Fantombilder

En fantombild är en bild som används av polisen i samband med efterlysningar, exempelvis av en brottsmisstänkt.

Fantombild, exempel. (Wikipedia)

En kriminaltekniker ritar den med stöd av en signalementsmaskin och med utgångspunkt av hur vittnen beskriver en misstänkt gärningsman och brukar användas i spårandet av denne.

Kriminaltekniker gör en fantombild. (Wikipedia)

Mårten Palmes fantombild nr 10. I utredningen kallad Grandmannen

Sammanställning över Fantombilder offentliggjorda i uppslag A5863-00-A

Om tider nedan:
Mord-dagen / kvällen = 1986-02-28
Mordnatten = 1986-03-01

Fantombilder

Bild	Tid	Iakttagelse / Händelse	Avsnitt / Vittne
1	Mordkvällen 23:40-23:45	Springande man på Smala Gränd efter mordet. I utredningen kallad "Fantombilden"	EAE522-00-D / Susanne Törneman
2	1985-12-24 omkring kl 18	Kurdisk man på Centralstationen.	Y8157 /
3	Mordkvällen omkring kl. 22	Två män på Kammakargatan när makarna Palme såg filmen på Grand.	EBC639-00-D /
4	Omkring 1986-02-14	Misstänkt kartläggning/rekognoscering vid Lisbeth Palmes arbetsplats, Södra Nämndhuset.	T143-00-A / och
5:1	Omkring 1986-02-14	Två män i en hiss på Lisbeth Palmes arbetsplats, Södra Nämndhuset.	T143-01-B / och
5:2	Omkring 1986-02-14	Två män i en hiss på Lisbeth Palmes arbetsplats, Södra Nämndhuset.	T143-01-B / och
6	Mordkvällen 20:40	Man följde eventuellt efter paret Palme i nedgången till Gamla stans t-banestation.	Z8124-00-K / Per Mellberg
7	1986 feb 25 eller 26 omkring 09:00.	Man i närheten av makarna Palmes bostad på Västerlånggatan 31.	Z8334-00-A / "Sophämtare"
8	Mordkvällen omkring 23:45	Man på/vid biografen Saga på Kungsgatan.	N3006-09-E => EAE3006-09-E / Jessica Szipo
9	Mordkvällen omkring 23:00	Man inne på biografen Grand framför bänkrad 8. Gick strax innan filmens slut, då rollistan började.	L862-00-D / Biobesökare Grand
10	Mordkvällen strax efter kl 23	Man på Sveavägen vid bokhandeln i ABF-huset. I utredningen kallad "Grandmannen"	T2-00-F / Mårten Palme
11	1986 feb 24, 26 och 28 omkring 08:45.	Man i närheten av makarna Palmes bostad på Västerlånggatan 31.	Z8334-01-F / "Sophämtare"
12	1986-02-27 omkring kl 18	Man som följde efter Olof Palme, på ett avstånd av cirka 20 meter, vid Sergels torg. I utredningen kallad "Skuggan".	D1336 / Patricio Marquez Araya
13	Mordkvällen klockan 23:15	Man som tar taxi från Munkbron i Gamla stan till Norrmalmstorg.	Z8078-00-C / Taxipassagerare
14	1986 i början av februari omkring 08:45.	Man i porten till makarna Palmes bostad på Västerlånggatan 31.	Z8334-02-A / "Sophämtare"
15	1986-02-14	Man på Västerlånggatan.	D674-02-F /
16	Morddagen omkring kl 11	Man i Södra Nämndhusets matsal vid Lisbeth Palmes arbetsplats.	D675-00-E /
17	Mordkvällen klockan 20:45	Man som klev på samma t-banevagn som makarna Palme i Gamla stan, just då dörrarna stängdes. Föreföll att titta på makarna Palme.	Z8332-00-C / Leila Kangasviri
18	Mordkvällen kl. 20:45-21:15	Man vid busshållplatsen, Sveavägen 41, som föreföll hålla biografen Grand under uppsikt.	L859-00-D / Hubert Falk
19	Mordkvällen omkring kl. 23:25	Man kom springande Sveavägen norrut och svängde in på Adolf Fredriks kyrkogata österut.	EAE1089-00-B /
20	Mordnatten 00:15-00:20	Man på BIrger Jarlsgatan, snett emot Snickarbacken, som åkte från platsen i en röd Audi tillsammans med två andra män som tycktes vänta på honom.	EAF868-01-E /
21	Mordkvällen kl. 23:10-23:15	Man klev ur en bil på Tunnelgatan. Stod kvar i åtminstone fem minuter i nordvästra hörnet av Tunnelgatan & Sveavägen med uppmärksamheten riktad Sveavägen norrut.	EAD622-00-F / Jonny Wiklund
22	Mordkvällen kl. 23:25	Man på buss 43 vid Eriksbergsgatan, Stockholm.	EAE340-01-K / Peter Löfgren

