Jan-Åke Svensson berättade att han den aktuella kvällen körde sin bil Kungsgatan upp i västlig riktning fram till Sveavägen, och svängde där till höger, och därefter hade han för avsikt att svänga Tunnelgatan ner till vänster.
Av den anledningen så stannade han bilen i det vänstra körfältet på Sveavägen vid trafikljusen för den svängande trafiken mot Tunnelgatan väster ut.
Vad han kan erinra sig så hade han ingen bil framför sig, och han kan inte påminna sig att det hade stått någon bil i körfälten bredvid heller.
Jan-Åke Svensson uppskattar att han kan ha stått vid trafikljuset i cirka 15 upp till 30 sekunder innan han hörde en smäll.
Jan-Åke Svensson tittade åt det håll varifrån smällen hörts, och omedelbart därefter så hörde han åter igen en smäll.
Jan-Åke Svensson observerade också att det ryker till vid trottoarkanten i närheten av körbanan.
Han ser också i samma sammanhang tre personer som står på trottoaren, och två av personerna är män, och en är kvinna.
Mannen i mitten sjunker ihop på trottoaren och mannen som har stått till höger från Jan-Åke Svensson sett försvinner in i gränden, alltså Tunnelgatan öster ut.
Jan-Åke Svensson poängterar att alla iakttagelser som han nu berättat om sker inom en väldigt kort tidsperiod.
Jan-Åke Svensson berättade att han den aktuella kvällen körde sin bil Kungsgatan upp i västlig riktning fram till Sveavägen, och svängde där till höger, och därefter hade han för avsikt att svänga Tunnelgatan ner till vänster.
Av den anledningen så stannade han bilen i det vänstra körfältet på Sveavägen vid trafikljusen för den svängande trafiken mot Tunnelgatan väster ut.
Vad han kan erinra sig så hade han ingen bil framför sig, och han kan inte påminna sig att det hade stått någon bil i körfälten bredvid heller.
Jan-Åke Svensson uppskattar att han kan ha stått vid trafikljuset i cirka 15 upp till 30 sekunder innan han hörde en smäll.
Jan-Åke Svensson tittade åt det håll varifrån smällen hörts, och omedelbart därefter så hörde han åter igen en smäll.
Jan-Åke Svensson observerade också att det ryker till vid trottoarkanten i närheten av körbanan.
Han ser också i samma sammanhang tre personer som står på trottoaren, och två av personerna är män, och en är kvinna.
Mannen i mitten sjunker ihop på trottoaren och mannen som har stått till höger från Jan-Åke Svensson sett försvinner in i gränden, alltså Tunnelgatan öster ut.
Jan-Åke Svensson poängterar att alla iakttagelser som han nu berättat om sker inom en väldigt kort tidsperiod.
Omedelbart efter skeendet så försöker Jan-Åke Svensson köra över sin bil till Sveavägens östra kant, men han hindras tillfälligt av en ljus taxi och en större bil, liknande Blazer.
Dock så får han till slut plats och stannar framför dessa bilar.
Normalt har Jan-Åke Svensson biltelefon i sin bil, men han hade tagit bort den med tanke på inbrottsrisken, men han såg att det fanns antenn på Blazern varför han omedelbart efter det han stannat bilen gick över dit och försäkrade sig om att man försökte få tag i hjälp.
Strax, eller i samband med att skotten föll så hade Jan-Åke Svensson också i förbigående lagt märke till en man i blå jacka (se Anders Björkman) som hade, som han uppfattade, kommit gående efter de tre personer som han tidigare beskrivit.
När skotten föll hade mannen liksom ryggat till och liksom tagit skydd i en port eller i portnisch, ungefär 30 meter bakom händelseplatsen.
När sedan Jan-Åke Svensson efter det att han parkerat och försäkrat sig om att hjälp tillkallats, fått syn på mannen igen, så hade denne varit på väg att gå bort från platsen, varför Jan-Åke Svensson gått fram till honom och bett honom stanna kvar eftersom han förstod att mannen var vittne till händelsen.
Jan-Åke Svensson var aldrig själv fram till platsen där offret låg eftersom det redan samlats rätt många människor där. Han hade också sett att upplivningsförsök igångsatts.
