Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning

Foto

Plats för foto

Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning

Andra kända namn

säkerhetsavdelningen
Säpo
SÄPO
RPS/Säk
SÄK

Relevans

Avsnitt

Har inget eget avsnitt alt. ej angivet

Eget signalement

Ej angivet

Känner

Allmänt

1965-01-01 Det svenska polisväsendet förstatligades och antalet polisdistrikt reducerades till cirka 120.

Redan ett halvår dessförinnan inrättades Rikspolisstyrelsen (RPS) för ett övergripande ansvar.

Inom RPS organiserades en avdelning med uppgift att svara för den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet, avdelning D eller säkerhetsavdelningen (RPS/Säk).

Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning

Organisation:

Avdelningschef (C RPS/Säk)
RPS Militärassistent
Säkerhetsskyddsbyrå (Byrå A)
Operativ byrå (Byrå B)
RPS/Säk kansli (Byrå C)
Länssektioner

Avdelningschefer för RPS/Säk 1964-1989:

1964-1970 Per Gunnar Vinge
1970-1976 Hans Holmér
1976-1987 Sven-Åke Hjälmroth
1987-1989 Sune Sandström

Militärassistent

Direkt underställd chefen för rikspolisstyrelsen och betraktas såsom en styrelsens tjänsteman.

Militärassistent 1986: Överstelöjtnant Nils Olof Hagström

Uppgifter:

Huvuduppgift att tjäna som kontaktman mellan krigs­makten och den centrala polismyndigheten och att tillgodose myndighetens omedelbara och kontinuerliga behov av militär sakkunskap.

Hans funktion inom rikspolisstyrelsen bör alltså begränsas till främst samverkansuppgifter och i regel inte avse ansvar för styrelsens krigsförberedelsearbete.

Rådgivare vid planläggning och vid genomförande av övningar m. m. avseende krigsförhållanden samt i övrigt utföra sådant arbete, för vilket hans militära utbildning gör honom lämpad.

Delta i plena och andra sammanträden, där för totalför­svaret viktiga frågor behandlas.

Byrå A (Säkerhetsskyddsbyrå)

Byrå A hade till uppgift att förebygga och hindra brott mot rikets säkerhet (preventiv verksamhet)

Organisation och uppgifter:

Byråchefer för byrå A:
1964-1970 Ralph Sterner
1970-1975 Hans Wermdalen
1975-1988 Sture Höglund
1988-1991 Olav Robertsson

Rotlar:

Rotel A I: Rådgivning och upplysningar till myndigheter och s.k. SUA-företag beträffande säkerhetsskydd, ansvar för industriskyddet och specialregister

Rotel A II: Bearbetning, överfördes år 1969 till B-byrån och kom då att betecknas BB

Rotel A III: Radiokontrollen

Rotel A IV: Personalkontrollen

Rotel A V: Utlänningskontrollen

Byrå B: (Operativ byrå)

Byrå B hade till uppgift att att uppdaga och utreda brott mot rikets säkerhet.

Organisation och uppgifter:

Byråchefer för byrå B:
1964-1967 Otto Danielsson
1967-1978 Olof Frånstedt
1978-1985 Per-Göran Näss
1985-1990 Christer Ekberg

Rotlar:

Rotel B I: (Kontrasubversionsroteln)

Personalstat: Mellan tio och tjugo befattningshavare

Uppgift: Övervakning och kontroll av svenska nazister och kommunister, kontakter med försvaret och uppföljning av viss utländsk underrättelseverksamhet

Rotel B II: Utländsk underrättelseverksamhet

Rotel B III: Central för spaning med centralt spaningsregister

Rotel B IV: Utländsk underrättelseverksamhet

Rotel B V: Teknisk spaning och övervakning samt telefonkontroll

Rotel BB: (tidigare, före 1969, Rotel A II)

Uppgifter:

Bearbetning genom inre spaning av säkerhetsunderrättelser som stöd för planläggning av åtgärder mot illegal verksamhet och för internutbildning

Inom ramen för denna bearbetning följde roteln utvecklingen inom SKP, de kommunistiska frontorganisationerna och den internationella kommunistiska rörelsen. Man följde även nazistiska och antisemitiska rörelser liksom pacifistiska och antimilitaristiska organisationer

Analyser av utländska underrättelsetjänsters arbetsmetoder

Översikter över svenska ytterlighetsorganisationer

I arbetet användes flera specialregister

Byrå C (Kanslibyrå)

Centralregister och vissa servicefunktioner

Länssektioner

I samtliga län var säkerhetspolisen företrädd av åtminstone en säkerhetssektion. Antalet sektioner uppgick till 24 och fördelades på sex regioner. Säkerhetsavdelningen i Stockholm liksom sektionerna i Malmö, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Umeå hade en samordnande funktion inom respektive region. Vid flertalet sektioner tjänstgjorde endast två eller tre befattningshavare.

I utredningen

Uppslag i wpu

		Anledning	Uppslag	Registrerad	Ad Acta	Avsnittsanteckningar	Uppslagsanteckningar
[PDF]	[Liggaren]	Pomn	DGB15299-00-H	1993-10-12	1994-04-14

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Källor / Referenser

Publicerat	Rubrik / Länk	Källor
1984	Militärassistenter Rikspolisstyrelsen Hagström Nils-Olof Öv.löjtn., 30, 81	Runeberg.org Sveriges statskalender
2002	2.2.4. RPS Säkerhetsavdelning åren 1964-1989	Lagen.nu SOU2002:87 sid 61
	Säkerhetspolisen - svensk säkerhetstjänst med polisiära uppgifter	Wikipedia svenska
	Swedish Security Service	Wikipedia engelska