flera man ser, ju mer osäker blir man.
F: Nu kommer nummer 10. Har du någon kommertar till nummer 10?
Inga Ålenius: Näe.
F: Ingenting?
Inga Ålenius: Näe. Jag-, den man jag såg tyckte jag var yngre än 10:an, men-, men det här ljusa som 10:an är i ansiktet, det är-, så var det också alltså, inte så markerade ögonbryn och mustasch, utan ljusare.
F: Nu kommer nummer 11. Har du någon kommentar till nummer 11?
Inga Ålenius: Näe. Näe.
F: Ingenting?
Inga Ålenius: Näe, det var det inte. Nummer 11-, inte min-, minnesbild i alla fall.
F: Nu kommer nummer 12. Har du någon kommentar till nummer 12?
Inga Ålenius: ----
F: Likhet eller olikhet som slår dig?
Inga Ålenius: Jaa, det är det här inte markerade igen, som slår mig, för jag måste sätta mössor på dem allihop. Men-, näe, det är svårt att säga. Jag såg personen så här, så framifrån. Men det är ju svårt.
F: Ska vi spola tillbaka bandet och se om det är någon person i konfrontationsgruppen, som du vill så att säga specialstudera?
Inga Ålenius: Jahaha (skrattar till).
F: Vi gör ett uppehöll klockan 11:52
, då bandet återspolas.
Och bandet har återspolats och kameran zoomar in över konfrontationsdel.
Deltagarna, vilka visas i halvfigur. Om det är någon person här, som du vill titta på speciellt, så talar du om vilket nummer vederbörande bär. Är det någon i gruppen, som du-, känner dig osäker på?
Inga Ålenius: Det är 5, 7 och 8 som jag känner mig osäker på. Och 9:an tycker jag att jag känner igen, men från nåt annat sammanhang.
F: 5, 7 och 8, vill du titta separat på. Då tar vi och spolar fram till nummer 5. Men 9:an tycker du att du känner igen från något annat sammanhang?
Inga Ålenius: Jaa, eller-, jag vet inte, jag känner igen honom på nåt sätt.
F: Då är han ointressant för den här visningen förmodar jag?
Inga Ålenius: Jaa, antagligen. Jag vet inte.
F: Så, då har bandet spolats fram och 5:an gör entré. Säg till om det är i något läge du vill att vi ska frysa bilden, så att du får tillfälle att granska närmare, utan stress.
Inga Ålenius: Mm. Här.
F: Bilden fryses och 5:an framträder i halvfigur. Är det nånting du vill kommentera angående 5:ans utseende?
Inga Ålenius: Mm. Det är nånting i-.
F: Vad är det du fastnar för eller?
Inga Ålenius: Det är ögonen och-, ja, hela hans ansikte liksom. Att-.
F: Ögonen och hela ansiktet?
Inga Ålenius: Ja. Vad ska jag-, jag kan-, usch det är svårt att förklara. Det är-, vad ska vi kalla det för? Jaa.
F: Är det nån olikhet du finner?
Inga Ålenius: Ja, det är mustaschen som jag inte riktigt-, kommer ihåg. För det-, det-, skägg, mera orakad eller att-, ansiktet var mindre, men att det hade med mössa och orakning att göra. Att man associerar till en mindre ansiktsbild. Och oval, eller hur jag ska kalla det för. Förstår du hur jag menar?
F: Ja.
Inga Ålenius: Ja.
F: Inget annat du kan säga om 5:an?
Inga Ålenius: Näe.
F: Vi går vidare till nummer 7. Och nummer 7 kommer in i bild.
Inga Ålenius: Här.
F: Och bilden på 7:an fryses i halvfigur.
Inga Ålenius: Det är lite samma sak tycker jag, för det är samma sorts-, killar, så man-. förutom mustaschen här också.
F: Är det nån direkt olikhet?
Inga Ålenius: Ja, som sagt mustaschen.
F: 5, 7 och 8, vill du titta separat på. Då tar vi och spolar fram till nummer 5. Men 9:an tycker du att du känner igen från något annat sammanhang?
Inga Ålenius: Jaa, eller-, jag vet inte, jag känner igen honom på nåt sätt.
F: Då är han ointressant för den här visningen förmodar jag?
Inga Ålenius: Jaa, antagligen. Jag vet inte.
F: Så, då har bandet spolats fram och 5:an gör entré. Säg till om det är i något läge du vill att vi ska frysa bilden, så att du får tillfälle att granska närmare, utan stress.
Inga Ålenius: Mm. Här.