Jan-Åke Svensson hade parkerat sin bil på Sveavägen strax norr om Tunnelgatans mynning, och efter det han klivit ur och gjort det han tidigare berättat om så promenerade han förbi själva brottsplatsen så att han befann sig söder om Tunnelgatans mynning när den första polisbilen anlände. Detta var omkring tre minuter efter händelsen.
Så fort denna polisbil, som hade stannat på gångbanan, stoppat så hade Jan-Åke Svensson talat om för poliserna åt vilket håll gärningsmannen sprungit.
Det anlände sedan även en polispiket och i det här sammanhanget så anmälde Jan-Åke Svensson sitt eget namn till en kvinnlig polis, och han såg även till att den tidigare nämnda mannen i blå jacka lämnade sitt namn till polisen.
Omedelbart efter skeendet så försöker Jan-Åke Svensson köra över sin bil till Sveavägens östra kant, men han hindras tillfälligt av en ljus taxi och en större bil, liknande Blazer.
Dock så får han till slut plats och stannar framför dessa bilar.
Normalt har Jan-Åke Svensson biltelefon i sin bil, men han hade tagit bort den med tanke på inbrottsrisken, men han såg att det fanns antenn på Blazern varför han omedelbart efter det han stannat bilen gick över dit och försäkrade sig om att man försökte få tag i hjälp.
Strax, eller i samband med att skotten föll så hade Jan-Åke Svensson också i förbigående lagt märke till en man i blå jacka (se Anders Björkman) som hade, som han uppfattade, kommit gående efter de tre personer som han tidigare beskrivit.
När skotten föll hade mannen liksom ryggat till och liksom tagit skydd i en port eller i portnisch, ungefär 30 meter bakom händelseplatsen.
När sedan Jan-Åke Svensson efter det att han parkerat och försäkrat sig om att hjälp tillkallats, fått syn på mannen igen, så hade denne varit på väg att gå bort från platsen, varför Jan-Åke Svensson gått fram till honom och bett honom stanna kvar eftersom han förstod att mannen var vittne till händelsen.
Jan-Åke Svensson var aldrig själv fram till platsen där offret låg eftersom det redan samlats rätt många människor där. Han hade också sett att upplivningsförsök igångsatts.
Jan-Åke Svensson hade parkerat sin bil på Sveavägen strax norr om Tunnelgatans mynning, och efter det han klivit ur och gjort det han tidigare berättat om så promenerade han förbi själva brottsplatsen så att han befann sig söder om Tunnelgatans mynning när den första polisbilen anlände. Detta var omkring tre minuter efter händelsen.
Så fort denna polisbil, som hade stannat på gångbanan, stoppat så hade Jan-Åke Svensson talat om för poliserna åt vilket håll gärningsmannen sprungit.
Det anlände sedan även en polispiket och i det här sammanhanget så anmälde Jan-Åke Svensson sitt eget namn till en kvinnlig polis, och han såg även till att den tidigare nämnda mannen i blå jacka lämnade sitt namn till polisen.
När Jan-Åke Svensson ombedes beskriva gärningsmannen, så uppger han att han inte kan säga någonting utöver vad som nämnts vid det förhör som hölls med honom tidigare.
Han har att tillägga här i så fall att mannen sprang på ett sådant sätt som tyder på att han inte kan ha varit speciellt gammal. Han sprang med andra ord relativt spänstigt.
Jan-Åke Svensson påpekar också att när han vid det tidigare förhöret lämnade signalementet på gärningsmannen så hade han inte läst något beträffande detta i tidningar.
Han har nu senare reagerat när han läst att gärningsmannen har beskrivits ha en lång jacka. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild.
Jan-Åke Svensson vill minnas att mannen hade en mörk jacka, högst 3/4 lång.
Jan-Åke Svensson hade också reagerat för att mannen hade beskrivits ha en keps eller liknande på huvudet. Detta stämmer heller inte med Jan-Åke Svenssons minnesbild, utan Jan-Åke Svensson anser att mannen i stället torde ha varit mörkhårig och var barhuvad eller att han hade mörk stickad mössa.