Granskningskommissionens betänkande om fantombilderna

Från Granskningskommissionens betänkande (SOU 1999:88 sid. 267-268)

De s.k. fantombilderna

Publiceringen av de s.k. fantombilderna tillhör det första utredningsåret och de faller därmed utanför ramen för vad vi uttryckligen är satta att granska.

Offentliggörandet av bilderna hör emellertid till det som numera framstår i delvis annan dager än det gjorde 1986-1987.

Från RRV-experternas sida gjordes följande reflektioner om (den första) fantombilden och dess publicering.

Denna bild finns på de flesta svenskars näthinnor än idag. Den fick som konsekvens att ett stort antal tips kom in som främst grundade sig på en påstådd porträttlikhet mellan den person som man tipsade polisen om och fantombilden.

T.o.m. tips om en tänkt PKK-inblandning som kom ända från Turkiet grundade sig på denna porträttlikhet.

Enligt vissa bedömningar ledde det till en enorm belastning på utredningen med tips och vittnesuppgifter, kanske 6-7 000, av låg kvalitet.

Juristkommissionen anger för sin del att 1 500 förhör genomfördes med anledning av de två ”pusselbilderna” (SOU 1987:72, s. 145). Det blev en "extra ryggsäck” som fick hela utredningen att knäa under lång tid framöver.

Det ledde sannolikt också till att andra mer relevanta utredningsuppgifter åsidosattes under de inledande månaderna. Många av de tips som influtit om misstänkta polismän har också grundat sig på porträttlikhet.

Bortsett från dess störande moment i detta avseende påverkade det såväl vittnens minnesbilder som att uppgifter från andra vittnen kanske aldrig lämnades in eftersom de iakttagelser de gjort inte stämde överens med fantombildens utseende på gärningsmannen.

Det har under vårt arbete från många håll framhållits för oss hur olycklig publiceringen av i synnerhet den första fantombilden, som föreställande gärningsmannen, varit.

Den ledde alltså till ett mycket stort tipsinflöde och har fortsatt bidra till att uppgifter strömmat in.

Den information som sålunda måst hanteras har dragit stora resurser inom utredningen och i största allmänhet ”skymt sikten” för utredarna. Effekter av det slaget är förutsebara och riskerna kända. Därför bör bilder av det här slaget användas med stor urskillning.

I detta fall var det inte heller då bilden konstruerades något som klart talade för att den person som bilden föreställde skulle vara identisk med gärningsmannen. Däremot fanns det flera saker som talade emot att så skulle vara fallet.

(Det har med tiden kommit att framstå som närmast uteslutet att fantombilden föreställer gärningsmannen.)

Det betyder alltså att den dåvarande spaningsledningen valde att gå ut till den svenska allmänheten och även internationellt – bilden spreds via UD och internationella medier – för att begära in uppgifter om personer som företedde likheter med en man, om vilken det inte fanns några särskilt goda skäl att tro att han hade med mordet att göra.

Detta är sannolikt det största enskilda missgrepp som förekommit inom utredningen. Eftersom det var jämförelsevis överlagt – publiceringen skedde 1986-03-06 – framstår det som ett tecken på grav inkompetens.