F: Bilden fryses och 5:an framträder i halvfigur. Är det nånting du vill kommentera angående 5:ans utseende?
Inga Ålenius: Mm. Det är nånting i-.
F: Vad är det du fastnar för eller?
Inga Ålenius: Det är ögonen och-, ja, hela hans ansikte liksom. Att-.
F: Ögonen och hela ansiktet?
Inga Ålenius: Ja. Vad ska jag-, jag kan-, usch det är svårt att förklara. Det är-, vad ska vi kalla det för? Jaa.
F: Är det nån olikhet du finner?
Inga Ålenius: Ja, det är mustaschen som jag inte riktigt-, kommer ihåg. För det-, det-, skägg, mera orakad eller att-, ansiktet var mindre, men att det hade med mössa och orakning att göra. Att man associerar till en mindre ansiktsbild. Och oval, eller hur jag ska kalla det för. Förstår du hur jag menar?
F: Ja.
Inga Ålenius: Ja.
F: Inget annat du kan säga om 5:an?
Inga Ålenius: Näe.
F: Vi går vidare till nummer 7. Och nummer 7 kommer in i bild.
Inga Ålenius: Här.
F: Och bilden på 7:an fryses i halvfigur.
Inga Ålenius: Det är lite samma sak tycker jag, för det är samma sorts-, killar, så man-. förutom mustaschen här också.
F: Är det nån direkt olikhet?
Inga Ålenius: Ja, som sagt mustaschen.
F: Ja, någon annan?
Inga Ålenius: Ja, hakan kanske. Näe, jag kan inte säga det.
F: Ingen mer kommentar om 7:an?
Inga Ålenius: Nä. Jag tror att han har haft glasögon eller jaa-, det är nånting-, .....
F: Jag ber att du pratar högt och tydligt.
Inga Ålenius: Ja, förlåt mig. Ursäkta, det borde jag ju kunnat som skådis.
F: Nu kommer nummer 8.
Inga Ålenius: Det är gången där, som jag tyckte, kan-, du får ta om gången en gång till.
F: Vi kan spola tillbaka bandet, så att 8:an får göra en förnyad entré.
Inga Ålenius: För när personen stack iväg va', innan-, precis när dörrarna öppnats till biografen, så var det liksom på det här sättet, om du förstår vad jag menar.
Han hade inte bråttom, utan han-, han slängde iväg på det här sättet.
F: Var det hastigheten eller kroppsrörelsen?
Inga Ålenius: Kroppsrörelserna som jag-.
F. Är det någon annan likhet eller olikhet .....?
Inga Ålenius: Näe, det är mest-, hur han gick den här personen.
F: Jaha.
Inga Ålenius: Inte så mycket ansiktet, det, det-, jag vet inte riktigt. För om man tar bort håret och sätter på en mössa, så är det ju också en ljus bild. tycker jag. Om man inte-, mustaschen är så mycket, så stark eller hur ska jag säga, konturit. Det är samma sorts ögon tycker jag, som, som-, dom andra jag har tittat på som jag har känt igen.
F: Så nummer 8 då, är det då gången och sedan om du satte på en mössa, så är det ögonen och-?
Inga Ålenius: Jaaha.
F: Bilderna fryses och 8:an visas i halvfigur.
Inga Ålenius: Ja, det är vad jag kan säga, jag kan inte komma närmare.
F: Anser du dig nöjd med den här visning. Eller är det någon person du skulle vilja se ytterligare eller?
Inga Ålenius: Näe. Näe. Det är bara svårare och svårare på nåt sätt, känns det som.
F. Nummer 9 sa du att du-, kände igen på nåt-,
Inga Ålenius: Ja, jag tyckte jag kände igen honom (skrattar till)
F: Ja, någon annan?
Inga Ålenius: Ja, hakan kanske. Näe, jag kan inte säga det.
F: Ingen mer kommentar om 7:an?
Inga Ålenius: Nä. Jag tror att han har haft glasögon eller jaa-, det är nånting-, .....
F: Jag ber att du pratar högt och tydligt.
Inga Ålenius: Ja, förlåt mig. Ursäkta, det borde jag ju kunnat som skådis.
F: Nu kommer nummer 8.
Inga Ålenius: Det är gången där, som jag tyckte, kan-, du får ta om gången en gång till.
F: Vi kan spola tillbaka bandet, så att 8:an får göra en förnyad entré.
Inga Ålenius: För när personen stack iväg va', innan-, precis när dörrarna öppnats till biografen, så var det liksom på det här sättet, om du förstår vad jag menar.
Han hade inte bråttom, utan han-, han slängde iväg på det här sättet.