Jan-Åke Svensson såg gärningsmannen under den tid det tog för honom att springa från brottsplatsen tills dess han skymdes av husfasaden inne på Tunnelgatan. Mannen sprang då hela tiden.
Jan-Åke Svensson såg aldrig ansiktet av mannen på ett sådant sätt att han skulle kunna återge en bild av honom.
Jan-Åke Svensson hade heller inte reagerat för att mannen skulle ha varit speciellt lång eller speciellt kort, och har därför svårt att ange någon längd över huvud taget på mannen.
Jan-Åke Svensson hade inte lagt märke till några människor runt platsen för brottet förutom den han beskrivit som bärande en blå jacka. Med det menar han att han hade inte fäst sig vid människor i bilar som tillhör den normala stadsbilden.
Jan-Åke Svensson har själv inget att tillägga till protokollet, och han godkänner att detta skrivs ut som det dikterats in på bandet i hans närvaro.
När Jan-Åke Svensson ombedes beskriva gärningsmannen, så uppger han att han inte kan säga någonting utöver vad som nämnts vid det förhör som hölls med honom tidigare.
Han har att tillägga här i så fall att mannen sprang på ett sådant sätt som tyder på att han inte kan ha varit speciellt gammal. Han sprang med andra ord relativt spänstigt.
Jan-Åke Svensson påpekar också att när han vid det tidigare förhöret lämnade signalementet på gärningsmannen så hade han inte läst något beträffande detta i tidningar.
Han har nu senare reagerat när han läst att gärningsmannen har beskrivits ha en lång jacka. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild.
Jan-Åke Svensson vill minnas att mannen hade en mörk jacka, högst 3/4 lång.
Jan-Åke Svensson hade också reagerat för att mannen hade beskrivits ha en keps eller liknande på huvudet. Detta stämmer heller inte med Jan-Åke Svenssons minnesbild, utan Jan-Åke Svensson anser att mannen i stället torde ha varit mörkhårig och var barhuvad eller att han hade mörk stickad mössa.
Jan-Åke Svensson såg gärningsmannen under den tid det tog för honom att springa från brottsplatsen tills dess han skymdes av husfasaden inne på Tunnelgatan. Mannen sprang då hela tiden.
Jan-Åke Svensson såg aldrig ansiktet av mannen på ett sådant sätt att han skulle kunna återge en bild av honom.
Jan-Åke Svensson hade heller inte reagerat för att mannen skulle ha varit speciellt lång eller speciellt kort, och har därför svårt att ange någon längd över huvud taget på mannen.
Jan-Åke Svensson hade inte lagt märke till några människor runt platsen för brottet förutom den han beskrivit som bärande en blå jacka. Med det menar han att han hade inte fäst sig vid människor i bilar som tillhör den normala stadsbilden.
Jan-Åke Svensson har själv inget att tillägga till protokollet, och han godkänner att detta skrivs ut som det dikterats in på bandet i hans närvaro.
förhör med , Jan-Ake, född 510617. hållet på kriminal, Våldsroteln onsden 9/4 1986 med början 07.05. krinsp PaUL Johansson. The ABDULLAH ej tillgängligt.
är underrättad om att han skall höras ytterligare sina iakttagelser i samband med mordet mot statsOlof Palme.
är tidigare hörd under uppslag E 251.
berättade att han den aktuella kvällen körde sin bil Kungsgatan upp i västlig riktning fram till Sveavägen, och svängde där till höger, och därefter hade han för avsikt att svänga Tunnelgatan ner till vänster. Av den anledningen så stannade han bilen i det vänstra körfältet på Sveavägen vid trafikljusen för den svängande trafiken mot Tunnelgatan väster ut. Vad han kan erinra sig så hade han ingen bil framför sig, och han kan inte påminna sig att det hade stått någon bil i körfälten bredvid .
