Nuvarande version från 9 oktober 2024 kl. 13.41

Foto

Plats för foto

Andra kända namn

RPS Säkerhetsavdelningen
säkerhetsavdelningen
Säpo
SÄPO
RPS/SÄK
RPS/Säk
SÄK
RPS Avd. D
RPS/Säpo
SÄKERHETSPOLISEN
Säkerhetspolisen

Relevans

Avsnitt

Har inget eget avsnitt alt. ej angivet

Eget signalement

Ej angivet

Känner

Allmänt

1965-01-01 Det svenska polisväsendet förstatligades och antalet polisdistrikt reducerades till cirka 120.

Redan ett halvår dessförinnan inrättades Rikspolisstyrelsen (RPS) för ett övergripande ansvar.

Inom RPS organiserades en avdelning med uppgift att svara för den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet, avdelning D eller säkerhetsavdelningen (RPS/Säk).

Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning

Organisation:

Avdelningschef (C RPS/Säk)
Operativ byrå (Byrå E)
Säkerhetsskyddsbyrå (Byrå F)
RPS/Säk kansli (Byrå ?)
Länssektioner

Avdelningschefer för RPS/Säk 1964-1989:

1964-1970 Per Gunnar Vinge
1970-1976 Hans Holmér
1976-1987 Sven-Åke Hjälmroth
1987-1989 Sune Sandström

Press/Media

Publicerat	Rubrik / Länk	Medie
2013-01-06	’Säpo ligger bakom Olof Palmes död’	Aftonbladet Lisa Röstlund

RPS/Säk:s organisation vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof

Organisation och uppgifter:

Efter omorganisationen 1985-10-15 bytte byrårerna bokstavsbeteckning till

Byrå E - Operativ byrå
Byrå F - Stödjande byrå

med indelning i sektioner / rotlar / enheter som var hemliga.

Byråchefer för byrå E:
1964-1967 (Byrå B) Otto Danielsson
1967-1978 (Byrå B) Olof Frånstedt
1978-1985 (Byrå B) Per-Göran Näss
1985 (Byrå B) Christer Ekberg
1986-1990 (Byrå E) Christer Ekberg

Byråchefer för byrå F:
1964-1970 Ralph Sterner
1970-1975 Hans Wermdalen
1975-1988 Sture Höglund
1988-1991 Olav Robertsson

Byrå ? (Kanslibyrå)

Centralregister och vissa servicefunktioner

Länssektioner

I samtliga län var säkerhetspolisen företrädd av åtminstone en säkerhetssektion. Antalet sektioner uppgick till 24 och fördelades på sex regioner. Säkerhetsavdelningen i Stockholm liksom sektionerna i Malmö, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Umeå hade en samordnande funktion inom respektive region. Vid flertalet sektioner tjänstgjorde endast två eller tre befattningshavare.

Säkerhetsavdelningens organisation fram till 1985-10-15.

Byrå A Säkerhetsskyddsbyrå
Byrå B Operativ byrå
Byrå C Kanslibyrå (sekreteriat)

Byrå A (Säkerhetsskyddsbyrå)

Byrå A hade till uppgift att förebygga och hindra brott mot rikets säkerhet (preventiv verksamhet)

Rotlar:

Rotel A I: Rådgivning och upplysningar till myndigheter och s.k. SUA-företag beträffande säkerhetsskydd, ansvar för industriskyddet och specialregister

Rotel A II: Bearbetning, överfördes år 1969 till B-byrån och kom då att betecknas BB

Rotel A III: Radiokontrollen

Rotel A IV: Personalkontrollen

Rotel A V: Utlänningskontrollen

Byrå B: (Operativ byrå)

Byrå B hade till uppgift att att uppdaga och utreda brott mot rikets säkerhet.