F: Var det hastigheten eller kroppsrörelsen?
Inga Ålenius: Kroppsrörelserna som jag-.
F. Är det någon annan likhet eller olikhet .....?
Inga Ålenius: Näe, det är mest-, hur han gick den här personen.
F: Jaha.
Inga Ålenius: Inte så mycket ansiktet, det, det-, jag vet inte riktigt. För om man tar bort håret och sätter på en mössa, så är det ju också en ljus bild. tycker jag. Om man inte-, mustaschen är så mycket, så stark eller hur ska jag säga, konturit. Det är samma sorts ögon tycker jag, som, som-, dom andra jag har tittat på som jag har känt igen.
F: Så nummer 8 då, är det då gången och sedan om du satte på en mössa, så är det ögonen och-?
Inga Ålenius: Jaaha.
F: Bilderna fryses och 8:an visas i halvfigur.
Inga Ålenius: Ja, det är vad jag kan säga, jag kan inte komma närmare.
F: Anser du dig nöjd med den här visning. Eller är det någon person du skulle vilja se ytterligare eller?
Inga Ålenius: Näe. Näe. Det är bara svårare och svårare på nåt sätt, känns det som.
F. Nummer 9 sa du att du-, kände igen på nåt-,
Inga Ålenius: Ja, jag tyckte jag kände igen honom (skrattar till)
F: Är det med säkerhet då inte från det här aktuella tillfället, 1986-02-28
, utan-.
Inga Ålenius: Jaa.
F: -något annat tillfälle?
Inga Ålenius: - - -
F: Inga Ålenius beredes tillfälle att se 9:an gå runt. Du kan inte erinra dig-?
Inga Ålenius: Näe, jag kan inte det. Var, när och hur, men jag känner igen honom.
F: Men är det från biografen Grand eller inte?
Inga Ålenius: Näe, det är det jag-, blir osäker på plötsligt. Jag tycker att jag har sett honom.
F: Bilden fryses, då 9:ans ansikte visas i hela bildrutan.
Inga Ålenius: Ja, jag känner igen honom rätt så väl, men jag vet inte varifrån.
F: Har du sett honom vid flera tillfällen eller är det vid ett tillfälle eller?
Inga Ålenius: Eftersom jag känner honom väl, så måste jag ha sett honom flera gånger. Det är-, det är nåt jag känner igen, men jag kan inte svara på om det är från biografen eller om det är från nån annanstans.
F: Ja, då frågar jag advokat Arne Liljeros, har ni någon fråga att ställa?
L: Jag har några frågor. Får jag låna tändare.
Inga Ålenius: Usch, jag blir så nervös, är det någon som kan bjuda på en cigarett.
F: Jaa, under tiden Arne Liljeros ställer sina frågor, skall den här önskan uppfyllas.
Inga Ålenius: (Skrattar). Tack. Jag röker inte så ofta.
H: Det gör vi andra här.
Inga Ålenius: Ja
L. Det gör vi andra här.
F: Ja, advokat Arne Liljeros, var så god att börja.
L. Jag uppfattade det så att du sade att mannen du såg där på .......... bar mössa?
Inga Ålenius: Jaa.
L: Vad var det för sorts mössa?
Inga Ålenius: Som en sån där stickad du vet, en sån där vai-, jag menar höll jag på att säga, men du vet sån där med nåt-, text på.
F: Är det med säkerhet då inte från det här aktuella tillfället, 1986-02-28
, utan-.
Inga Ålenius: Jaa.
F: -något annat tillfälle?
Inga Ålenius: - - -
F: Inga Ålenius beredes tillfälle att se 9:an gå runt. Du kan inte erinra dig-?
Inga Ålenius: Näe, jag kan inte det. Var, när och hur, men jag känner igen honom.
F: Men är det från biografen Grand eller inte?
Inga Ålenius: Näe, det är det jag-, blir osäker på plötsligt. Jag tycker att jag har sett honom.
F: Bilden fryses, då 9:ans ansikte visas i hela bildrutan.
Inga Ålenius: Ja, jag känner igen honom rätt så väl, men jag vet inte varifrån.
F: Har du sett honom vid flera tillfällen eller är det vid ett tillfälle eller?
Inga Ålenius: Eftersom jag känner honom väl, så måste jag ha sett honom flera gånger. Det är-, det är nåt jag känner igen, men jag kan inte svara på om det är från biografen eller om det är från nån annanstans.
F: Ja, då frågar jag advokat Arne Liljeros, har ni någon fråga att ställa?
L: Jag har några frågor. Får jag låna tändare.