Som
Svensson uppskattar att han kan ha stått vid trafikljuset i cirka 15 upp till 30 sekunder innan han hörde en smäll. Svensson tittade åt det håll varifrån smällen hörts, och omedelbart därefter så hörde han åter igen en smäll. Svensson observerade också att det ryker till vid trottoarkanten i närheten av körbanan. Han ser också i
samma sammanhang tre personer står på trottoaren, och två av personerna är män, och en är kvinna. Mannen i mitten sjunker ihop på trottoaren och mannen som har stått till höger från Svensson sett försvinner in i gränden, alltså Tunnelgatan öster ut, Svensson poängterar att alla iakttagelser som han nu berättat om sker inom en väldigt kort tidsperiod. I princip så händer det i ett . Mannen som försvinner in gränden springer,
E 251-4
293
förhör med , Jan-Ake, född 510617. hållet på kriminal, Våldsroteln onsden 9/4 1986 med början 07.05. krinsp PaUL Johansson. The ABDULLAH ej tillgängligt.
är underrättad om att han skall höras ytterligare sina iakttagelser i samband med mordet mot statsOlof Palme.
är tidigare hörd under uppslag E 251.
berättade att han den aktuella kvällen körde sin bil Kungsgatan upp i västlig riktning fram till Sveavägen, och svängde där till höger, och därefter hade han för avsikt att svänga Tunnelgatan ner till vänster. Av den anledningen så stannade han bilen i det vänstra körfältet på Sveavägen vid trafikljusen för den svängande trafiken mot Tunnelgatan väster ut. Vad han kan erinra sig så hade han ingen bil framför sig, och han kan inte påminna sig att det hade stått någon bil i körfälten bredvid .
Som
Svensson uppskattar att han kan ha stått vid trafikljuset i cirka 15 upp till 30 sekunder innan han hörde en smäll. Svensson tittade åt det håll varifrån smällen hörts, och omedelbart därefter så hörde han åter igen en smäll. Svensson observerade också att det ryker till vid trottoarkanten i närheten av körbanan. Han ser också i
samma sammanhang tre personer står på trottoaren, och två av personerna är män, och en är kvinna. Mannen i mitten sjunker ihop på trottoaren och mannen som har stått till höger från Svensson sett försvinner in i gränden, alltså Tunnelgatan öster ut, Svensson poängterar att alla iakttagelser som han nu berättat om sker inom en väldigt kort tidsperiod. I princip så händer det i ett . Mannen som försvinner in gränden springer,
bart efter skeendet så försöker Svensson köra över bil till Sveavägens östra kant, men han hindras till-..
TE av en ljus taxi och en större bil, liknande Blacer. så får han till slut plats och stannar framför dessa . Normalt har Svensson biltelefon i sin bil, men han hade bort den med tanke på inbrottsrisken, men han såg att fanns antenn på Blacer varför han omedelbart efter det han bilen gick över dit och försäkrade sig om att man förfå tag i hjälp.
alth
en
ber
, eller i samband med att skotten föll så hade Svensson i förbigående lagt märke till man i blå jacka som , som han uppfattade, kommit gående efter de tre personer han tidigare beskrivit. När skotten föll hade mannen likryggat till och liksom tagit skydd i en port eller i in , ungefär 30 meter bakom händelseplatsen. När sedan efter det att han parkerat och försäkrat sig om att
mer tillkallats, fått syn på mannen igen, så hade denne varit väg att gå bort från platsen, varför Svensson gått fram till och bett honom stanna kvar eftersom han förstod att mannen vittne till händelsen. Svensson var aldrig fram till där offret låg eftersom det redan samlats rätt många där. Han hade också sett att upplivningsförsök igång.
själv
om
hade parkerat sin bil på Sveavägen strax norr mynning, och efter det han klivit ur och gjort
... han tidigare berättat om så promenerade han förbi själva så att han befann sig söder om Tunnelgatans när den första polisbilen
anlände, Detta var omkring minuter efter händelsen. Så fort denna polisbil, som hade
bada på gångbanan, stoppat så hade Svensson talat om för
ve åt vilket håll gärningsmannen sprungit. Det anlände även en polispiket och i det här sammanhanget så anmälde sitt eget namn till en kvinnlig polis, och han såg till att den tidigare nämnda mannen i blå jacka lämnade namn till polisen.
bart efter skeendet så försöker Svensson köra över bil till Sveavägens östra kant, men han hindras till-..
