Skillnad mellan versioner av "Tage Erlander"
Från wpu.nu
| Rad 4: | Rad 4: | ||
|Känner=Alvar Lindencrona; Eije Mossberg; Olof Palme; Rune Johansson; William Colby | |Känner=Alvar Lindencrona; Eije Mossberg; Olof Palme; Rune Johansson; William Colby | ||
}} | }} | ||
| + | =Allmänt= | ||
| + | Tage Fritjof Erlander, (1901-1985) var partiledare för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och Sveriges statsminister 1946–1969. Erlander var ledamot av Sveriges riksdag 1932–1973 i andra kammaren. | ||
| + | |||
| + | == Biografi och karriär == | ||
| + | |||
| + | 1901-06-13 Tage Erlander föddes.<br> | ||
| + | |||
| + | 1920 Erlander tog studentexamen i Karlstad.<br> | ||
| + | |||
| + | 1920 Erlander skrev på hösten in sig vid Lunds universitet.<br> | ||
| + | |||
| + | 1921 Erlander gjorde sin värnplikt på Första livgrenadjärregementet (I 4) 1921–1922 på kulsprutekompaniet i Linköping.<br> | ||
| + | |||
| + | 1923 Tage Erlander blev ordförande i Lunds matematiska sällskap.<br> | ||
| + | |||
| + | 1926 fungerade som kurator för Wermlands nation 1926-1929; i egenskap av detta ämbete bidrog han till att skapa Kuratorskollegiet 1927 och Stora Kuratorskollegiet 1928.<br> | ||
| + | |||
| + | 1928 Erlander löste medlemskap i Socialdemokratiska partiet.<br> | ||
| + | |||
| + | 1928 Erlander tog kandidatexamen.<br> | ||
| + | |||
| + | 1928 Erlander blev anställd vid Svensk Uppslagsbok i Malmö,[6] där han blev redaktionssekreterare och satt i redaktionskommittén 1932–1938.<br> | ||
| + | |||
| + | 1930 invaldes Erlander i Lunds stads stadsfullmäktige.<br> | ||
| + | |||
| + | 1932 Erlander invaldes i andra kammaren i riksdagen som representant för fyrstadskretsen.<br> | ||
| + | |||
| + | 1937 blev Erlander sakkunnig i Socialdepartementet under Gustav Möller.<br> | ||
| + | |||
| + | 1938 utsågs Erlander till statssekreterare i Socialdepartementet. Som statssekreterare vid socialdepartementet var Erlander en av de högst ansvariga för 14 hemliga interneringsläger i Sverige under andra världskriget. Erlander var högst delaktig i lägren och deras utformning.<br> | ||
| + | |||
| + | 1944 Erlander utsågs till konsultativt statsråd (Sveriges civilförsvarsministeroch biträdande socialminister 1944–1945) med ansvar för frågor rörande arbetsmarknaden, polisväsendet och civilförsvaret i samlingsregeringen under ledning av Per Albin Hansson.<br> | ||
| + | |||
| + | 1945 Erlander blev ecklesiastikminister, (utbildningsminister).<br> | ||
| + | |||
| + | 1946-10-11 Socialdemokraternas partiledare, 1946-1969, efterträddes av Olof Palme.<br> | ||
| + | |||
| + | 1946-10-11 Sveriges statsminister, 1946-1969, efterträddes av Olof Palme.<br> | ||
| + | |||
| + | 1985-06-21 Tage Erlander död i en ålder av 84 år.<br> | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
=I utredningen= | =I utredningen= | ||
{{Person_i_utredningen}} | {{Person_i_utredningen}} | ||
Versionen från 5 oktober 2022 kl. 09.04
Allmänt
Tage Fritjof Erlander, (1901-1985) var partiledare för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och Sveriges statsminister 1946–1969. Erlander var ledamot av Sveriges riksdag 1932–1973 i andra kammaren.
Biografi och karriär
1901-06-13 Tage Erlander föddes.
1920 Erlander tog studentexamen i Karlstad.
1920 Erlander skrev på hösten in sig vid Lunds universitet.
1921 Erlander gjorde sin värnplikt på Första livgrenadjärregementet (I 4) 1921–1922 på kulsprutekompaniet i Linköping.
1923 Tage Erlander blev ordförande i Lunds matematiska sällskap.
1926 fungerade som kurator för Wermlands nation 1926-1929; i egenskap av detta ämbete bidrog han till att skapa Kuratorskollegiet 1927 och Stora Kuratorskollegiet 1928.
1928 Erlander löste medlemskap i Socialdemokratiska partiet.
1928 Erlander tog kandidatexamen.
1928 Erlander blev anställd vid Svensk Uppslagsbok i Malmö,[6] där han blev redaktionssekreterare och satt i redaktionskommittén 1932–1938.
1930 invaldes Erlander i Lunds stads stadsfullmäktige.
1932 Erlander invaldes i andra kammaren i riksdagen som representant för fyrstadskretsen.
1937 blev Erlander sakkunnig i Socialdepartementet under Gustav Möller.
1938 utsågs Erlander till statssekreterare i Socialdepartementet. Som statssekreterare vid socialdepartementet var Erlander en av de högst ansvariga för 14 hemliga interneringsläger i Sverige under andra världskriget. Erlander var högst delaktig i lägren och deras utformning.
1944 Erlander utsågs till konsultativt statsråd (Sveriges civilförsvarsministeroch biträdande socialminister 1944–1945) med ansvar för frågor rörande arbetsmarknaden, polisväsendet och civilförsvaret i samlingsregeringen under ledning av Per Albin Hansson.
1945 Erlander blev ecklesiastikminister, (utbildningsminister).
1946-10-11 Socialdemokraternas partiledare, 1946-1969, efterträddes av Olof Palme.
1946-10-11 Sveriges statsminister, 1946-1969, efterträddes av Olof Palme.
1985-06-21 Tage Erlander död i en ålder av 84 år.
I utredningen
Uppslag i wpu
| Anledning | Uppslag | Registrerad | Ad Acta | Avsnittsanteckningar | Uppslagsanteckningar | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Pomn |
|||||||
|
Pomn |
1992-03-30 |
1992-03-26 |
|||||
|
Pomn |
2018-02-01 |
![[Liggaren]](/images/4/44/Liggaren_H2923-00_D4044-01-A_highres.pdf-002.png){kind=link}
![[Liggaren]](/images/b/bd/Liggaren_D7933-02_Z8683-00_highres.pdf-020.png){kind=link}
Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar
Bilder