Inga Ålenius: Usch, jag blir så nervös, är det någon som kan bjuda på en cigarett.
F: Jaa, under tiden Arne Liljeros ställer sina frågor, skall den här önskan uppfyllas.
Inga Ålenius: (Skrattar). Tack. Jag röker inte så ofta.
H: Det gör vi andra här.
Inga Ålenius: Ja
L. Det gör vi andra här.
F: Ja, advokat Arne Liljeros, var så god att börja.
L. Jag uppfattade det så att du sade att mannen du såg där på .......... bar mössa?
Inga Ålenius: Jaa.
L: Vad var det för sorts mössa?
Inga Ålenius: Som en sån där stickad du vet, en sån där vai-, jag menar höll jag på att säga, men du vet sån där med nåt-, text på.
L: Kan du säga färgen på mössan?
Inga Ålenius: Nej, det kan jag inte.
L: Och texten, kan du säga nånting om den?
Inga Ålenius: Nej. Nej. För jag tycker alla dom där ser likadana ut, om jag ska vara ärlig. Jag har aldrig reflekterat över-.
L: Sa du nånting om VM eller vad sa du?
Inga Ålenius: Ja, sån där VM-, det brukar stå sån där VM-, och så nåt årtal eller nånting sånt där.
L: Jaha. Den här mannen du såg, hade han mustasch?
Inga Ålenius: Det är det jag inte kommer ihåg, om det var-, orakat eller nån tunn mustasch eller-, inte så, inte så bred. Hur ska jag säga som-, som Håkan fast inte så snygg (skrattar till), om jag säger så.
L: Och den här mannen, kan du säga om han hade glasögon eller?
Inga Ålenius: Jaa, och då blir jag ju så osäker då, var det mustasch eller glasögon.
För det var nånting-, äh, som var-, när man ser som vi teatern, man kan dela upp ansiktet så att säga i delar, så man kan ju dölja det-, halva biten och då-, väljer man vilket man vill dölja, om det är med glasögon eller med mustasch och då-, det är då jag inte kan riktigt komma ihåg, för nånting var det, som-, så att man inte såg hela, om du förstår vad jag menar.
L: Du är osäker?
Inga Ålenius: Jaa, det är jag, fruktansvärt osäker.
L: Ytterplagg, hade han nåt sådant?
Inga Ålenius: Ja, han hade täckjacka.
L: Hur långt gick det? Den gick-, hit. Det var inte sån här med mudd, utan den var så.
F: Och då tecknar Ålenius ner, strax nedanför höften.
Inga Ålenius: Yes.
L: Hur lång-?
Kassetten vändes.
F: Vi vänder på kassetten och för säkerhets skull återupprepar Arne Liljeros den sista ställda frågan.
L: Kan du säga färgen på mössan?
Inga Ålenius: Nej, det kan jag inte.
L: Och texten, kan du säga nånting om den?
Inga Ålenius: Nej. Nej. För jag tycker alla dom där ser likadana ut, om jag ska vara ärlig. Jag har aldrig reflekterat över-.
L: Sa du nånting om VM eller vad sa du?
Inga Ålenius: Ja, sån där VM-, det brukar stå sån där VM-, och så nåt årtal eller nånting sånt där.
L: Jaha. Den här mannen du såg, hade han mustasch?
Inga Ålenius: Det är det jag inte kommer ihåg, om det var-, orakat eller nån tunn mustasch eller-, inte så, inte så bred. Hur ska jag säga som-, som Håkan fast inte så snygg (skrattar till), om jag säger så.
L: Och den här mannen, kan du säga om han hade glasögon eller?
Inga Ålenius: Jaa, och då blir jag ju så osäker då, var det mustasch eller glasögon.
För det var nånting-, äh, som var-, när man ser som vi teatern, man kan dela upp ansiktet så att säga i delar, så man kan ju dölja det-, halva biten och då-, väljer man vilket man vill dölja, om det är med glasögon eller med mustasch och då-, det är då jag inte kan riktigt komma ihåg, för nånting var det, som-, så att man inte såg hela, om du förstår vad jag menar.
L: Du är osäker?
Inga Ålenius: Jaa, det är jag, fruktansvärt osäker.
L: Ytterplagg, hade han nåt sådant?
Inga Ålenius: Ja, han hade täckjacka.
L: Hur långt gick det? Den gick-, hit. Det var inte sån här med mudd, utan den var så.
F: Och då tecknar Ålenius ner, strax nedanför höften.
Inga Ålenius: Yes.
L: Hur lång-?
Kassetten vändes.