TE av en ljus taxi och en större bil, liknande Blacer. så får han till slut plats och stannar framför dessa . Normalt har Svensson biltelefon i sin bil, men han hade bort den med tanke på inbrottsrisken, men han såg att fanns antenn på Blacer varför han omedelbart efter det han bilen gick över dit och försäkrade sig om att man förfå tag i hjälp.
alth
en
ber
, eller i samband med att skotten föll så hade Svensson i förbigående lagt märke till man i blå jacka som , som han uppfattade, kommit gående efter de tre personer han tidigare beskrivit. När skotten föll hade mannen likryggat till och liksom tagit skydd i en port eller i in , ungefär 30 meter bakom händelseplatsen. När sedan efter det att han parkerat och försäkrat sig om att
mer tillkallats, fått syn på mannen igen, så hade denne varit väg att gå bort från platsen, varför Svensson gått fram till och bett honom stanna kvar eftersom han förstod att mannen vittne till händelsen. Svensson var aldrig fram till där offret låg eftersom det redan samlats rätt många där. Han hade också sett att upplivningsförsök igång.
själv
om
hade parkerat sin bil på Sveavägen strax norr mynning, och efter det han klivit ur och gjort
... han tidigare berättat om så promenerade han förbi själva så att han befann sig söder om Tunnelgatans när den första polisbilen
anlände, Detta var omkring minuter efter händelsen. Så fort denna polisbil, som hade
bada på gångbanan, stoppat så hade Svensson talat om för
ve åt vilket håll gärningsmannen sprungit. Det anlände även en polispiket och i det här sammanhanget så anmälde sitt eget namn till en kvinnlig polis, och han såg till att den tidigare nämnda mannen i blå jacka lämnade namn till polisen.
Svensson ombedes beskriva gärningsmannen, så uppger han att inte kan säga någonting utöver vad som nämnts vid det förhör hölls med honom tidigare. Han har att tillägga här i så fall mannen sprang på ett sådant sätt som tyder på att han inte ha varit speciellt gammal. Han sprang med andra ord relativt . Svensson påpekar också att när han vid det tidigare lämnade signalementet på gärningsmannen så hade han läst något beträffande detta i tidningar. Han har nu reagerat när han läst att gärningsmannen har beskrivits en lång jacka. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild. vill minnas att mannen hade en mörk jacka, högst lång. Svensson hade också reagerat för att mannen hade ha en keps eller liknande på huvudet. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild, utan Svensson anser att i stället torde ha varit mörkhåriga och var barhuvad att han hade mörk stickad mössa.
såg gärningsmannen under den tid det tog för honom springa från brottsplatsen tills dess han skymdes av husinne på Tunnelgatan. Mannen sprang då hela tiden, såg aldrig ansiktet av mannen på ett sådant sätt att skulle kunna återge en bild av honom. Svensson hade heller reagerat för att mannen skulle ha varit speciellt lång speciellt kort, och har därför svårt att ange någon längd huvud taget på mannen.
hade inte lagt märke till några människor runt för brottet förutom den han beskrivit som bärande en jacka. Med det menar han att han hade inte fäst sig vid i bilar som tillhör den normala stadsbilden.
har själv inget att tillägga till protokollet, och godkänner att detta skrivs ut som det dikterats in på i hans närvaro.
I hörbara
lar rätt avskrivet intygas:
gelar alla temporum
Johansson
Svensson ombedes beskriva gärningsmannen, så uppger han att inte kan säga någonting utöver vad som nämnts vid det förhör hölls med honom tidigare. Han har att tillägga här i så fall mannen sprang på ett sådant sätt som tyder på att han inte ha varit speciellt gammal. Han sprang med andra ord relativt . Svensson påpekar också att när han vid det tidigare lämnade signalementet på gärningsmannen så hade han läst något beträffande detta i tidningar. Han har nu reagerat när han läst att gärningsmannen har beskrivits en lång jacka. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild. vill minnas att mannen hade en mörk jacka, högst lång. Svensson hade också reagerat för att mannen hade ha en keps eller liknande på huvudet. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild, utan Svensson anser att i stället torde ha varit mörkhåriga och var barhuvad att han hade mörk stickad mössa.