Organisation och uppgifter:

Rotlar:

Rotel B I: (Kontrasubversionsroteln)

Personalstat: Mellan tio och tjugo befattningshavare

Uppgift: Övervakning och kontroll av svenska nazister och kommunister, kontakter med försvaret och uppföljning av viss utländsk underrättelseverksamhet

Rotel B II: Utländsk underrättelseverksamhet

Rotel B III: Central för spaning med centralt spaningsregister

Rotel B IV: Utländsk underrättelseverksamhet

Rotel B V: Teknisk spaning och övervakning samt telefonkontroll

Rotel BB: (tidigare, före 1969, Rotel A II)

Uppgifter:

Bearbetning genom inre spaning av säkerhetsunderrättelser som stöd för planläggning av åtgärder mot illegal verksamhet och för internutbildning

Inom ramen för denna bearbetning följde roteln utvecklingen inom SKP, de kommunistiska frontorganisationerna och den internationella kommunistiska rörelsen. Man följde även nazistiska och antisemitiska rörelser liksom pacifistiska och antimilitaristiska organisationer

Analyser av utländska underrättelsetjänsters arbetsmetoder

Översikter över svenska ytterlighetsorganisationer

I arbetet användes flera specialregister

I utredningen

Uppslag i wpu

		Anledning	Uppslag	Registrerad	Ad Acta	Avsnittsanteckningar	Uppslagsanteckningar
[PDF]	[Liggaren]	Pomn	DGB15299-00-H	1993-10-12	1994-04-14

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Bilder

Källor / Referenser

Publicerat	Rubrik / Länk	Källor
2002	2.2.4. RPS Säkerhetsavdelning åren 1964-1989	Lagen.nu SOU2002:87 sid 61
	Säkerhetspolisen - svensk säkerhetstjänst med polisiära uppgifter	Wikipedia svenska
	Swedish Security Service	Wikipedia engelska