F: Vi vänder på kassetten och för säkerhets skull återupprepar Arne Liljeros den sista ställda frågan.
L: Kan du ange på ett ungefär, hur länge du iakttog den här mannen?
Inga Ålenius: Jaa, jag tror att vi stod där, vi stod ju framför där, åtminstone i 7 - 8 minuter.
Och hur länge jag iakttog honom, det är svårt att säga nu. Det var mer än sekunder. Det var det. Eftersom jag lade märke till honom.
Eftersom han vände sig emot mig, istället för-, dörren där vi alla andra var vända mot. Jaa-.
L: Mot vilken dörr eller vilka dörrar var du vänd mot?
Inga Ålenius: Ja-, den mot ingångsdörren.
L: Till?
Inga Ålenius: Till bion. Själva biografen alltså.
L: Hm, Mm.
Inga Ålenius: Vi stod så att säga i kö för att komma in. Och då vände han sig om och stod mot kön, fast han stod först. I alla fall en utav dom första.
L: Och klockslaget ungefär, när du såg den här mannen?
Inga Ålenius: Jaa-, när börjar dom öppna dörrarna? Jaa, det kan jag inte svara på.
L: Gick du sedan på nioföreställningen?
Inga Ålenius: Jaa, det kan jag-, Vad menar du, jag förstår inte?
L: Jo, det var väl flera föreställningar?
Inga Ålenius: Ja, sjuan och nian.
L: Den föreställning som du själv gick på, var-?
Inga Ålenius: Det var nian, ja.
L: Det var nian?
Inga Ålenius: Ja. Så det måste väl vara kvarten innan eller nånting sånt där.
L: Ja, du sa nånting om, jag uppfattade inte vad du sa.
Inga Ålenius: Nä.
L: Du gjorde en kommentar förut, angående markerade drag, vilket markerade drag?
Inga Ålenius: Ja, just det. Vissa har mörka ögonbryn här och det tyckte inte jag att den här mannen hade, utan ljus-, ljus-, jag uppfattade honom som ljus alltså, i min färg.
L: Tämligen ljus i ansiktet?
Inga Ålenius: Ja.
L: Fick du nån känsla av det var en svensk eller om det var en utlänning?
Inga Ålenius: Ja, svensk var han absolut.
L: Jaa, tack.
L: Har Lars Hamrén nån fråga?
H: Nej.
L: Kan du ange på ett ungefär, hur länge du iakttog den här mannen?
Inga Ålenius: Jaa, jag tror att vi stod där, vi stod ju framför där, åtminstone i 7 - 8 minuter.
Och hur länge jag iakttog honom, det är svårt att säga nu. Det var mer än sekunder. Det var det. Eftersom jag lade märke till honom.
Eftersom han vände sig emot mig, istället för-, dörren där vi alla andra var vända mot. Jaa-.
L: Mot vilken dörr eller vilka dörrar var du vänd mot?
Inga Ålenius: Ja-, den mot ingångsdörren.
L: Till?
Inga Ålenius: Till bion. Själva biografen alltså.
L: Hm, Mm.
Inga Ålenius: Vi stod så att säga i kö för att komma in. Och då vände han sig om och stod mot kön, fast han stod först. I alla fall en utav dom första.
L: Och klockslaget ungefär, när du såg den här mannen?
Inga Ålenius: Jaa-, när börjar dom öppna dörrarna? Jaa, det kan jag inte svara på.
L: Gick du sedan på nioföreställningen?
Inga Ålenius: Jaa, det kan jag-, Vad menar du, jag förstår inte?
L: Jo, det var väl flera föreställningar?
Inga Ålenius: Ja, sjuan och nian.
L: Den föreställning som du själv gick på, var-?
Inga Ålenius: Det var nian, ja.
L: Det var nian?
Inga Ålenius: Ja. Så det måste väl vara kvarten innan eller nånting sånt där.
L: Ja, du sa nånting om, jag uppfattade inte vad du sa.
Inga Ålenius: Nä.
L: Du gjorde en kommentar förut, angående markerade drag, vilket markerade drag?
Inga Ålenius: Ja, just det. Vissa har mörka ögonbryn här och det tyckte inte jag att den här mannen hade, utan ljus-, ljus-, jag uppfattade honom som ljus alltså, i min färg.
L: Tämligen ljus i ansiktet?
Inga Ålenius: Ja.
L: Fick du nån känsla av det var en svensk eller om det var en utlänning?
Inga Ålenius: Ja, svensk var han absolut.
L: Jaa, tack.
L: Har Lars Hamrén nån fråga?
H: Nej.