såg gärningsmannen under den tid det tog för honom springa från brottsplatsen tills dess han skymdes av husinne på Tunnelgatan. Mannen sprang då hela tiden, såg aldrig ansiktet av mannen på ett sådant sätt att skulle kunna återge en bild av honom. Svensson hade heller reagerat för att mannen skulle ha varit speciellt lång speciellt kort, och har därför svårt att ange någon längd huvud taget på mannen.
hade inte lagt märke till några människor runt för brottet förutom den han beskrivit som bärande en jacka. Med det menar han att han hade inte fäst sig vid i bilar som tillhör den normala stadsbilden.
har själv inget att tillägga till protokollet, och godkänner att detta skrivs ut som det dikterats in på i hans närvaro.
Kompletterande förhör med Svensson, Jan-Åke, född 5106173999. Förhöret hållet på kriminalavdelningen, Våldsroteln onsdagen den 9/4 1986 med början klockan 07.05. Förhörsledare krinsp PaUL Johansson. Förhörsvittne ej tillgängligt.
Svensson är underrättad om att han skall höras ytterligare beträffande sina iakttagelser i samband med mordet mot statsminister Olof Palme.
Svensson är tidigare hörd under uppslag
E 251.
Svensson berättade att han den aktuella kvällen körde sin bil Kungsgatan upp i västlig riktning fram till Sveavägen, och svängde där till höger, och därefter hade han för avsikt att svänga Tunnelgatan ner till vänster. Av den anledningen så stannade han bilen i det vänstra körfältet på Sveavägen vid trafikljusen för den svängande trafiken mot Tunnelgatan väster ut. Vad han kan erinra sig så hade han ingen bil framför sig, och han kan inte påminna sig att det hade stått någon bil i körfälten bredvid heller.
Svensson uppskattar att han kan ha stått vid trafikljuset i cirka 15 upp till 30 sekunder innan han hörde en smäll. Svensson tittade åt det håll varifrån smällen hörts, och omedelbart därefter så hörde han åter igen en smäll. Svensson observerade också att det ryker till vid trottoarkanten i närheten av körbanan. Han ser också i samma sammanhang tre personer som står på trottoaren, och två av personerna är män, och en är kvinna. Mannen i mitten sjunker ihop på trottoaren och mannen som har stått till höger från Svensson sett försvinner in i gränden, alltså Tunnelgatan öster ut. Svensson poängterar att alla iakttagelser som han nu berättat om sker inom en väldigt kort tidsperiod. I princip så händer det i ett moment. Mannen som försvinner in i gränden springer.
Kompletterande förhör med Svensson, Jan-Åke, född 5106173999. Förhöret hållet på kriminalavdelningen, Våldsroteln onsdagen den 9/4 1986 med början klockan 07.05. Förhörsledare krinsp PaUL Johansson. Förhörsvittne ej tillgängligt.
Svensson är underrättad om att han skall höras ytterligare beträffande sina iakttagelser i samband med mordet mot statsminister Olof Palme.
Svensson är tidigare hörd under uppslag
E 251.
Svensson berättade att han den aktuella kvällen körde sin bil Kungsgatan upp i västlig riktning fram till Sveavägen, och svängde där till höger, och därefter hade han för avsikt att svänga Tunnelgatan ner till vänster. Av den anledningen så stannade han bilen i det vänstra körfältet på Sveavägen vid trafikljusen för den svängande trafiken mot Tunnelgatan väster ut. Vad han kan erinra sig så hade han ingen bil framför sig, och han kan inte påminna sig att det hade stått någon bil i körfälten bredvid heller.