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{Person
-|AndraNamn=säkerhetsavdelningen; Säpo; SÄPO; RPS/Säk; SÄK
+|AndraNamn=RPS Säkerhetsavdelningen; säkerhetsavdelningen; Säpo; SÄPO; RPS/SÄK; RPS/Säk; SÄK; RPS Avd. D; RPS/Säpo; SÄKERHETSPOLISEN; Säkerhetspolisen
 }}
 =Allmänt=
 -01-01 Det svenska polisväsendet förstatligades och antalet polisdistrikt reducerades till cirka 120.
-Redan ett halvår dessförinnan inrättades Rikspolisstyrelsen (RPS) för ett övergripande ansvar.
+Redan ett halvår dessförinnan inrättades [[Rikspolisstyrelsen]] (RPS) för ett övergripande ansvar.
 Inom RPS organiserades en avdelning med uppgift att svara för den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet, avdelning D eller säkerhetsavdelningen (RPS/Säk).
@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 === Organisation: ===
 Avdelningschef (C RPS/Säk)<br>
-RPS Militärassistent<br>
+Operativ byrå (Byrå E)<br>
-Säkerhetsskyddsbyrå (Byrå A)<br>
+Säkerhetsskyddsbyrå (Byrå F)<br>
-Operativ byrå (Byrå B)<br>
+RPS/Säk kansli (Byrå ?)<br>
-RPS/Säk kansli (Byrå C)<br>
 Länssektioner<br>
@@ Rad 25: / Rad 24: @@
 -1989 [[Sune Sandström]]<br>
-===== <u>Militärassistent</u> =====
+== Press/Media ==
-Direkt underställd chefen för rikspolisstyrelsen och betraktas såsom en styrelsens tjänsteman.
+{| class="wikitable sortable"
+|-
+!Publicerat ||Rubrik / Länk ||Medie
+|-
+|2013-01-06 ||[https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BJkzwg/sapo-ligger-bakom-olof-palmes-dod ’Säpo ligger bakom Olof Palmes död’] ||Aftonbladet<br>Lisa Röstlund
+|-
+|}
-Militärassistent 1986: Överstelöjtnant Nils Olof Hagström{{RB}}<br>
-<u>Uppgifter</u>:
-: Huvuduppgift att tjäna som kontaktman mellan krigsmakten och den centrala polismyndigheten och att tillgodose myndighetens omedelbara och kontinuerliga behov av militär sakkunskap.
+== RPS/Säk:s organisation vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof  ==
-: Hans funktion inom rikspolisstyrelsen bör alltså begränsas till främst samverkansuppgifter och i regel inte avse ansvar för styrelsens krigsförberedelsearbete.
+<u>Organisation och uppgifter</u>:<br>
-: Rådgivare vid planläggning och vid genomförande av övningar m. m. avseende krigsförhållanden samt i övrigt utföra sådant arbete, för vilket hans militära utbildning gör honom lämpad.
-: Delta i plena och andra sammanträden, där för totalförsvaret viktiga frågor behandlas.
+Efter omorganisationen 1985-10-15 bytte byrårerna bokstavsbeteckning till
+* Byrå E - Operativ byrå
+* Byrå F - Stödjande byrå
-===== <u>Byrå A (Säkerhetsskyddsbyrå)</u> =====
+med indelning i sektioner / rotlar / enheter som var hemliga.
-Byrå A hade till uppgift att förebygga och hindra brott mot rikets säkerhet (preventiv verksamhet)
-<u>Organisation och uppgifter</u>:<br>
+<u>Byråchefer för byrå E</u>:<br>
+-1967 (Byrå B) Otto Danielsson<br>
+-1978 (Byrå B) [[Olof Frånstedt]]<br>
+-1985 (Byrå B) [[Per-Göran Näss]]<br>
+      (Byrå B) [[Christer Ekberg]]<br>
+-1990 (Byrå E) [[Christer Ekberg]]<br>
-<u>Byråchefer för byrå A</u>:<br>
+<u>Byråchefer för byrå F</u>:<br>
 -1970 Ralph Sterner<br>
 -1975 Hans Wermdalen<br>
--1988 '''[[Sture Höglund]]'''<br>
+-1988 [[Sture Höglund]]<br>
--1991 Olav Robertsson<br>
+-1991 [[Olav Robertsson]]<br>
+===== <u>Byrå ? (Kanslibyrå)</u> =====
+: Centralregister och vissa servicefunktioner<br>
+===== <u>Länssektioner</u> =====
+I samtliga län var säkerhetspolisen företrädd av åtminstone en säkerhetssektion. Antalet sektioner uppgick till 24 och fördelades på sex regioner. Säkerhetsavdelningen i Stockholm liksom sektionerna i Malmö, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Umeå hade en samordnande funktion inom respektive region. Vid flertalet sektioner tjänstgjorde endast två eller tre befattningshavare.
+===Säkerhetsavdelningens organisation fram till 1985-10-15.===
+* Byrå A Säkerhetsskyddsbyrå
+* Byrå B Operativ byrå
+* Byrå C Kanslibyrå (sekreteriat)
+===== <u>Byrå A (Säkerhetsskyddsbyrå)</u> =====
+Byrå A hade till uppgift att förebygga och hindra brott mot rikets säkerhet (preventiv verksamhet)
 <u>Rotlar</u>:<br>
@@ Rad 63: / Rad 88: @@
 : <u>Rotel A V</u>: Utlänningskontrollen
 ===== <u>Byrå B: (Operativ byrå)</u> =====
@@ Rad 69: / Rad 93: @@
 <u>Organisation och uppgifter</u>:<br>
-<u>Byråchefer för byrå B</u>:<br>
--1967 Otto Danielsson<br>
--1978 [[Olof Frånstedt]]<br>
--1985 [[Per-Göran Näss]]<br>
--1990 [[Christer Ekberg]]<br>
 <u>Rotlar</u>:<br>
@@ Rad 102: / Rad 120: @@
 I arbetet användes flera specialregister<br>
-===== <u>Byrå C  (Kanslibyrå)</u> =====
-: Centralregister och vissa servicefunktioner<br>
-===== <u>Länssektioner</u> =====
-I samtliga län var säkerhetspolisen företrädd av åtminstone en säkerhetssektion. Antalet sektioner uppgick till 24 och fördelades på sex regioner. Säkerhetsavdelningen i Stockholm liksom sektionerna i Malmö, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Umeå hade en samordnande funktion inom respektive region. Vid flertalet sektioner tjänstgjorde endast två eller tre befattningshavare.
 =I utredningen=
@@ Rad 129: / Rad 137: @@
 |-
 |}
+[[Kategori:Organisation]]

Skillnad mellan versioner av "Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning"

Från wpu.nu