wpu.nu

Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning

Från wpu.nu

Version från den 3 december 2022 kl. 12.03 av Utredaren (diskussion | bidrag)




Foto

Andra kända namn

säkerhetsavdelningen
Säpo
SÄPO
RPS/Säk
SÄK

Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet
Känner


Allmänt

1965-01-01 Det svenska polisväsendet förstatligades och antalet polisdistrikt reducerades till cirka 120.

Redan ett halvår dessförinnan inrättades Rikspolisstyrelsen (RPS) för ett övergripande ansvar.

Inom RPS organiserades en avdelning med uppgift att svara för den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet, avdelning D eller säkerhetsavdelningen (RPS/Säk).

Organisation:

Avdelningschef (C RPS/Säk)
RPS Militärassistent
Säkerhetsskyddsbyrå (Byrå A)
Operativ byrå (Byrå B)
RPS/Säk kansli (Byrå C)
Länssektioner

Avdelningschefer för RPS/Säk 1964-1989:

1964-1970 Per Gunnar Vinge
1970-1976 Hans Holmér
1976-1987 Sven-Åke Hjälmroth
1987-1989 Sune Sandström

Militärassistent

Direkt underställd chefen för rikspolisstyrelsen och helt betraktas såsom en styrelsens tjänsteman.

Militärassistent 1986: Nils Olof HagströmReferens behövs

Uppgifter:

Huvuduppgift att tjäna som kontaktman mellan krigs­makten och den centrala polismyndigheten och att tillgodose myndighetens omedelbara och kontinuerliga behov av militär sakkunskap.
Hans funktion inom rikspolisstyrelsen bör alltså begränsas till främst samverkansuppgifter och i regel inte avse ansvar för styrelsens krigsförberedelsearbete.
Rådgivare vid planläggning och vid genomförande av övningar m. m. avseende krigsförhållanden samt i övrigt utföra sådant arbete, för vilket hans militära utbildning gör honom lämpad.
Delta i plena och andra sammanträden, där för totalför­svaret viktiga frågor behandlas.


Byrå A (Säkerhetsskyddsbyrå)

Byrå A hade till uppgift att förebygga och hindra brott mot rikets säkerhet (preventiv verksamhet)

Organisation och uppgifter:

Byråchefer för byrå A:
1964-1970 Ralph Sterner
1970-1975 Hans Wermdalen
1975-1988 Sture Höglund
1988-1991 Olav Robertsson

Rotlar:

Rotel A I: Rådgivning och upplysningar till myndigheter och s.k. SUA-företag beträffande säkerhetsskydd, ansvar för industriskyddet och specialregister
Rotel A II: Bearbetning, överfördes år 1969 till B-byrån och kom då att betecknas BB
Rotel A III: Radiokontrollen
Rotel A IV: Personalkontrollen
Rotel A V: Utlänningskontrollen


Byrå B: (Operativ byrå)

Byrå B hade till uppgift att att uppdaga och utreda brott mot rikets säkerhet.

Organisation och uppgifter:

Byråchefer för byrå B:
1964-1967 Otto Danielsson
1967-1978 Olof Frånstedt
1978-1985 Per-Göran Näss
1985-1990 Christer Ekberg

Rotlar:

Rotel B I: (Kontrasubversionsroteln)
Personalstat: Mellan tio och tjugo befattningshavare
Uppgift: Övervakning och kontroll av svenska nazister och kommunister, kontakter med försvaret och uppföljning av viss utländsk underrättelseverksamhet
Rotel B II: Utländsk underrättelseverksamhet
Rotel B III: Central för spaning med centralt spaningsregister
Rotel B IV: Utländsk underrättelseverksamhet
Rotel B V: Teknisk spaning och övervakning samt telefonkontroll
Rotel BB: (tidigare, före 1969, Rotel A II)
Uppgifter:
Bearbetning genom inre spaning av säkerhetsunderrättelser som stöd för planläggning av åtgärder mot illegal verksamhet och för internutbildning
Inom ramen för denna bearbetning följde roteln utvecklingen inom SKP, de kommunistiska frontorganisationerna och den internationella kommunistiska rörelsen. Man följde även nazistiska och antisemitiska rörelser liksom pacifistiska och antimilitaristiska organisationer
Analyser av utländska underrättelsetjänsters arbetsmetoder
Översikter över svenska ytterlighetsorganisationer

I arbetet användes flera specialregister


Byrå C (Kanslibyrå)
Centralregister och vissa servicefunktioner


Länssektioner

I samtliga län var säkerhetspolisen företrädd av åtminstone en säkerhetssektion. Antalet sektioner uppgick till 24 och fördelades på sex regioner. Säkerhetsavdelningen i Stockholm liksom sektionerna i Malmö, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Umeå hade en samordnande funktion inom respektive region. Vid flertalet sektioner tjänstgjorde endast två eller tre befattningshavare.


I utredningen

Uppslag i wpu

    Anledning Uppslag Registrerad Ad Acta Avsnittsanteckningar Uppslagsanteckningar

 [PDF] 

[Liggaren]

Pomn 

DGB15299-00-H

1993-10-12

1994-04-14

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Bilder



Källor / Referenser

Publicerat Rubrik / Länk Källor
2002 2.2.4. RPS Säkerhetsavdelning åren 1964-1989 Lagen.nu
SOU2002:87 sid 61
Säkerhetspolisen - svensk säkerhetstjänst med polisiära uppgifter Wikipedia
svenska
Swedish Security Service Wikipedia
engelska