Svensson uppskattar att han kan ha stått vid trafikljuset i cirka 15 upp till 30 sekunder innan han hörde en smäll. Svensson tittade åt det håll varifrån smällen hörts, och omedelbart därefter så hörde han åter igen en smäll. Svensson observerade också att det ryker till vid trottoarkanten i närheten av körbanan. Han ser också i samma sammanhang tre personer som står på trottoaren, och två av personerna är män, och en är kvinna. Mannen i mitten sjunker ihop på trottoaren och mannen som har stått till höger från Svensson sett försvinner in i gränden, alltså Tunnelgatan öster ut. Svensson poängterar att alla iakttagelser som han nu berättat om sker inom en väldigt kort tidsperiod. I princip så händer det i ett moment. Mannen som försvinner in i gränden springer.
Omedelbart efter skeendet så försöker Svensson köra över sin bil till Sveavägens östra kant, men han hindras till-.. fälligt av en ljus taxi och en större bil, liknande Blacer. Dock så får han till slut plats och stannar framför dessa bilar. Normalt har Svensson biltelefon i sin bil, men han hade tagit bort den med tanke på inbrottsrisken, men han såg att det fanns antenn på Blacer varför han omedelbart efter det han stannat bilen gick över dit och försäkrade sig om att man försökte få tag i hjälp.
Strax, eller i samband med att skotten föll så hade Svensson också i förbigående lagt märke till en man i blå jacka som hade, som han uppfattade, kommit gående efter de tre personer som han tidigare beskrivit. När skotten föll hade mannen liksom ryggat till och liksom tagit skydd i en port eller i en portnisch, ungefär 30 meter bakom händelseplatsen. När sedan Svensson efter det att han parkerat och försäkrat sig om att hjälp tillkallats, fått syn på mannen igen, så hade denne varit på väg att gå bort från platsen, varför Svensson gått fram till honom och bett honom stanna kvar eftersom han förstod att mannen var vittne till händelsen. Svensson var aldrig själv fram till platsen där offret låg eftersom det redan samlats rätt många människor där. Han hade också sett att upplivningsförsök igångsatts.
Svensson hade parkerat sin bil på Sveavägen strax norr om Tunnelgatans mynning, och efter det han klivit ur och gjort det han tidigare berättat om så promenerade han förbi själva brottsplatsen så att han befann sig söder om Tunnelgatans mynning när den första polisbilen anlände. Detta var omkring tre minuter efter händelsen. Så fort denna polisbil, som hade stannat på gångbanan, stoppat så hade Svensson talat om för poliserna åt vilket håll gärningsmannen sprungit. Det anlände sedan även en polispiket och i det här sammanhanget så anmälde Svensson sitt eget namn till en kvinnlig polis, och han såg även till att den tidigare nämnda mannen i blå jacka lämnade sitt namn till polisen.
N
Omedelbart efter skeendet så försöker Svensson köra över sin bil till Sveavägens östra kant, men han hindras till-.. fälligt av en ljus taxi och en större bil, liknande Blacer. Dock så får han till slut plats och stannar framför dessa bilar. Normalt har Svensson biltelefon i sin bil, men han hade tagit bort den med tanke på inbrottsrisken, men han såg att det fanns antenn på Blacer varför han omedelbart efter det han stannat bilen gick över dit och försäkrade sig om att man försökte få tag i hjälp.
Strax, eller i samband med att skotten föll så hade Svensson också i förbigående lagt märke till en man i blå jacka som hade, som han uppfattade, kommit gående efter de tre personer som han tidigare beskrivit. När skotten föll hade mannen liksom ryggat till och liksom tagit skydd i en port eller i en portnisch, ungefär 30 meter bakom händelseplatsen. När sedan Svensson efter det att han parkerat och försäkrat sig om att hjälp tillkallats, fått syn på mannen igen, så hade denne varit på väg att gå bort från platsen, varför Svensson gått fram till honom och bett honom stanna kvar eftersom han förstod att mannen var vittne till händelsen. Svensson var aldrig själv fram till platsen där offret låg eftersom det redan samlats rätt många människor där. Han hade också sett att upplivningsförsök igångsatts.
Svensson hade parkerat sin bil på Sveavägen strax norr om Tunnelgatans mynning, och efter det han klivit ur och gjort det han tidigare berättat om så promenerade han förbi själva brottsplatsen så att han befann sig söder om Tunnelgatans mynning när den första polisbilen anlände. Detta var omkring tre minuter efter händelsen. Så fort denna polisbil, som hade stannat på gångbanan, stoppat så hade Svensson talat om för poliserna åt vilket håll gärningsmannen sprungit. Det anlände sedan även en polispiket och i det här sammanhanget så anmälde Svensson sitt eget namn till en kvinnlig polis, och han såg även till att den tidigare nämnda mannen i blå jacka lämnade sitt namn till polisen.
När Svensson ombedes beskriva gärningsmannen, så uppger han att han inte kan säga någonting utöver vad som nämnts vid det förhör som hölls med honom tidigare. Han har att tillägga här i så fall att mannen sprang på ett sådant sätt som tyder på att han inte kan ha varit speciellt gammal. Han sprang med andra ord relativt spänstigt. Svensson påpekar också att när han vid det tidigare förhöret lämnade signalementet på gärningsmannen så hade han inte läst något beträffande detta i tidningar. Han har nu senare reagerat när han läst att gärningsmannen har beskrivits ha en lång jacka. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild. Svensson vill minnas att mannen hade en mörk jacka, högst 3/4 lång. Svensson hade också reagerat för att mannen hade beskrivits ha en keps eller liknande på huvudet. Detta stämmer heller inte med Svenssons minnesbild, utan Svensson anser att mannen i stället torde ha varit mörkhårig och var barhuvad eller att han hade mörk stickad mössa.
Svensson såg gärningsmannen under den tid det tog för honom att springa från brottsplatsen tills dess han skymdes av husfasaden inne på Tunnelgatan. Mannen sprang då hela tiden. Svensson såg aldrig ansiktet av mannen på ett sådant sätt att han skulle kunna återge en bild av honom. Svensson hade heller inte reagerat för att mannen skulle ha varit speciellt lång eller speciellt kort, och har därför svårt att ange någon längd över huvud taget på mannen.
Svensson hade inte lagt märke till några människor runt platsen för brottet förutom den han beskrivit som bärande en blå jacka. Med det menar han att han hade inte fäst sig vid människor i bilar som tillhör den normala stadsbilden.
Svensson har själv inget att tillägga till protokollet, och han godkänner att detta skrivs ut som det dikterats in på bandet i hans närvaro.
Domov
I hörbara delar rätt avskrivet intygas:
gele 01 ya
La Perzorging
Pan Johansson krinsp
När Svensson ombedes beskriva gärningsmannen, så uppger han att han inte kan säga någonting utöver vad som nämnts vid det förhör som hölls med honom tidigare. Han har att tillägga här i så fall att mannen sprang på ett sådant sätt som tyder på att han inte kan ha varit speciellt gammal. Han sprang med andra ord relativt spänstigt. Svensson påpekar också att när han vid det tidigare förhöret lämnade signalementet på gärningsmannen så hade han inte läst något beträffande detta i tidningar. Han har nu senare reagerat när han läst att gärningsmannen har beskrivits ha en lång jacka. Detta stämmer inte med Svenssons minnesbild. Svensson vill minnas att mannen hade en mörk jacka, högst 3/4 lång. Svensson hade också reagerat för att mannen hade beskrivits ha en keps eller liknande på huvudet. Detta stämmer heller inte med Svenssons minnesbild, utan Svensson anser att mannen i stället torde ha varit mörkhårig och var barhuvad eller att han hade mörk stickad mössa.
Svensson såg gärningsmannen under den tid det tog för honom att springa från brottsplatsen tills dess han skymdes av husfasaden inne på Tunnelgatan. Mannen sprang då hela tiden. Svensson såg aldrig ansiktet av mannen på ett sådant sätt att han skulle kunna återge en bild av honom. Svensson hade heller inte reagerat för att mannen skulle ha varit speciellt lång eller speciellt kort, och har därför svårt att ange någon längd över huvud taget på mannen.
Svensson hade inte lagt märke till några människor runt platsen för brottet förutom den han beskrivit som bärande en blå jacka. Med det menar han att han hade inte fäst sig vid människor i bilar som tillhör den normala stadsbilden.
Svensson har själv inget att tillägga till protokollet, och han godkänner att detta skrivs ut som det dikterats in på bandet i hans närvaro.
